Dina aktier går illa under känslans primat

Vill man ha framgång på aktiemarknaden så gäller det att hålla koll både på sina egna och “marknadens” känslor. Det är en övertygelse jag baserar på både egna minnesbetor och andras djupstudier. Och en massa visdomsord av typen:

“Köp när det flyter blod på gatorna, även om det är ditt eget blod.” (Tillskrivet Nathan Rothschild 1777-1836)

Eller mästaren Warren Buffetts bevingade ord:

“Var rädd när andra är giriga och var girig när andra är rädda.”

Rädsla eller hopp?

Innebär detta att dagens börsras är en köpsignal?

Inte enligt en av mina idoler som inleder sin dagsfärska krönika så här:

“Jag känner mig rädd. Jag känner mig rädd för förra veckans tulldrivna ras på aktiemarknaderna, för en amerikansk lågkonjunktur som jag nu tror är mycket trolig och för en allmän kollaps av den globala ekonomin, kanske jämförbar med 2008”, skriver Anatole Kaletsky, en grundare av analysfirman Gavekal, och fortsätter:

“Om denna tredje och värsta katastrof ska undvikas så måste Europa och Kina bli mycket djärvare när det gäller att stimulera sina inhemska ekonomier. Det finns en hygglig chans att de kommer att göra detta eftersom Donald Trump har skakat om politikerna i Berlin, Bryssel och Beijing.”

“Men att förlita sig på europeiska och kinesiska politikers visdom har under lång tid varit en förlorande strategi. Det är därför jag känner mig rädd, och det är därför marknaderna gör rätt i att känna panik på måndag morgon”, sammanfattar Anatole Kaletsky krönikan Three reasons for fear, three for hope.

Känslans primat

Vare sig Kaletsky har rätt eller inte i detta fall så kvarstår den eviga lärdomen: Ge inte efter för känslans primat!

Med “primat” syftar jag nu inte på en hominid med orange hud som apar sig i Vita Huset och på sociala medier. Nej, känslans primat innebär att känslorna får styra våra handlingar utan att saklighet och kognition vägs in.

Ska du sälja aktier i dag så ska du inte göra det baserat på känslor av obehag utan baserat på en sakligt grundad uppfattning om att börsen ska ner fortsätta ner.

Tyckarnas frosseri

Jag vet inte om börsen ska ner mycket mer eller ej. Men jag vet att vi nu ser stora känslodrivna kursrörelser. Och sådana är alltid av stort intresse. Det som är speciellt nu är att rädsla förmodligen inte är den enda känslan som driver kurserna. Förmodligen tas det dessa dagar också väldigt många investeringsbeslut där allt från ilska till politiska och moraliska åsikter väger tungt.

Det är många bedömare som inte tvekar att blanda in sina politiska önskemål när de dömer ut tullpolitiken som vanvettig och livsfarlig.

De kanske har rätt. Men det stämmer till eftertanke när “analysen” liknar ett frosseri från tyckarens privata smörgåsbord av opportuna önskemål.

Hur dyra blir skorna?

Visst är Trumps tariffer extremt höga och de kommer absolut vara disruptiva för många befintliga värdekedjor med produktion i Asien och försäljning i USA.

Samtidigt är det lätt att man övertolkar alla skyhöga procentsiffror. Produkter som importeras från Kina med till exempel 60% tullar innebär ju inte att dessa produkter blir 60% dyrare för amerikanska konsumenter.

Via lite inläsning har jag gjort ett schematiskt exempel av hur värdet av gympaskor för 100 USD fördelas längs värdekedjan.

1. Konsumentens prislapp är alltså här 100 USD, om vi tänker oss för ett par mellandyra gympaskor.
2. Detaljisten köper in dessa skor för cirka 50 USD. Påslaget ska täcka kostnader för lagerhållning, butiksanställda, hyror, kampanjpriser, detaljistens marknadsföring och gärna även lite vinst.
3. Varumärkesägaren köper in skorna från Asien från kanske 15 USD till drygt 20 USD. Påslaget upp till deras försäljningspris 50 USD ska täcka kostnader för marknadsföring, produktutveckling, centrala kostnader och så klart en ganska fet vinstmarginal när det gäller framgångsrika skomärken som Nike.
4. Fabriken i Asien får alltså exempelvis 20 USD för skorna, innan de senaste tullarna. (Transportkostnaderna är försumbara, cirka 50 cent.)

Så vad innebär de nya tullarna utifrån denna värdekedja? Olika skoföretag har olika mix av produktionsländer men om vi antar 40% i ökade tullar på tidigare inköpspriset 20 USD så innebär det 8 USD högre kostnader. (Som referens kan nämnas att Nikes inköpskostnader bedömts öka med 32% drivet av de nya tullarna.)

Allt annat lika skulle vårt exempel innebära att skopriset ökade från 100 till 108 USD. Sannolikt bör man tänka sig att prisökningen blir högre än 8% eftersom åtminstone varumärkesägaren vill slå vakt om sin bruttomarginal. Men det är ändå långt från de uppåt 70% i Kina-tullar som det skrivs om. Och i andra vågskålen finns att stora kostnadsposter som bensin och mat kommer bli billigare med lägre energipriser. (Oljepriset är ner -23% från toppen i januari.)

Godtyckliga punktskatter

Jag upprepar vad jag har skrivit i flera veckor: Tullar är ungefär samma sak som moms, men riktat mot import istället för breda varugrupper.

När nivåerna är så höga som Trump vill så påminner det lite om Sveriges skattenivåer på tobak (ca 60%), alkohol (ca 90%), och bensin (ca 50%).

Att olika bilar ska ha “punktskatter” från 0% (USA-produktion) till 25% eller mer (import) kan tyckas godtyckligt men ekonomin kommer anpassa sig även till detta.

Naturligt skattefiffel

En form av anpassning är att vi kommer se diverse fiffel för att minimera tullarna. Det kan handla om tillkrånglade och långsökta sätt att definiera om delar av importpriset till något annat. Klassisk smuggling lär också bli vanligare.

Men den över tid stora effekten blir att många företag kommer bygga om sina värdekedjor där en större andel läggs i USA eller i närområdet.

Att bygga om värdekedjor kan bli dyrt och slå mot bolagsvinsterna. Men det kommer också driva på BNP, inte olikt hur en naturkatastrof genererar investeringar i återuppbyggnad.

Eskalering är skräcken

Jag står fast vid förra veckans bedömning att marknaden än så länge bara prisar in en ganska mild lågkonjunktur. Det enda som vore dramatiskt med det är väl formerna för “offentliggörandet”. Om det stannar vid detta så tror jag aktiemarknaden överreagerar nu.

Men det finns ett uppenbart skräckscenario som är att Kina möter tullchocken genom att eskalera vilket skulle kunna leda till ett fullskaligt handelskrig mellan USA och Kina.

Skräcken vore om Kina stoppar export av sällsynta jordartsmetaller, drönare, batterier, magneter eller andra för världsekonomin essentiella produkter där Kina dominerar.

Trade Diversion

Ett annat besvärligt scenario vore så kallad Trade Diversion. Innebörden är att Kina styr om stora exportflöden från USA till att istället dumpa överkapaciteten i Europa.

Kina-kramande frihandelsfundamentalister lär applådera floden av billiga Kina-produkter men tänker man längre än näsan räcker så vill man inte att Europa avindustrialiseras ytterligare.

Klockan säger TikTok

Låt oss hoppas att EU klarar att lyfta sig från allmän pajkastning mot Trump till en mindre osammanhängande strategi.

Finns det något som kan få Trump att byta fot? Han verkar ju inte så känslig för börsras som många hade trott.

Möjligen kan spelet om TikTok vara en öppning. Hittar man inte en lösning med Kina så hänger 137 miljoner amerikanska TikTok-användare i luften. Många av dessa bryr sig nog mer om att ha kvar den mobilappen än om gympaskorna blir lite dyrare.