Enlund: Vad är det egentligen som driver upp priserna?

Livsmedelspriserna har varit i ropet på sistone. Diskussionen har hittills berört påstådda övervinster i våra matbutiker, förslag på övervinstskatter och matpriskommissioner. Hushållens inflationsförväntningar – som stigit kraftigt på sistone – indikerar att vi snart kommer behöva läsa ännu mer om ämnet.

När ekonomer för ett par år sedan skulle förklara den höga KPI-inflationen fann man en stor mångfald i deras svar. Det var på grund av Brexit, klimatförändringar, giriga företag, folk hade för roligt, Putin, kriget i Ukraina, eller “för mycket pengar som jagade för få varor” (enligt Lord Mervyn King, tidigare chef för Bank of England).

En ekonom erkände nyligen att “det är uppenbart svårt att sätta fingret på exakt vad det är som driver upp priserna”.

Det är förvisso lätt att fastna i detaljer kring hur KPI beräknas, men är fenomenet inflation egentligen så svårt? Räcker det inte med att förstå valutans köpkraft och ekonomins kapacitet?

Var inte oärliga och använd aldrig falska mått

Den svenska kronan brukade vara definierad i guldtermer.

Under den skandinaviska myntunionen motsvarade 2 480kr ett kg guld. En krona var cirka 0,4 gram guld. År 1914 förklarade man sedlarna som oinlösliga i guld. Lite senare, efter att USA övergav Bretton Woods-systemet år 1971, finns ingen som helst guldkoppling kvar.

Det lagliga falskmynteriet kunde börja löpa amok. Nu gick det att skapa hur många kronor som helst utan reell kostnad – kronor som kan driva upp prisnivån utifrån Lord Kings resonemang.

Exempelvis har bostadspriserna i Stockholm under de senaste decennierna stigit till nivåer som nog kan ge vem som helst höjdskräck. Men faktiskt bara om man mäter dem i kronor.

Uttryckt i guld är bostadspriserna ungefär hälften så höga som år 1914. Är det priserna som stiger eller är det kronans köpkraft som faller?

Jansson – lika missnöjd som Diocletianus?

Enligt vice riksbankschef Per Jansson utgör “aggressiva prishöjningar” ett hot mot Riksbankens ränteprognos.

Man är väl inte ensam om att påminnas om att den romerske kejsaren Diocletianus år 301 e.Kr också var missnöjd. Diocletianus jämförde dåtidens “profitörer och spekulanter” med barbarerna som attackerade imperiet.

Höga priser får alla att gripa efter huvudet, men kejsaren tog det till en helt ny nivå. Han införde pristak på bland annat livsmedel och dödsstraff för dem som tog för mycket betalt. Riksbankens befogenheter sträcker sig inte lika långt.

Det är naturligtvis lika osannolikt att girighet plötsligt skulle ha uppkommit runt 300 e.Kr som att det plötsligt skulle ha framträtt idag.

Orsaken till den höga inflationen på kejsarens tid var att imperiets centralbank ständigt minskat mängden silver i mynten till förmån för mindre ädla metaller. Det var inte priserna som steg. Det var valutans köpkraft som föll.

Har matpriserna egentligen stigit?

Från SCB:s statistik går det att utläsa att svenska matpriser skjutit i höjden sedan år 1990. De har nästan fördubblats enligt komponenten livsmedel och alkoholfria drycker.

Men mätt i guld har de faktiskt kollapsat med 85%. Är det matpriserna som stiger eller är det kronans köpkraft som faller?

Fallande köpkraft ger upphov till inflation. Så var det på Diocletianus tid, och så är det idag.

Politiskt skapade flaskhalsar och deras konsekvenser

Peter Benson skrev nyligen att inflation också förklaras av “diverse flaskhalsar och skevheter” som ofta skapats politiskt. Med hans uttalande som grund granskar vi nu ekonomins kapacitet.

I ett hypotetiskt land produceras Piggelinglassar med hjälp av kärnkraft och gas. Landets ledare får plötsligt för sig att stänga alla reaktorer. Ekonomins kapacitet minskar. Resultatet? Färre Piggelin, högre priser (dyrare än en sommarlovsglass på Smögen) – och en ekonomi som krymper. Och detta oavsett landets val av valuta.

Om någon sedan bombar gasledningarna blir effekten ungefär likadan, fast med mer rök. Folk får förvisso ont i plånboken, men detta scenario leder i strikt mening inte till inflation, utan bara ett smärtsamt nivåskifte.

En avgörande faktor i skuggan

Om landets ledarskap i all sin klokskap sedan bestämmer sig för att lägga mark i träda, minska användningen av gödsel och bekämpningsmedel och begränsa möjligheterna till fiske minskar ekonomins kapacitet ytterligare.

Om makthavarna kontinuerligt vidtar beslut som påverkar ekonomins potential negativt kommer konsekvenserna bli både inflation och lägre levnadsstandard.

Medan svenska medier enträget pekar på klimatförändringar som orsak till stigande matpriser, förblir en avgörande faktor i skuggan: de ekonomiska labbförsöken.

Evidensbaserad eller evidensfri politik?

Danska strategidokument avslöjar planer på att öka lantbrukets konkurrenskraft. Man ska bli en global ledare på vegetarisk mat och skapa tiotusentals jobb.

Detta ska ske genom att bland annat lägga mark i träda, återställa våtmarker och minska gödsling – en paradox som påminner om Sri Lankas katastrofala förbud mot gödsel och pesticider. Där skröt presidenten i FN om miljömässiga framsteg, samtidigt som ESG-betyget övertog Sveriges.

Resultatet? Istället för gröna lundar blev resultatet ett jordbruk i fritt fall, katapulterande matpriser, och ett folk i misär.

USA har nyss lämnat Parisavtalet. I Storbritannien varnas det nu, via tidigare premiärminister Tony Blairs think tank, mot “naiv” tro på att gröna satsningar skapar jobb och välstånd, och att det är ett misstag att låta “net zero” helt dominera den ekonomiska politiken.

Vilken väg kantas av goda föresatser?

Mitt i kaoset efter Northvolts spektakulära konkurs deklarerade energi- och näringsminister Ebba Busch triumfatoriskt att “vi har visat att konkurrenskraft och grön omställning kan gå hand i hand”. Tänk om hon inte har rätt?

Med inflationsmålspolitiken kommer kronans köpkraft garanterat fortsatt att falla. Nytryckta penningar ska göra oss alla rikare, på något sätt.

Om Ebba Buschs påstående visar sig felaktigt, och de ekonomiska experimenten inte lever upp till löftena, kommer följden bli ännu högre inflationstryck och ett Sverige som halkar efter. Våra planeringsbyråkraters mångåriga otur kommer då också att fortsätta.

Kommer vi kanske även i framtiden få höra att vi har varit naiva?

Martin Enlund, oberoende analytiker, Under Orion AB. Tidigare valutachefsstrateg på Nordea och före detta makroekonom på Handelsbanken. Driver podden ‘Ekonomidags’.