Krönika Krönika
ESG: Orsak eller offer i kulturkriget?
Populism, kulturkrig och identitetspolitik tar stor plats i det offentliga rummet. Det är olika fenomen, men täcker mycket gemensam mark.
Miljöfrågor blev på allvar en del av det politiska samtalet på 60-talet efter att biologen Rachel Carson publicerade Tyst Vår. Boken blev snabbt en del av den erans kulturkrig. Missnöjet har senaste åren gradvis skiftat från invandring till den gröna omställningen. Den innebär kostnader och vissa kommer betala mer än andra. Alla drabbas inte lika hårt av dyrare diesel. I slutändan handlar det om identitet och resursfördelning. Det är drivkrafter som är enkla att politisera i ett Europa med allt svagare tillväxt.
Dagens Europa växte fram ur andra världskrigets ruiner. Det byggde på handel och evigt ökande integration. I rollen som världens goda samvete prioriterades internationellt samarbete, miljöfrågor och mänskliga rättigheter. I jämförelse med USA har Europa ett mer paternalistiskt förhållningssätt till medborgare och företag. I den kontexten är det naturligt att acceptansen i Europa är stor för både den gröna omställningen och ESG.
Kulturkrigets senaste offer
I USA har ESG de senaste åren blivit en del av det pågående kulturkriget. BlackRock, en av världens största fondförvaltare, var länge ledande inom ESG. Allt skulle mätas och de skulle vara bäst bland jämlikar. Företag som inte kvalificerade sig föll bort. Förnybar energi tillhörde framtiden och fossila bränslen det förgångna.
ESG är ett ramverk som används för att utvärdera ett företags hållbarhetsarbete inom områdena miljö (Environmental), socialt ansvar (Social) och bolagsstyrning (Governance).
- Miljö: Bedömer hur företaget påverkar miljön, till exempel genom utsläpp och energianvändning.
- Socialt ansvar: Fokuserar på frågor som arbetsvillkor, mångfald och mänskliga rättigheter.
- Bolagsstyrning: Handlar om hur företaget styrs, med fokus på transparens, affärsetik och ansvarstagande.
ESG används ofta inom hållbara investeringar.
Efter en tid av eskalerande politisk retorik beslutade sig Texas Permanent School Fund nyligen att flytta cirka 100 miljarder kronor från BlackRock. Financial Times rapporterade i somras att BlackRock endast röstat ja till 4% av de ESG förslag som lagts fram på årsstämmor det senaste året. Det kan jämföras med 47% år 2021. Det är talande för hur känsligt och politiserat ESG och själva ämnet är.
I Europa är ESG mindre politiserat än i USA. Banker och fondförvaltare har det senaste årtiondet anammat ESG-konceptet till fullo. Många har begränsad kunskap och intresse av hur deras pensionspengar och besparingar förvaltas. Men vem vill inte tjäna pengar och förbättra världen? Enligt Morningstar finns det mer än 4 000 ESG-fonder i Europa och Bloomberg uppskattar att ESG-förvaltade tillgångar kommer öka från 30 till 40 triljoner dollar år 2030. Kapital från Europa förväntas representerar närmare 50% av de tillgångarna.
Ett system för hållbart företagande
Milton Friedman publicerade år 1970 uppsatsen The Social Responsibility of Business is to Increase its Profits. Att maximera värdet för aktieägarna var mantrat under de följande årtiondenas avreglering. Hänsyn till andra intressenter var sekundärt. Regleringar och lagstiftning ändras långsamt och kan i realiteten bara bitvis reglera externa effekter så som växthusgaser. Det finns också en motsättning mellan kort- och långsiktighet.
För att råda bot mot det lanserades för 20 år sedan ESG. Likt new public management erbjuder det en enkel lösning på ett komplext problem där vissa mätpunkter är subjektiva och andra är svåra att objektivt rangordna. Numera påverkar ESG-betyg emellertid allt från upphandlingar och kontrakt till offentligt stöd och tillgången på kapital.
En gratis lunch?
Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för den gröna omställningen. Tyvärr är den låg i Europa. I brist på ökat välstånd kommer potentiellt de problem som ESG försöker rätta till att hamna längre ner på agendan. Väljarnas efterfrågan på välfärd och en trovärdig försvarsmakt kommer sannolikt inte minska det kommande årtiondet. Den gröna omställningen innebär stora kostnader i närtid och avkastningen förväntas i en oviss framtid. För alla är det därför inte en gratislunch, även om det ibland framställs så.
Acceptansen för den gröna omställningen vilar således på fortsatt god tillväxt. Särskilt om den innebär kostnader och minskat handlingsutrymme för individer och företag. ESG har idag betydande påverkan på företagande och hur kapital investeras. Om det inte sker effektivt så sjunker produktiviteten, vilket leder till lägre produktion och mindre välfärd.
Trots goda intentioner är det oklart om ESG-ramverket är nettopositivt. Om kostnaderna är för höga relativt förväntad framtida nytta minskar acceptansen. Det är en bra grogrund för kulturkrig och identitetspolitik. Det underminerar också mycket av det viktiga förändringsarbetet som sker oberoende av ESG.
Ramverket har brister
Något förenklat antas höga ESG-betyg förbättra världen och vara värdeskapande för företag. Vad är en bättre värld? I slutändan handlar det om alternativkostnader. Vad är alternativet till att arbeta i en fabrik under svåra förhållanden? Är kärnkraft miljövänligt? Vad är ett acceptabelt pris för grön energi? Vilka vapensystem bör försvarsindustrin tillverka? Är ett företag med en icke-representativ styrelse alltid sämre?
Idag finns det en handfull etablerade firmor som sätter ESG-betyg. Målsättningen är densamma men metoderna skiljer sig. Det är svåra frågor att kvantifiera. Att ESG-betyg varierar beroende på vem som ger dem är därför inte förvånande. För större populationer är korrelationen positiv mellan de olika men skiljer sig inte signifikant från noll. Det är talande för ramverkets brister och är inte hjälpsamt för de företag som de facto vill förbättra världen.
Otydlig evidens kring ESG
Det finns idag ingen stark evidens för att ESG skapar värde. Det har publicerats rapporter som stödjer ESG-tesen, men det är från organisationer och företag med egenintresse. Tyvärr är det ett relativt ungt koncept så tillgängliga data är begränsad. Baserat på vetenskapliga artiklar är evidensen att ESG ökar värdet av framtida vinster svaga eller otydliga. Det finns något starkare evidens att ESG minskar risk, vilket ökar nuvärdet av framtida vinster, men det vilar främst på företag inom oljeindustrin och ett fåtal mycket bristfälliga bolag.
Om ESG är värdeskapande borde det resultera i högre avkastning för ESG-fonder relativt marknaden. Tyvärr verkar inte så vara fallet. Det betyder emellertid inte att alla ESG fonder har lägre avkastning. I Europa är ESG-aktiefonder oftast både dyrare och har levererat lägre avkastning de senaste 5 åren än de utan restriktioner. Skillnaden mellan de 200 fonderna i varje kategori med högst avkastning de senaste fem åren är 4,3% vilket inkluderar den genomsnittligt 0,15% högre kostnaden för ESG-fonder.
Detsamma gäller för etablerade världsindex med och utan ESG restriktioner där avkastningen varit cirka 1,9% lägre. En bidragande faktor till att ESG-fonders relativt sämre avkastning är kriget i Ukraina. Företag inom vissa industrier har generellt lägre ESG-betyg. Det inkluderar oljebolag och försvarsindustrin.
Håller en bubbla på att formas?
Företag med ESG-betyg värderas i genomsnitt högt i marknaden oavsett nyckeltal. Det finns två förklaringar till varför det kan bidra till lägre avkastning. Marknaden är effektiv, så ESG faktorer kan redan vara inkorporerade i priset. Det innebär att efter högre avgifter och eventuella kostnader blir avkastningen lägre.
Alternativt så överskattar marknaden hur mycket värde ESG skapar. Stora mängder kapital investeras i bolag med högt ESG-betyg. Det innebär lägre kapitalkostnader, men varken lägre “riktig” risk eller högre framtida vinster. I längden leder det till sämre avkastning. I sin extremaste form bildas en spekulativ bubbla. Det har skett inom vissa segment av gröna bolag. Inte bara vad gäller privata start-ups i Sverige, men även inom förnybar energi. Grafen nedan illustrerar avkastningen för två globala index. Ett innehållande bolag inom förnybar energi och det andra oljebolag.
Ett alternativ är att höga ESG-betyg skapar värde genom att signalera godhet utan att vara goda i riktig bemärkelse. Greenwashing faller inom kategorin. Att det numera är en del av vår vokabulär är lika hjälpsamt som frekvent godhetssignalering från företagsledare och politiker. Halvsanningar och floskler skapar i längden cynism och undergräver riktigt förändringsarbete.
Det ESG-industriella komplexet
President Eisenhower populariserade uttrycket det militärindustriella komplexet i sitt avskedstal 1961.
Givet hur centralt ESG har blivit inom det offentliga och privat företagande är det rimligt att tala om det ESG-industriella komplexet. En löst sammansatt koalition av intressegrupper, konsulter, administratörer, dataföretag och tjänstemän. Likt andra företag agerar de egennyttigt och påverkar politiker, företag och investerare. Det gäller allt från beslutsfattande till upphandlingar och finansiering. I en perfekt värld borde effektiv lagstiftning och globalt samarbete reglera dåliga utfall av oansvarigt företagande.
I slutändan handlar det om målkonflikter och alternativkostnader. Mycket pekar på att ESG leder till ineffektiviteter, vilket är kostsamt. Marknaden talar sitt tydliga språk. Vi vet inte heller om ESG skapar en bättre värld i egentlig mening. Systemet är ungt och likt ett nytt vaccin så bör försiktighetsprincipen tillämpas. Utan evidens kan ogenomtänkta stora förändringar få oanade konsekvenser. Det påverkar legitimiteten och undergräver viktigt förändringsarbete. Med tiden kanske ESG-ramverket förändras och blir skarpare, men inte nödvändigtvis. Det ESG-industriella komplexet är ett särintresse och likt andra ekonomiska aktörer står de sig självt närmast.
Det borde vara möjligt att förbättra världen och skapa ekonomiskt värde. Jag hoppas det, men är ESG rätt verktyg? Är alla goda gärningar förenliga? Hängivna organisationer och individer arbetar dagligen med klimatomställning och sociala frågor. Entreprenörer utvecklar just nu nästa generations energikälla. De behöver alla kapital. Vissa fondförvaltare investerar långsiktigt för en bättre värld. Mycket av det arbetet sker utan att luta sig mot kostsamma kvantitativa förenklingar av verkligheten.
Vad ointresserade investerare borde göra
Det finns alternativ för de som genom investeringar vill förbättra världen men inte har tid, kunskap eller intresse. Köp en billig bred indexfond som inkluderar alla bolag, oavsett ESG. Investera eventuellt överskottet i ett innovationsdrivet företag som leds av en passionerad entreprenör. Alternativt donera det till välgörenhet. Det är så Bill Gates och många med honom förbättrar världen.
I Europa förvaltas cirka 14 trillioner dollar i ESG-mandat. Anta att avkastningen utan ESG blir 0,3% bättre. Det innebär över 400 miljarder kronor per år. Kapital som kan göra stor skillnad för entreprenörer och organisationer som vill förbättra världen och inte bara signalera det.
Martin Boldt-Christmas är analytiker med fokus på makro och globala marknader. Han arbetar idag med investeringar och har tidigare jobbat på investmentbanker och med riskkapital i Hongkong och London. Här hittar du alla hans Afv-krönikor.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor