Det kan bli julklappar åt alla

De senaste dagarna har vi sett åtminstone tre tekniska märkeshändelser.

1. Fusionskraft som ger tillbaka mer energi än vad processen slukar.
2. En 13-årig flicka med allvarlig cancer har botats med CRISPR-tekniken ”genetisk editering”.
3. Den nya AI-boten ChatGPT visar att artificiell intelligens nu kommer med stormsteg till internets alla hörn.

FUSION KAN ÄNDRA ALLT

Det amerikanska Lawrence Livermore Laboratory tillkännagav den 13 december att man uppnått ett betydande vetenskapligt genombrott som man jobbat med i decennier. Det handlar om fusion, alltså motsatsen till kärnkraftens fission där atomkärnor klyvs. Vid fusion slås partiklar ihop och då frigörs enorma mängder energi, så som sker i exempelvis solen. Kontrollerad fusion i labbmiljö har varit möjlig i flera år men det har alltid gått åt väsentligt mer energi för processen än vad man lyckats få ut.

Nu har man i USA alltså nått milstenen att få ut cirka 1,5x mer energi än processen gör av med. Det är ännu för lite för kommersiell nytta men skulle utbytet fortsätta förbättras så kan mänskligheten få en nästan oändlig energikälla som dessutom saknar avfallsproblem eller behov av stora mängder råvaror.

AI HÄNDER NU

Härom veckan lanserade forskningsföretaget OpenAI ett nytt språk-AI vid namn ChatGPT. På kort tid gav tjänsten upphov till miljontals tappade hakor, imponerade wow-ljud och skratt.

ChatGPT pekas exempelvis ut som likvärdig eller bättre än Google på sökningar och bättre än många människor på att förstå och sammanfatta texter och inte minst addera vad man måste kalla för kreativa inslag på rätt hög nivå.

På bildområdet finns det en uppsjö fascinerande tjänster som Stable Diffusion, DALL-E, Midjourney och AI Picasso.

Området kallas generativ AI och går ut på att AI-mjukvaran baserat på ganska enkel input kan generera något nytt och potentiellt avancerat eller kreativt.

Utvecklingstakten är enorm. På bara några månader har dessa AI-tjänster blivit väsentligt bättre och enklare att använda. Om ytterligare några månader kan det mycket väl ha gått från roligt ploj till disruptiv kraft mot en eller flera miljardindustrier. Det vore ytterst konstigt om inte miljoner människors arbete påverkas. Negativt för vissa men det kommer också så klart skapa enorm nytta för flera.

SUDDGUMMI MOT CANCERNS GÅTA

Den tredje märkeshändelsen är att den omtalade CRISPR-tekniken nu använts för att bota en 13-årig engelsk flicka med allvarlig cancer. Det är säkert fel att kalla det en lösning på cancerns gåta men genetisk editering går ut på att man suddar och skriver om i arvsmassa så att man exempelvis skapar riktade angrepp mot cancerceller i kroppen. För inte så många år sedan var detta science fiction men förmodligen kommer det vara vardagsmat i framtiden.

FRAMTIDENS JULKLAPP

Ovanstående tre saker är fantastiska gåvor till mänskligheten. AI innebär så klart faror och det kan kännas läskigt på många sätt. Men totalt sett måste man se det som en oerhörd möjlighet till framsteg. God tillgång på energi och allt smartare mjukvara är två extremt kraftfulla ”tjänare” som låter oss leva liv i en bekvämlighet där tiden kan ägnas åt mer utvecklande saker än att bara strikt överleva. Det finns också starka empiriska tecken på att rika samhällen sammanfaller med att folk i allmänhet är hyggligare mot varandra. Vänsterideologers prat om “alienering” är inte så lätt att sätta fingret på, åtminstone inte i jämförelse med den uppenbara råhet som varit förhärskande i många andra samhällstyper. Vi har också ett antal fullskaliga experiment som pekar i samma riktning.

• Östtykland vs Västtyskland
• Sydkorea vs Nordkorea
• Taiwan vs Fastlands-Kina

Överallt där likartade grupper tvingas in i två olika samhällsskick så dröjer det inte många år innan marknadssystemet har bevisat sin oerhörda överlägsenhet. Alla som tvivlar kan ju fundera över varför det aldrig finns flyttströmmar från kapitalism till planekonomi utan alltid endast åt andra hållet.

VILOHEMMET MARKNADEN

Jag tycker att vi som är välsignade med många möjligheter har en moralisk skyldighet att försöka bejaka att dessa och liknande framsteg blir verklighet. Men en märklig sak är att allt vårt fabulösa välstånd verkar komma till oss trots att vi jobbar allt mindre.

TillväxtKrönika

Eviga semestern är till 85% redan här

Sedan liberal marknadsekonomi började testas runt år 1800 har vi otaliga exempel på dess extrema förmåga att skapa både välstånd och mer fritid. Förr i tiden tvingades de flesta människor jobba stenhårt 12 timmar per dag, 6-7 dagar per vecka, från barndom till dödsbädden och ändå räckte det knappt till mer än livets nödtorft. Detta kan kontrasteras med ett förenklat räkneexempel lånat av Twitterprofilen @ElonBachman.

• Sysselsättningsgrad = 50% av befolkningen jobbar
• Arbetstid 8 hr = 50% av vaken tid
• 265 arbetsdagar per år = 66% av totalt 365
• Effektivt arbete = 33% av arbetsdagen
• 50% x 50% x 66% x 33% = ca 5%

I princip hela BNP produceras alltså av cirka 5% av totala tillgängliga mängden vakna timmar. Någon kanske tycker att 33% effektivt arbete är cyniskt och lågt räknat. Men handen på hjärtat så är det nog ganska rimligt. Särskilt om man betänker allt ”arbete” som är antingen meningslöst, destruktivt eller utförs på ett inkompetent sätt.

Väger man in detta och de enorma och växande skillnaderna i produktivitet så landar man rätt snabbt i att hela världens välstånd vilar på några enstaka procents arbetsinsats. Julens nyheter kring AI, cancervård och energiteknik gör att man kan känna en stor tacksamhet för hur långt de procenten verkar kunna räcka.