Lågbeskattade hus åderförkalkar Sverige

Det finns ingen bostadsbrist skriver Afv. Samtidigt ser vi att svårigheten att hitta bostad bland annat bidrar till att det ”svenska digitalundret” tappar i konkurrenskraft när det är svårt att locka utländsk IT-kompetens. Boven i dramat är, som så ofta, korkad politik. Inte minst avsaknaden av fastighetsskatt är ett stort problem om man vill att Sverige ska få en mer välfungerande bostadsmarknad.
Bostadsmarknaden, fastighetsskatt
Sverige skadas varje dag av brist på incitament för rörlighet på bostadsmarknaden. Foto: TT

En färsk rapport från European Center for Digital Competitiveness visar att Sverige nu ligger på en icke-hedrande plats 35 när 140 länders konkurrenskraft inom ny teknik rankas. Sverige har tappat rejält sedan tidigare mätningar. Bara fyra länder har tappat mer i ranking än Sverige.

SVÅRT FLYTTA UTAN BOSTAD

Det finns många förklaringar till detta men en inte oviktig faktor för Sveriges del är svårigheten att locka hit utländsk expertis om de inte kan hitta en vettig bostadslösning. En IT-expert som ska jobba några år i Stockholm och inte kan eller vill köpa en bostad måste ge sig ut på den unikt märkliga svenska andrahandshyresmarknaden.

Det är ingen överdrift att säga att den åderförkalkade bostadsmarknaden är ett stort hinder för svensk konkurrenskraft.

BESLUTAD BRIST

Afv visar dock i veckans reportage att den svenska bostadsbristen är en myt. Eller rättare sagt, det är en myt att bostadsbristen beror på brist på bostadsyta i landet. Sverige har minst lika mycket bostäder per capita som jämförbara länder men tillgången är mer ojämnt fördelad.

Förklaringen till att vi ändå har en bostadsbrist för stora grupper kan helt och hållet förklaras av politiska beslut.

ÅTERINFÖR FASTIGHETSKATTEN

Detta leder tillbaka till frågan om fastighetsskatt. I mars skrev jag krönikan Kom tillbaka, kära fastighetsskatt – du behövs!

Argumenten i krönikan var att avskaffandet av fastighetsskatten 2008 vilade på bristande marknadsförståelse samt en överdriven omtanke om ”mångmiljonärer med låg inkomst” (i typfallet pensionärer i stora obelånade villor/våningar). Inget ont alls om dessa individer men i andra vågskålen har vi resten av samhället. Det är oerhört skadligt för landets framtid när höga bostadspriser gör att duktigt folk inte kan bo nära bra jobb. Den för framtida välstånd helt avgörande ’matchningen’ mellan jobb och arbetskraft skadas alltså.

TRE INVÄNDNINGAR

Det här ledde till en hel del läsarreaktioner. (Många, kanske runt hälften, var dock positiva kan vara värt att påpeka.) Men det är fullt förståeligt att ämnet fastighetsskatt är laddat. Nedan följer tre vanliga invändningar mot fastighetsskatt samt min syn på saken.

1. SKATTERNA MÅSTE SÄNKAS, INTE HÖJAS

I min förra krönika försökte jag vara glasklar med att utgångspunkten är att skatterna totalt sett bör sänkas i Sverige. Offentliga sektorn är en gluffgluff med absurd metabolism. Tusentals miljarder äts upp i ena ändan men det som kommer ut i andra ändan är alldeles för lite och inte sällan ren skit.

Det är upprörande och det verkar bli värre för varje år. Men trots det måste man vara konstruktiv. Vi kommer behöva ha vissa skatter. Förmodligen ganska höga skatter eftersom det verkar finnas en kompakt majoritet bland väljarna som vill ha det så. Jag skulle personligen gärna se ett halverat skattetryck men det är som sagt orealistiskt att tro att det kan bli så i ett Sverige där medborgarna har nuvarande syn på ”trygghet vs. frihet”. Att reflexmässigt ropa bu och blä så fort skatter ska diskuteras är inte så vuxet.

2. FASTIGHETSSKATT HAR NACKDELAR

Absolut, Afv har lyft upp att det finns många problem och nackdelar. Men de kan inte jämföras med ett utopiskt tillstånd där inga skatter finns. Fastighetsskattens nackdelar måste jämföras med andra stora skattebasers nackdelar. De stora skattebaserna är:

  • Konsumtion – Momsen är redan hög i Sverige och högre moms leder till fusk och smuggling. Och hög moms drabbar ju verkligen de fattiga mest.
  • Arbete – Hög skatt på arbete leder till mindre utfört arbete. Alltså arbetslöshet. Det är ett jätteproblem, inte minst för ungdomar på glid. Mindre arbete innebär också lägre BNP vilket är förödande för pensionärerna.
  • Kapital – Det mesta av kapitalet är flyktigt och svårt att beskatta särskilt högt utan att det börjar ”flytta utomlands”. Kapital är också (tro’t eller ej) en ganska liten kapitalbas. Den gamla arvs- och förmögenhetsskatten gav ju bara kaffepengar i sammanhanget men ställde till med oerhört stor skada för landet.
  • Fastigheter – Det är en form av kapital men med skillnaden att det är svårare att manipulera eller fly undan. Fastigheten har ett värde där den står. Inte någon annanstans. Fastighetsskatt har funnits i tusentals år och den är bra mycket högre i länder som Danmark och USA än vad den var i Sverige innan slopandet. Och det är knappast exempel på länder där folk inte investerar i sitt boende. Oavsett fastighetsskatt. I stort sett alla civiliserade länder har en fastighetsskatt högre än Sveriges.

Av de fyra ovanstående skattebaserna är det för mig uppenbart att skatten på arbete är alldeles för hög i Sverige medan det är väldigt vanskligt att höja skatten på kapital och konsumtion. Fastigheter är det enda som återstår.

3. OMORALISKT TVINGA FOLK FLYTTA

Folk i Sverige flyttar väldigt sällan jämfört med i andra länder och den genomsnittliga bostadsytan är stor samtidigt som många har väldigt svårt att skaffa en vettig bostad på en ort där det finns jobb. De här sakerna hänger ihop.

Det är alltså ett egenvärde att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Det innebär att det måste finnas ekonomiska incitament för folk med ”mycket boende” att anpassa boendet nedåt. Incitament är (oftast) inte samma sak som tvång. Alla gör sina egna val utifrån sina förutsättningar, vare sig det är bostadslösa ungdomar eller ensamstående äldre i villor. Det är inte konstigare än att samhället försöker skapa incitament för en massa andra saker som berör privatlivet, så som transporter (via bränsleskatter), alkohol/tobak, arbete, sparande, barnomsorg, studier med mera.

UTAN RÖRLIGHET INGEN TILLVÄXT

Det kan tyckas hårdhjärtat men det finns inga delar av det ekonomiska livet som inte är påverkat av incitament. Sverige skadas varje dag av brist på incitament för rörlighet på bostadsmarknaden och skattepolitiken är bakom många av de inlåsningseffekter vi ser. Fastighetsskatt är ingen silverkula som löser allt men det är ett enkelt och rakt sätt att skapa ökad rörlighet så att Sveriges redan stora bostadsbestånd kan nyttjas bättre. Det är faktiskt en ödesfråga inte bara för svenska ungdomar utan även för alla de IT-företag och andra som behöver hitta kunnigt folk för att kunna växa.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Här hittar du alla krönikor

Annons från Santander