Enlund: ”Trimma den offentliga apparaten – för miljöns skull”

Maslows behovstrappa är ett välkänt begrepp inom psykologin, där mänskliga behov rangordnas i olika nivåer.

Från grundläggande behov som mat och sömn (det viktigaste behovet), till behov som trygghet, gemenskap, självkänsla. På den högsta nivån finner vi längtan efter självförverkligande.

Utan mat, blir självförverkligande inte möjligt. Eller åtminstone rätt svårt. Om man inte gillar att svälta.

Medan Maslows trappa vanligtvis används för att beskriva individers strävan efter att tillfredsställa sina olika behov, går den också att applicera på samhället i stort – till exempel för att belysa utmaningar inom klimat- och miljöområdet.

Kuznetskurvan: en modell för miljöpåverkan

Den rysk-amerikanske nationalekonomen Simon Kuznets tilldelades ekonomipriset 1971 för sin datadrivna forskning om ekonomisk tillväxt.

Han är kanske mest känd för Kuznetskurvan som är en hypotes om sambandet mellan inkomstojämlikhet och ekonomisk tillväxt, där initial tillväxt leder till ökad ojämlikhet. Men när den ekonomiska utvecklingen nått långt nog kommer ojämlikheten så småningom att börja minska.

Miljökuznetskurvan är en liknande hypotes som undersöker sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan. Idén är att ökat materiellt välstånd inledningsvis leder till mer miljöförstöring, men efter att en viss tröskelgräns har passerats påbörjas en successiv minskning.

Ökat materiellt välstånd möjliggör förändrade konsumtionsmönster (fler ekologiska varor i kundkorgen), mer miljövänlig teknik, strängare miljöskyddslagar, med mera.

Processen kan också gå i revers. Minskat materiellt välstånd kan göra att miljöförstöringen riskerar att öka igen, exempelvis på grund av förändrade konsumtionsvanor (nu färre ekologiska varor i kundkorgen).

Som av en händelse skedde ett sådant trendbrott i Sverige under år 2021, året när inflationen tog fart. Försäljningen av ekologiska varor har sedan dess minskat trendmässigt.

Detta bör egentligen inte överraska någon: när ekonomin är kärv får ekologisk mat stå tillbaka. I stället för en mör, ekologisk, tryfferad wagyubiff blir det en portion falukorv med oklart köttinnehåll (är det egentligen träspån?), tillagad i en mikrovågsugn och serverad med en sidorätt av överkokt kall potatis.

Även om Riksbankens procykliska agerande väntas leda till växande svensk BNP i år, så förändrar detta inte bilden av att BNP per capita har stått och stampat i flera år. Och BNP per capita är ett betydligt bättre mått på individens materiella välstånd.

Currywurst i stället för sauerbraten

När man betraktar vårt stora grannland Tyskland är nyhetsskörden betydligt dystrare än här hemma. Tyskarna har blivit fattigare.

Justerat för inflationen har tyska löner sjunkit med flera procent jämfört med för bara några år sedan. Värst är det för tillverkningsindustrin. Fler än tre miljoner pensionärer riskerar fattigdom enligt en rapport.

Höga energipriser kan dessutom få allvarliga konsekvenser för äldre, som kanske känner sig tvingade att sänka temperaturen på sina termostater. Detta riskerar deras hälsa. Kyla är tio gånger mer dödligt än värme. Maslow vinkar från sin trappa.

Det kan tyckas alarmistiskt att varna för att Kuznetskurvan kan vända nedåt i länder som Sverige och Tyskland, som fortfarande är mycket rika länder. Men om den ekonomiska utvecklingen inte förändras, speciellt då i Tyskland, kan detta mycket väl bli verklighet.

Och redan nu finns som bekant tecken på förändrade prioriteringar, exempelvis minskad konsumtion av ekologisk mat.

Det är vad din granne inte har som räknas

Tre andra inflytelserika ekonomer förtjänar här att omnämnas, Thorstein Veblen, Robert Frank och Richard Easterlin. Veblen påpekade att människor använder sig av konsumtion för att visa sin relativa status (“conspicuous consumption”).

Frank beskrev en “konsumtionskapplöpning” där människor känner sig tvungna att öka sin konsumtion för att inte hamna efter.

Easterlin visade att tillfredsställelse inte ökar i takt med inkomst eftersom människor tenderar att mäta sig relativt andra.

Det är alltså inte vår faktiska materiella situation som påverkar vårt konsumtionsbeteende och vår tillfredsställelse, utan snarare hur vi uppfattar oss själva i förhållande till andra.

Sedan millennieskiftet har inkomstnivåerna stigit betydligt snabbare i USA än i EU. Ungefär dubbelt så mycket. En anmärkningsvärd skillnad som inte bara redan märks i vår levnadsstandard utan även i våra möjligheter till fritid.

Om såväl vårt konsumtionsbeteende som vår tillfredsställelse bestäms i hög grad av hur vi uppfattar oss själva i förhållande till andra – till exempel amerikaner – ligger det då inte i trendens riktning att vi bör förvänta oss minskad miljöhänsyn?

Nu när det går som det går för den Europeiska unionen, med ekonomisk stagnation, inställda val och, havererande gröna projekt påmindes jag om just om denna kurvan.

Förvisso verkar den lika bortglömd som centraliseringens många baksidor, det viktiga företagsklimatet, äganderätten betydelse och den stora risken för styrningskapning (när bocken sätts som trädgårdsmästare). Men skam den som ger sig.

För miljöns skull

Jag tror faktiskt att den bästa miljöpolitiken är en tjock plånbok. Och att EU måste reformeras från grunden för att möjliggöra detta.

Det är hög tid att skaka av oss byråkratins tunga ok. Sverige skulle kunna visa vägen genom att snarast tillsätta en suveränitetskommission för att granska var Sverige kan agera annorlunda och effektivare (och bättre!) än andra länder. Hur stort är vårt nationella handlingsutrymme, egentligen?

Ett departement med ansvar för att avskaffa onödiga regleringar borde också sättas på plats. Kanske kan näringsminister Ebba Busch skapa ett departement för trimning av den offentliga apparaten, till att börja med?

För miljöns skull.

Martin Enlund, oberoende analytiker, Under Orion AB. Tidigare valutachefsstrateg på Nordea och före detta makroekonom på Handelsbanken. Driver podden ‘Ekonomidags’.