Ett hungrigt gäng

KRÖNIKA. Det sammanlagda värdet av tech-världens fem största bolag – Apple, Alphabet, Microsoft, Amazon och Facebook – uppgår till motsvarande 30 tusen miljarder kronor.

Det värdet har de uppnått både genom att växa organiskt och via förvärv. Programvarukoncernen Microsoft och sociala medier-bolaget Facebook har varit mest aggressiva på köparfronten. Mellan år 2013 och 2017 köpte Microsoft bolag för motsvarande 255 miljarder kronor, Facebook för motsvarande 180 miljarder kronor, enligt en analys från Crunchbase.

Sökmotorbolaget Googles ägare Alphabet har gjort flest förvärv sett till antal, 94 stycken, men genomsnittsvärdet ligger under en miljard kronor. Även dator- och telefontillverkaren Apple har gjort många mindre förvärv, sammanlagt 55 stycken till ett värde av omkring 50 miljarder kronor. Nätvaruhuset Amazon har gjort minst antal förvärv, men ligger trea sett till värde, efter köpet av amerikanska matvarukedjan Whole Foods ­tidigare i år, som kostade över 100 miljarder kronor.

Utöver de listade förvärven sväljer bolagen ett stort antal företag innan de hunnit bli mycket mer än ett frö. Detta för att komma åt ny teknik på framtidsområden som virtuell verklighet, artificiell intelligens och maskininlärning. Dessutom har bolagen använt de senaste årens vinster och höga värderingar till att köpa upp hotande konkurrenter.

Baksidorna av kvintettens dominans blir allt tydligare. De fem har tillgång till en ­sådan enorm mängd data att de börjar få ­politisk och social kontroll över människors liv och de går numera under namnet the frightful five, ”de fem förskräckliga”.

Flera faktorer har bidragit till att de fem fått extra ljus på sig under året. Facebook gav spridning av falska nyheter, som härstammar från Ryssland och som misstänks ha påverkat utgången av det amerikanska presidentvalet, en anställd på Google skrev ett kontroversiellt memorandum som ­ansågs vara sexistiskt – och dessutom köpte Amazon företaget Whole Foods.

Journalister, regulatorer och politiker frågar sig vad man kan göra åt situationen. Det finns inga enkla svar. Den amerikanska antikonkurrenslagstiftningen skulle kanske ha använts långt tidigare. Google borde inte ha fått köpa Youtube, Facebook inte fått svälja de potentiella konkurrenterna Instagram eller Whatsapp. Nu är det svårare att agera.

I början på 1900-talet var amerikanska konkurrensmyndigheter långt mer progressiva än i dag. Uppdelningen av John D Rockefellers oljemonopol Standard Oil i flera mindre delar strax efter sekelskiftet är ett av de mer uppmärksammade fallen. Men exemplen från den tiden är långt fler. Med tiden mildrades den fientliga inställningen till storföretag, inte minst efter att Ford massproducerat bilar, tryckt ner priset och starkt bidragit till att många amerikaner hade råd att köpa sin egen bil. Men ända fram till 1980-talet intervenerade myndigheter i långt större utsträckning än i dag.

På 1980-talet, med Ronald Reagan som president och Chicagoskolans växande inflytande, förändrades inställningen till monopolen. Skolan satte priset i centrum, i stället för att titta på hur monopolisten på annat sätt påverkade marknaden.

Det får konsekvenser i dag. Amazon har exempelvis haft en positiv påverkan på pris och blir därmed inte föremål för lagstiftarens granskning. Sett med de ögonen är förvärvet av Whole Foods, som nu granskas, inte heller något problem. Tvärtom ökar förvärvet konkurrensen på den amerikanska dagligvarumarknaden.

På samma sätt har Facebook bidragit till att trycka ner priset på exempelvis nyheter, genom att vara den dominerande distributionsplattformen. Men med dominansen, inte minst om Facebook framöver ska godkänna vad som får publiceras och inte, riskerar den sociala mediejätten att få något som börjar likna ett informationsmonopol i vissa aspekter.

Dagens monopolister dominerar alltså inte på samma sätt en enskild marknad, och använder heller inte positionen till att höja priset. De breder sakta men säkert ut sig över många olika områden, och äter sig in i vardagen hos människor över hela världen.

Resultatet av den nya synen på monopol har blivit passivitet från myndigheternas sida. År 1999 gjordes försök att komma åt Microsoft. Programvarujätten dömdes då av amerikansk domstol för att ha missbrukat sin dominerande ställning med resultatet att Microsoft skulle delas i två delar. Men domen överklagades och upphävdes.

Att de fem faktiskt har starka konkurrenter i Asien har inte gjort det lättare för amerikanska myndigheter att intervenera. Kinesiska nätvaruhuset Alibaba och teknikkoncernen Tencent, liksom sydkoreanska konglomeratet Samsung, kan alla tre klassas som dominanter i sina hemländer och är aggressiva även utomlands. I viss utsträckning mer aggressiva än sina amerikanska motsvarigheter.

Resultatet är att européerna tagit täten när det gäller att kringskära de amerikanska företagens dominans. År 2004 fick Microsoft böta 4,6 miljarder kronor efter att EU fann att bolaget bland annat underlåtit att lämna information till andra bolag, och på så sätt hindrat dem från att konkurrera med Microsoft. Boten kompletterades 2008 efter att EU-kommissionen fann att datajätten inte lydde det tidigare beslutet.

I slutet på juni i år dömde EU-kommissionen Google att betala 23,7 miljarder kronor i böter för brott mot konkurrensreglerna. Bakgrunden var att Google hade missbrukat sin dominerande ställning inom sökmotorer för att ge fördelar för sin egen shoppingtjänst.

EU-kommissionen är också i färd med att granska hur Google agerat när det gäller programvaran för sina mobiltelefoner, Androids operativsystem, liksom användandet av Adsense där kommissionen anser att Google hindrat tredje parts sökannonser från att visas.

Nu kommer nya regler som ytterligare kan försvåra läget för the frightful five. Med EU:s GDPR-lagstiftning, som träder i kraft den 25 maj nästa år, kommer hårdare krav gällande hantering av personuppgifter. Därmed kan det bli svårare för tech-jättarna att använda den värdefulla data som de sitter på. Kanske.