Enlund: Du måste ha kaos inom dig för att föda en dansande stjärna

Richard Feynman, en av världens mest erkända fysiker på 1900-talet, ska ha sagt att “det inte kommer finnas fler stora fysiker”. Han menade att en likriktad undervisning skulle tvinga fram konformitet och därigenom kväva kreativiteten. Helt enkelt att en idag ofta förbisedd typ av mångfald är viktig, det vill säga intellektuell sådan.

Eftersom det hittills bara är människors experimentlusta som skapar materiellt välstånd är detta perspektiv värt att lyfta, inte minst då konkurrens- och innovationskraft är frågor som alltmer diskuteras.

Med idén om intellektuell mångfald i bakhuvudet vill jag ta mig an några utsagor från en av Sveriges mer namnkunniga miljardärer. Christer Gardell framträdde nyligen i Handelsbankens mediesatsning EFN.

Han gav sin syn på en rad olika frågor, bland annat på bitcoin och den gröna bubblan (för mer än fem år sedan skrev jag att den skulle sluta i “finansiell förskräckelse”, en slutsats jag står fast vid). Gardell påstod bland annat att bitcoin är “bara skit”, “ren spekulation” samt att den utgör “vår [samtida] tulpanlök”, då åsyftandes den välkända tulpanmanin i Amsterdam för fyra hundra år sedan.

Att uttrycka sig på det sättet om tulpanmanin går dock att ifrågasätta. I en tid där allt fler tidigare forskningsresultat ifrågasätts, korruption och förfalskning avslöjas, däribland alzheimersforskningen, kan det finnas fog för att kritiskt granska även etablerade historiska narrativ.

Tulpanmanin: en rationell förklaring

Ekonomerna Thompson och Treussard har gjort just detta, och menar att prisutvecklingen under tulpanmanin reflekterade ett helt rationellt förlopp. Priserna sköt förvisso i höjden, men som ett svar på att reglerna för tulpanhandeln plötsligt ändrades.

Politiskt inflytelserika aktörer enades om att omvandla sina åtaganden att köpa lökar till ett förutbestämt pris (terminskontrakt) till en rätt att köpa till förutbestämt pris (köpoptioner). I värsta fall skulle investerarna nu kunna förlora tre procent av ett kontrakts pris. I bästa fall skulle priserna stiga över lösenpriset, och de skulle då kunna göra en omedelbar vinst samtidigt som de tar på sig en modest risken på tre procent. Om den ökända manin inte ens var en mani, är bitcoin då fortfarande en tulpanlök?

Hur mäter du färg med en linjal?

Även Eugene Fama, den moderna finansteorins fader, hävdar att bitcoin saknar värde.

Eftersom Famas hypotes om effektiva marknader inte kan förklara bitcoins värde, måste bitcoin vara värdelöst. Men som filosofen Ludwig Wittgenstein påpekade så kan standardmetern i Paris inte mätas – den definierar själva måttet.

Översatt till mer begriplig svenska: “om du bara har en linjal kommer du att mäta allt som längd”. Tänk om det är Famas teori – och inte bitcoin – som är problemet?

Banker omvandlar löften

Individer med tydliga kopplingar till det traditionella finanssystemet är ofta skeptiska till bitcoin – för att förstå varför kan man granska bankernas roll i samhället. Liksom vid dimman i Lützen är det ofta svårt att förstå vad som egentligen pågår i banksystemet. Utlåning skapar insättningar, insatta medel behöver inte ha satts in, och så vidare. Banker existerar dock bland annat för att de kan omvandla mindre sunda löften till mer sunda sådana.

När du går till en gårdshandel skulle du egentligen kunna handla allt på krita, det vill säga få ett flak ägg nu i utbyte mot en framtida betalning – kanske i utbyte mot att du städar hönshuset om en vecka. Men om försäljaren inte litar på dig – kanske är du bara en förbipasserande, kanske kommer du gå till skogs som upprorsbonden Nils Dacke – genomförs ingen transaktion.

En banks löften kommer att upplevas som mer trovärdiga än dina, inte minst på grund av bankens marmorpalats (det är inte lätt att fly landet med ett marmorpalats). En bank kan också ha en längre livslängd än en individ. Om du i stället för dina egna löften kan ge bankens mer trovärdiga löften som betalning för äggen kommer transaktionen kunna genomföras. Och vips har vi kläckt något som liknar dagens betalsystem.

Matematik i stället för marmorpalats

Det är därför bitcoin stör så många. “Vi har föreslagit ett system för elektroniska transaktioner som inte kräver förtroende”, skrev bitcoins pseudonyme skapare Satoshi Nakamoto oktober 2009 i bitcoin white paper.

Lite tillspetsat: bitcoin kräver inga marmorpalats för tillit, bara matematik. Värde kan skickas över internet utan att vara beroende av mellanhänder. Bitcoin och relaterad teknologi som asymmetrisk kryptering kan faktiskt möjliggöra att människor blir oberoende från banker och andra mellanhänder. Traditionella bankkonton riskerar att bli överflödiga. Kanske behövs inga konton alls. Hur tror du mellanhandsbranschen ställer sig till det?

Absoluta sanningar kan bli arkeologiska artefakter

Vi befinner oss i en era där teknologin genomgår en exceptionellt snabb utveckling. Framstegen inom artificiell intelligens, kvantdatorer och rymdteknik är några exempel. Kanske närmar vi oss futuristen Ray Kurzweils “teknologiska singularitet”. I en sådan situation riskerar fasthållandet vid absoluta sanningar, ja, varje “så här är det”-utsaga, bli ett arkeologiskt fynd innan bläcket ens har torkat.

Feynman hade rätt – likriktning och konformitet kan kväva kreativiteten, även i era av snabb teknologisk utveckling. Snabb utveckling kräver ännu större mångfald i perspektiv, för att förhindra att innovationen kvävs av planeringsbyråkraternas högmod.

Vi borde främja inte bara intellektuell mångfald utan även erkänna att vi behöver mer, inte mindre, experimentlusta inom alla områden, vare sig det gäller bitcoin, kvantdatorer, AI eller andra innovativa fält. I stället för att omge oss med självsäkra påståenden och restriktioner (fråga kryptoprofiler om “avbankning”), borde vi inte snarare ge människor mer frihet att utforska och experimentera utan hinder?

Vi måste komma ihåg att all innovation kräver ovisshet. Som samme Feynman en gång uttryckte det: “Jag föredrar att ha frågor som inte kan besvaras än svar som inte kan ifrågasättas”.

Martin Enlund, oberoende analytiker, Under Orion AB. Tidigare valutachefsstrateg på Nordea och före detta makroekonom på Handelsbanken. Driver podden ‘Ekonomidags’.