En industrination på efterkälken

Tvivel har blivit ett allt vanligare inslag i rapporterna om Tysklands ekonomi. Osäkerhetsfaktorer som Brexit och handelskriget mellan Kina och USA har fått den exportberoende industrin att tappa fart. Siffrorna för november, som presenterades förra veckan, visade till exempel en oväntad minskning av orderingången från utlandet med 3,1 procent jämfört med månaden innan. Under det tredje kvartalet 2019 undkom landet med nöd och näppe recession. Den totala tillväxten för 2019 beräknas i flera prognoser landa på blygsamma 0,5 procent. Men det tyska Ifo-institutet, vars prognoser räknas till de mest tillförlitliga, har i och för sig redan gjort mer positiva bedömningar och spår en total tillväxt på 1,1 procent för 2020 och något högre – 1,5 procent – för 2021.

Samtidigt går det inte att komma ifrån att landet står inför stora utmaningar inför det nya decenniet. Dåligt utbyggt internet och stora pensionsavgångar är bara två exempel.

Ett annat är avvecklingen av det smutsiga brunkolet som i decennier försett industrin med billig el.

Dessutom ska den psykologiska effekten av tio års högkonjunktur inte underskattas. Någon gång måste det vända ner. Om inte nu – så snart. 

Förra veckan läckte uppgifter om priset för den tomtmark i Brandenburg, söder om Berlin där Teslagrundaren Elon Musk i år ska bygga sin nya bilfabrik – den första i Europa. Det handlar totalt om 300 hektar för 40,91 miljoner euro, eller 13,52 euro per kvadratmeter som politikerna i den socialdemokratiskt ledda koalitionen mellan SPD, CDU och Die Grünen bjöd ut marken till. Underpris, menade vänsterpartiet Die Linke, som pekade på att riktvärdet för industrimark i området snarare ligger på 40 euro per kvadratmeter.Nu finns det visserligen varken vatten eller el på Musks nya tomt. Full med världskrigsbomber misstänks marken också innehålla.

Men priset skvallrar ändå om den hållning som antagits till projektet. Ända sedan Elon Musk i november förra året tillkännagav att Teslas fjärde så kallade gigafactory ska ligga i Tyskland har Europas främsta bilnation betett sig som vore man smickrad över att bli utvald.

Kritikerna har varit förbluffande få.

Inte helt obegripligt med tanke på de problem som Brandenburg och andra förbundsländer i före detta DDR fortfarande brottas med. Arbetslösheten i öst ligger i genomsnitt på 6,2 procent jämfört med 4,6 procent i väst. Dessutom är utflyttningen hög. Prognoserna för antalet nya jobb i Tesla-fabriken har pendlat mellan 3 000 och 8 000, i vissa fall upp till jublande 10 000. 

Kanske kan Tesla dessutom hjälpa till att bryta det tyska bensin- och dieselparadigmet.

Men underdånigheten kan också tolkas på ett annat sätt. Nämligen som ett tecken på att industrinationen Tyskland har börjat acceptera sin roll för det nya decenniet: den att vara lite på efterkälken.