Krönika Energifrågan
Hemberg: Mångmiljarder till elnät – men planerna saknas
Under rekordåren radade Sverige upp ett överflöd i bostäder, skola och industri. Det stora språnget under 1950-talet var ändå elektriskt. Till tonerna av “Rock Around the Clock” dubblade vi elen till stolta 40 tWh. Idag vill desto fler stoppa klockan. Att snart dubbla elen, nu till 300 tWh, får många att baxna. Summorna är hiskliga. För ett plockepinn av hundra lokala energibolag. Samtidigt huttrar hushållen under historiska kriser och knäckt köpkraft.
Ute bland energivd:ar, politiker och tjänstemän är stämningen spretig ömsom stark. Det visar en färsk Demoskop, med 150 djupintervjuer, på uppdrag av SEB. För att stämma i bäcken och inte i ån, pratar jag med tolv röster uppströms.
1 av 10 har tydliga mål
Att rusta elnäten kostar iögonfallande 90 000 kronor per svensk. Mellanhanden är mest våra kommuner, men de tycks sakna planer. Igenkännande nickar Sandra Johanne Selander, energistrateg på Länstyrelsen i Skåne:
”Om vi är snälla så har 16 av 33 kommuner en aktuell energiplan.”
Politiker fastnar gärna i yviga dagsländor och dieseldebatter. Nu i juni kom första riktlinjen för energiplaner från Energimyndigheten. Kontrollen ska däremot skötas av väljarna, säger regelverket. Det ska visa sig svårt.
Hushållen pekar istället mest finger åt lokala energibolag. Dessa får nu de sämsta betygen på 15 år, enligt SKI. Hur elektrifieringens nya miljardkostnader ska undgå gatlopp bland gula västar är en gåta. En energichef svarar spontant: ”Jesus Christ, frågan har precis landat på mitt bord”. Branschen medger huvudbry. En VD prövar el-kaffe på Folkets hus. En chef talar prisförståelse. Ett bolag kör film i sociala medier. Många duckar. Samtidigt ska andra handen låna hundratals miljarder.
7 av 10 ser växande behov
Den kraftiga utbyggnaden på 50- och 60-talet slår nu tillbaka som en bred våg med krav på upprustning, resonerar Ylva Andersson, VD på Jämtkraft.
”Vi rustar vi för 2 miljarder. Många måste rusta mer. Annars kommer svenska elnät att hamna i samma krampaktiga läge som järnvägsnätet. Det vore ödesdigert.”
Redan för tio år sedan bokade Jämtkraft nya 500 megawatt från stamnätet. Nästa år blir idén verklighet.
“Våra elnät är inte en kostnad utan en satsning på lokal tillväxt i bostäder, laddstationer, e-metanolfabrik och även växthus.”
Ledtiderna är bitvis ledsamma. I Lund höll de länge tummarna för ny kärnkraft. Olle Eliasson, försäljningschef Kraftringen: ”Kärnkraft skulle vara bra för Skåne. Men vi behöver el och värme här och nu. Därför planerar vi för ett kraftvärmeverk för 2 miljarder.”
Att dela kapital och risk med lokala företagare kan vara ett snabbspår. Västerås måste testa nya grepp, påpekar Niklas Gunnar, VD på Mälarenergi:
”Vår nya batteripark på 10 MW kör vi med lokala entreprenörer. Det breddar vårt kapital, risktagande och kompetens i styrelsen. De ska agera som ett fullt kommersiellt bolag.”
4 av 10 saknar kompetens
Många politiker är ändå trygga med sin kompetens. Energibolag ger dock 4 av 10 kommuner bittra underbetyg. Det är svårt att växla upp förbisedd förvaltning. Sätt styrelsen i skolbänken, säger en energi-VD: ”Varje ny styrelse utbildar jag tio heldagar. Det är mycket tid, men ger oss samma fakta viktiga i energifrågan.”
Städa trappan uppifrån, säger de i Östersund och bryter ny kommunal mark. Politiker i energibolagets styrelse har delvis bytts ut mot proffs, berättar ordförande Niklas Daosson (S). ”Vi har tagit in två företagare i energibolagets styrelse. De har ökat professionalismen flera nivåer. Det kostar extra, men vi är väldigt nöjda. Nu vill vi rekrytera in en till.”
1 av 4 har finanserna
Att låna för att rusta elnät borde vara en enkel fråga. Men många kommunpolitiker har aldrig tagit lån tidigare. De är närmast stolta över det, förundras en energi-vd. Hans pedagogiska kalkyl är otvetydig: ”Elnät är en grundsten. Du lånar till 2 procents ränta. Det kan ge tillväxt på 4-5 procent.”
I andra kommuner är eldiskussionen mer mogen. De har ofta byggt förmåga sedan årtionden. I Lund har förslaget till nytt kraftvärmeverk mötts av god förståelse, uppfattar Olle Eliasson. ”Ett mer folkligt samtal och service är viktigt. För att gjuta mer kunskap och engagemang i vår många viktiga energifrågor.”
1 av 10 har rätt tempo
Målen för 2030 lär många inte hinna med. Tempot är högt i industribältet kring Göteborg. Fordonsflottan behöver ligga ett decennium före, påpekar Viktor Walter, energisamordnare Västra Götalandsregionen. ”Vindkraft är nyckeln. Regionens två batterifabriker behöver snart full kraft”. I väntan på el ska en rad gasturbiner stå redo för ovanligt långa punktinsatser.
Kapitalet går gärna till mötes. Elin Löfblad, förvaltare på SEB Nordic Energy: ”Investerarna ser positivt på att pensionskapital stärker de lokala energisystemen vilket i sin tur främjar tillväxt och skapar ytterligare arbetstillfällen.”
3 av 10 saknar förmåga
Att ensamt äga energibolag är inte givet. Dala energi vill starta ett gemensamt bolag med infrastrukturaktören Nordion. Bengt Östling vd Dala Energi hoppas att modellen kan inspirera många fler. “Här får flera lokala kommuner en plattform för äga och utveckla elnät, fibernät, service och finansiering. Samtidigt behåller kommunerna kontroll över budget och pris.”
Mora tog steget fullt ut och sålde sin del i lokala elverket för flera årtionden sedan. Kommunstyrelsen här har ett annat tonläge som mer påminner om en konsumentorganisation. Anna Hed (C), kommunstyrelsens ordförande i Mora: ”Vi är till för de som bor och verkar här. Vår roll är att ställa krav på energibolagen, diskutera och följa upp. Vår främsta roll är att företräda.”
Det blir ren baklängesmatematik. El och ekonomi växer ihop. Gamla elbolag ska ge ny kapitaltung tillväxt. Från opex till capex. Kryddade med vind, batterier och mjukvara. Några delar bolag, risk och affär. Proffs kan ta plats i styrelsen. Andra säljer av allt. Oavsett vägval är det bråttom att dubbla elen. Nödlösningen är alltid “Rock Around the Clock” på vevgrammofon.
Claes Hemberg är oberoende ekonom och tidigare sparekonom på Avanza.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor
