Krönika Lifestyle
En ”hållbar” livsstil förenar förnuft och känsla
Är man strikt rationell så köper man nog aldrig en sportbil från Koenigsegg för 25 Mkr. Eller en målning av August Strindberg för säg 50 Mkr, ens om man har råd.
Men att försöka leva livet rakt igenom rationellt är både trist och dumt. De viktigaste sakerna i tillvaron handlar ju om drömmar, relationer och känslor. Men stora livsval blir väldigt riskabla om de bara vägleds av organ som hjärta, mage, och så vidare.
Här följer några ekonomisk-rationella perspektiv på valet av privat livsstil. Koncepten är kända i näringslivet men kan ofta leda till något bra även i privatlivet, och ibland även för världen.
ALTERNATIVKOSTNAD
En huvudregel inom ekonomikonsten är att allting har två kostnader.
- Det du faktiskt betalar i form av tid, pengar eller andra resurser.
- Nyttan (och nöjet) du kunde få av att istället lägga samma resurser på det bästa alternativet.
Denna tankegång är inte bara giltig när exempelvis ett verkstadsföretag ska jämföra en produktivitetshöjande maskininvestering med en tillväxtfrämjande marknadssatsning.
Det gäller även om du exempelvis funderar över om semestern bäst ägnas åt lådvinsmarinerat umgänge eller att cykla solo från Smygehuk till Haparanda.
Om man tänker aktivt på sakers alternativkostnad så skärper man sig lite mer eftersom konsekvensen av beslut alltid blir större när man väger in även alternativen.
ÅTERANSKAFFNINGSVÄRDE
Nobelpristagaren James Tobin gav namnet åt begreppet ”Tobins Q” vilket är en tänkt kvot mellan dagspriset för en befintlig tillgång och dess återanskaffningsvärde.
Det här är ganska nära skillnaden mellan ”nypris” och ”begagnatpris”. Det som är nytt idag är ju begagnat imorgon och då kan priserna jämföras. Om skillnaden är väldigt stor så får man tydlig vägledning om vad man inte ska köpa. En tumregel är att ju dyrare sak desto mer prisvärt är det att köpa begagnat. Hus och bilar är paradexempel.
KAPACITETSUTNYTTJANDE
Ordet kapacitetsutnyttjande för tankarna till en fabrik eller liknande. Men tankesättet kan lika gärna tillämpas på exempelvis semesterboende.
Reser man genom vackra svenska kustlandskap på vintern eller skidorter på sommaren så ser man nästan bara tomma semesterbostäder. Det vi ser är en gigantisk tillgångsmassa som bara används intensivt under en högsäsong som varar runt två månader per år. Resten av tiden står det mesta tomt. Men kostnader för drift och underhåll löper året om. Det är alltså ”strukturellt dyrt” med hus på dessa orter. Det gör att fjällstugor och skärgårdsställen till sin inneboende natur är utpräglad lyxkonsumtion och/eller har stor risk för prisfall.
Kapacitetsutnyttjande är också en nyttig tankeövning kring bilar. En bil som nästan aldrig används blir alltid extremt dyr bil räknat per kilometer.
AVSKRIVNINGSTID
Ekonomisk livslängd eller avskrivningstid är återigen välbekanta begrepp från företags anläggningstillgångar. Men det gäller så klart även privata inköp. Här faller exempelvis tavlor från Verner Åmell ut väldigt väl. En tavla som skyddas mot skador har ju obegränsad livslängd. Förmodligen är det likadant med Koenigseggs bilar. I rätta händer kommer de gå lika bra om 50 eller 100 år. Då gör det kanske inte så mycket att sådana här superbilar ofta står i garage 99% av tiden.
MILJÖ OCH PLÅNBOK HAND I HAND
Ofta utmålas det som att det finns en inneboende motsättning mellan plånbok och miljö. Ofta är det helt tvärtom. Det som är bra för plånboken går ofta hand i hand med vad som är bättre för miljön.
Exempelvis är det alltså ett skurkstreck mot miljön att bygga ett ”miljöklassat” semesterhus som sedan nästan aldrig används. Om nyttjandegraden är låg så är det bättre för miljön att köpa ett befintligt objekt. Samma gäller så klart för elfordon. Ett elfordon som knappt används är ett stort minus för miljön.
En annan tumregel är att fysiska saker kräver större miljöavtryck. Ren kilovikt är ett grovt men inte sällan rätt bra mått. En badrumsrenovering skapar hundratals kilo sopor. Att bygga ett vindkraftverk kräver cirka 1 000 000 kilo stål, betong och kolfiber. Sugrör och plastpåsar framstår inte som så syndigt i jämförelse.
ÅNGESTSNÅLA INTE
Man behöver dock inte vara en miljömupp för att ibland känna att det är en njutning att vara lite löjligt sparsam. Att klämma ut det sista ur kaviartuben eller återanvända ett par skosnören kan ju vara ett rent nöje.
Annat kring sparsamhet kan kännas själsdödande. Att kunna välja bort prisshoppande efter billiga mobilabonnemang, försäkringar och liknande är en sann lyx. Allra bäst är det när man med gott samvete kan betala vad man kanske misstänker är ett överpris. Här vill jag slå ett slag för elbolaget GodEl.
GodEl är en av serieentreprenören Stefan Krooks gåvor till världen. GodEl är ett vinstmaximerande företag som erbjuder el till hushåll som vill ha transparens, enkelhet och ett kanske OK pris. Att GodEl inte är så billiga gör dock inget eftersom företaget ägs av en stiftelse som varje år ger bort hela vinsten till just de välgörenhetsorganisationer som respektive kund valt. Kanske är GodEl en bagatell men det är också ett exempel på att livet blir enklare om man ofta kan unna sig lyxen att inte vara så prismedveten.
Det här blev beklagligt nog en ganska förnumstig och präktig text. Men det går inte att blunda för att det är väldigt skönt om konsumtionen är “hållbar” utifrån de tillgängliga resurserna.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor