Fredric Thunholm: En svensk tiger nästan aldrig 

Vi har i Sverige friheten att kunna säga det vi vill. Detta är sannerligen ett privilegium värt att försvara! Människor och företag får ha åsikter – och vi får dessutom deklamera och publicera dessa åsikter som vi behagar. Jag vill påpeka en sak, i anslutning till det. Nämligen att vi faktiskt inte måste ha åsikter om allt. Inte om du är en människa. Inte om du är en influencer, en organisation, ett företag, ett varumärke. Varje stund kräver inte ett inlägg på Instagram eller Twitter.  Alternativet att inte ha en publik åsikt finns – faktiskt – där hela tiden och det är inte så dumt.

ETT STARKT NAMNBYTE

På tidningen Resumés hemsida rapporteras att budfirman Ryska Posten ”på förekommen anledning” byter namn till Bara Posten. Firmans VD förklarar namnbytet med att ”det är viktigt att reflektera och markera”. Han säger vidare att namnbytet ”grundar sig i en känsla”. De varumärkesexperter som Resumé frågar tycker att det är bra. Många som kommenterar på de Instagram- och Facebook-poster, där firman meddelar namnbytet, tycker att det är starkt, snyggt och bra gjort.

Kriget i UkrainaArtikel

Fredric Thunholm: Tänk om pengar inte är allt? 

Är det starkt? Jag vet inte. Det skulle ju också kunna vara opportunistiskt. Och lite, lite förolämpande mot kunder och allmänhet? Som i att det man säger är ”vi tror att ni tolkar vårt namn – som vi tagit efter en rätt obehaglig lek, med hormoner snarare än samtycke i fokus – som att vi nu sympatiserar med Rysslands invasion av, och terrorbombningar i, Ukraina.” Jag utesluter hur som helst inte att detta är ett tillfälle då alternativet att sitta still i båten, hade varit okej.

Dock: Mot mig har jag alltså både företaget och dess VD, kunniga varumärkesexperter och flera av firmans följare i sociala medier. Jag vill poängtera det. Risken är uppenbar att jag slåss mot väderkvarnar här.

TVÅ INLÄGG I SOCIALA KANALER

I samma nyhetskanal, Resumé, läser jag om en designbyrå som berättar om hur de blivit tillfrågade om ett samarbete med ett stort ryskt bolag – men tackat nej. Det var ”otänkbart att samarbeta med dem”, säger byråns VD. Hen säger också att man ”försöker stötta så gott vi kan. Vi har lagt upp två inlägg i våra sociala mediekanaler, som den enda strategiska designbyrån i Sverige, mig veterligen, där vi på olika sätt uttrycker vår sorg över det som händer. Det känns extra värdefullt att göra den typen av inlägg med tanke på att sju procent av våra 17 000 följare kommer från Ryssland. Om vi bara kan påverka en av dem så har inläggen varit värda det!”

Jag tittar runt i deras kanaler. På Instagram, texten ”Stop the war” i svart text på vit botten. På Linkedin, en länk till ett jättebra initiativ där man uppmuntrar branschen att anlita alla kreativa personer i Ukraina som just nu inte har någon inkomst alls.

Jag skulle säga att inläggen varit värda det, vad nu ”det” är, oavsett om någon av de sju procenten ryska följare påverkas. Både för att initiativet med ukrainsk arbetskraft är bra och för att insatsen trots allt är liten nog för att enkelt hämtas hem.

Det som skaver är främst självcentreringen och den perspektivförskjutning som kommer genom bisatsen ”som den enda strategiska designbyrån i Sverige, mig veterligen”. Att vara så självmedveten, när ämnet är vad det är. Kanske är även detta ett exempel på att tala är silver, i synnerhet i tider när omständigheterna gör att priset på guld är all time high.

TRIST MED KRIG

Flera influencers har de senaste veckorna gjort inlägg av typen ”åh vad trist med krig och grejer – här är ett erbjudande med en rabattkod”. Eller: ”Difficult to ignore the situation in Ukraine but I’m still going to take you along for a sneak peek Milan Fashion Week.”

Det kan vara så att jag är för långsam. Att tempot är så snabbt nu för tiden att man verkligen kan avverka både avskyn och fasan inför ett brutalt anfallskrig och vad det innebär för ukrainare och ett bra erbjudande i samma Instagram-story. Och det är inga konstigheter.

KonsumtionArtikel

Fredric Thunholm: Vi är mätta bebisar utan friktion – bristen på brist är en möjlighet

Ja, det är nog så. Vi bestämmer det. Alternativet är ju en mix av kommersialism och cynism som vore helt knäpp i sin totala brist på perspektiv och medkänsla. Jag aktar mig naturligtvis (jag fyller femtio i år!) för att komma med invändningar mot en ny generation av selfmade entreprenörer. Det skulle se illa ut. Men jag måste tillstå att tanken slagit mig, att vissa av de här inläggen eventuellt kunde ha varit bättre som opublicerade utkast.

Alla exempel här har med kriget i Ukraina att göra men tendensen fanns långt innan: Företag, från stora bolag till enskilda influencer-firmor, som i sin jakt på relevans, pengar och anseende kommenterar saker. Vilket de är i sin fulla rätt att göra! Jag bara slår ett slag för alternativet: Att inte göra det.

FATTAS BARA ETT BIBELCITAT

Om du tycker att det här var en ovanligt beskäftig text har du antagligen rätt. Och om du säger något i stil med ”du kanske skulle leva som du lär och besparat oss den här moralkakan” så är det relevant feedback. Låt mig i så fall fortsätta att såga av min egen gren genom att göra det värre: Många kommunicerar på olika vis ut hur de skänker pengar till Ukraina och ukrainare. Det finns en poäng med detta, som är att man på så vis kan påverka andra att skänka pengar. Men kanske är tystnad, i vissa fall, ett alternativ här också? Om man skänker pengar, men inte postar ett inlägg om det – har man då skänkt pengar?

Ja.

Ja, det har man.

Det enda som skulle kunna göra min häst högre än vad den är just nu, är väl om jag avslutar texten med ett bibelcitat. Jag ger er därför följande ord från evangelisten Matteus: ”När du ger allmosor, låt då inte stöta i basun för dig, som hycklarna gör i synagogorna och på gatorna för att människorna skall prisa dem. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön.

Nej, när du ger allmosor, låt då inte vänstra handen veta vad den högra gör. Ge din allmosa i det fördolda.”

Betänk dock att Matteus inte hade Instagram, så ta det med en nypa salt.

Fredric Thunholm är kommunikationsstrateg på mediebyrån Wavemaker och har bloggen ”Tänk på döden”.