Ett nytt ekosystem

Att innovationslabbet Stockholm Fintech Hub efter bara ett års verksamhet samlat över 300 startup-bolag och 50 investerare säger en del om den hajp som finns kring fintech i Sverige. Den svenska huvudstaden nämns numera ofta i samma andetag som London och Berlin när det kommer till nya finansiella tillväxtbolag.

Enligt databasen Nordic Tech List investerades mer än 450 miljoner euro i nordiska fintech-bolag under fjolåret. 97 bolag tog emot kapital, en fördubbling jämfört med året innan. Sverige är den klart hetaste av de nordiska marknaderna. Tre av fyra investeringar gjordes i Sverige och knep en lika stor andel av kapitalet. Mest kapital fick betaltjänstbolagen Izettle och Klarna och det Kinnevikägda försäkringsbolaget Bima Mobile.

Länge talades det om att fintech skulle slå ut de etablerade bankerna. I dag är alla inte lika säkra. Enligt en undersökning från revisions- och konsultbolaget Deloitte vill två tredjedelar av fintech-bolagen hellre samarbeta med storbankerna än konkurrera ut dem.

I Singapore, som har som nationellt mål att göra landet till en fintech-hubb, ser man exempelvis fintech som ett sätt att stödja, snarare än att utmana, de etablerade bankerna.

Oavsett hur den framtida finansiella kartan ser ut påverkar de nya bolagen de gamla. Amerikanska banken Citi skrev i en rapport från 2016 att amerikanska och europeiska banker väntas minska personalstyrkan med sammanlagt 1,7 miljoner jobb fram till år 2025 när sektorn upplever sitt ”uber moment”.

Än så länge står bankerna starka. Förra året gjorde de fyra stora bankerna i Sverige ett rörelseresultat på sammanlagt 107 miljarder kronor. Samtidigt dyker det upp fler och fler bolag som vill äta sig in i de lönsamma delarna. Nu senast är det bolåneuppstickaren Enkla, som har som mål att på 18 månader nå 100 miljarder kronor i utlåning (se också sidan 12).

Uppstickarna tar marknadsandelar, men lika viktigt för hur framtidens marknad ser ut är att de pressar priserna. Enkla är ett exempel, nätbankerna Nordnet och Avanza tryckte ner courtaget under 1990-talet, företag som Izettle och Square har fått ner betalkostnaderna för småföretag. Men fintech-bolagen äter inte bara upp storbankernas vinster. De får också totalmarknaden att växa. Bättre möjligheter till dataanalys gör exempelvis att fler personer kan få lån än förr.

Det viktiga för Sveriges del är att se till att sektorn fortsätter att blomstra. Att bolagen får växa sig stora och lönsamma och skapa jobb. En viktig förutsättning är att det finns ett fungerande finansiellt ekosystem. Ut­över startup-företag behövs investerare i så väl tidiga som senare faser. Nästa mål är att bolagen tas till börsen. Då stärks ekosystemet av analytiker som kan bedöma och värdera verksamheterna.

En bransch där Sverige lyckats väl med ett sådant ekosystem är bettingbranschen. Kindred startades, under namnet Unibet 1997, och börsnoterades i Stockholm 2004. Att noteringen skulle äga rum i Sverige var inte självklart. Bolaget grundades visserligen av en svensk, Anders Ström, och hade flera tidiga svenska investerare, men de satt i Storbritannien. Att det blev Stockholm berodde på att det var svårt att hitta en investment-bank som ville ställa upp. Flera sa nej av politiska skäl. I Sverige sa till sist HQ ja.

Det blev startskottet för en bettingboom på Stockholmsbörsen. Ett par år efter Unibets notering knoppades Netent och Betsson av från Cherry, som då var inriktat på spelautomater och fysiska kasinon. I dag har även Cherry en omfattande nätbettingverksamhet. Mr Green, Leo Vegas och Evolution Gaming är ytterligare några av de många bettingbolag som tillkommit de senaste åren. I dag är nästan 20 bettingbolag noterade på någon av de svenska listorna. Det sammanlagda börsvärdet uppgår till mellan 50 och 100 miljarder kronor.

Resultatet är att bettingbolag från andra länder söker sig till Sverige. För ett par veckor sedan offentliggjorde norska GIG att bolaget planerar en flytt från börsen i Oslo till Stockholm. Även danska Better Collectives ledning har uppgett att man vill notera sig i Stockholm.

Inom kort noteras fintech-bolaget Izettle på Stockholmsbörsen. Värdet är enligt olika medieuppgifter kring 10 miljarder kronor. Det som kommer att skilja Izettle från övriga finansiella bolag på den svenska börsen är att bolaget fortfarande uppvisar stora förluster. Återstår att se hur det kommer att tas emot av svenska investerare och svenska bankanalytiker. Finansmarknaden är inte bettingmarknaden, men man kan hoppas att Izettles notering blir början på ett nytt växande kluster. Så att vi får se fultech – med förluster – bli verklig fintech.