Det blir en större räntesänkning – nu gäller det att konsumtionen tar fart

Svensk tillväxt förväntas öka ordentligt under 2025 och 2026. Från att ha tillhört bottenskiktet i EU:s tillväxtliga tror många att Sverige kommer ligga i topp under kommande år. Den enkla förklaringen är att räntekänsligheten hos svenska hushåll är ett tveeggat svärd.

Räntekänsligheten består av en giftig cocktail av hög skuldsättning (skuldkvot) och en överhängande del bolån med rörlig ränta. Efter den räntechock som följde av en kraftigt utbudsdriven inflation – covid och kriget i Ukraina – kollapsade konsumtionen i Sverige när räntebetalningarna ökade. Konsumtionen är en av de bärande byggstenarna för svensk tillväxt.

När nu inflationen fallit under inflationsmålets 2% har räntesänkningarna påbörjats. 75 baspunkter har hyvlats bort i år, lika mycket kan komma att läggas till under årets två kvarvarande penningpolitiska möten. Räntekänsligheten spelar nu tillväxten i händerna.

Vad händer om de amorterar?

I takt med att räntekvoten (summan av räntebetalningar mot disponibel inkomst) minskar förväntas hushållen snabbt öka sin konsumtion vilket kommer driva tillväxten i en snabbare takt än för flertalet andra länder inom EU där räntekänsligheten är lägre. En extra kick får de svenska hushållen dessutom av en något mer expansiv finanspolitik, stigande reallöner och generellt lägre energipriser.

Så långt allt väl. Men hur säker kan man vara på att hushållen väljer att konsumera framgent om och när räntorna fortsätter neråt? Tänk om de väljer att spara eller amortera i stället? Framför allt en yngre generation har drabbats hårt under perioden med högre räntor. De frågorna dyker nu upp allt oftare hos makroekonomer och även hos företrädare från Riksbanken.

Under en lång period var styrräntan i Sverige historiskt låg. Under perioden 2013 – 2022 låg styrräntan på eller under 1 procent. Under en fyraårsperiod hade vi minusräntor. Som en konsekvens blev också boräntorna historiskt låga. Det drev upp såväl skuldsättning som fastighetspriser. Säkert är också att de senaste årens period av högre räntor gett många hushåll en tankeställare. Är mina skulder för höga? Kan inflationen – och därmed räntorna – gå upp igen?

Det är inga “mördarräntor”

Hur hushållens beteende har påverkats är omöjligt att veta – vi får se hur konsumtion och sparande utvecklas framöver. Att hushållen ser ljusare på sin ekonomiska framtid står klart; såväl mätningar från Konjunkturinstitutet som andra visar på detta. Från detaljhandeln har man däremot inte märkt någon större förbättring än. Dessutom – om man tror på Riksbankens räntebana som planar ut på 2,25% – lär boräntorna hamna någonstans runt, eller strax över, 3%.

Det är en bra bit över de nivåer vi hade innan inflationsuppgången och en helt annan nivå än den som den yngre generationen, som vuxit upp i en finansiell sockerskål, hunnit vänja sig vid. Man får nästan vara nära pensionen för att inse att boräntor runt 3–4% snarare är normala räntor än ”mördarräntor”.

Jag punktmarkerar detaljhandeln

Arbetsmarknaden försämras också alltjämt, varslen ökar, antalet lediga platser minskar och arbetslösheten stiger. Arbetsmarknaden förväntas utvecklas negativt under resten av året och förbättras först under nästa år. Samtidigt viker konjunkturen i stora delar av Europa. Och det speciellt i det som brukar vara EU:s lokomotiv – Tyskland – som pressas hårt av vikande efterfrågan från Kina som samtidigt konkurrerar ut stora delar av bilindustrin i Tyskland. Kanske dröjer det innan den industriella konjunkturen vänder i EU vilket kan få återverkningar på svensk ekonomi.

RäntaArtikel

Vem tusan trodde att räntan skulle dominera i tunnelbanan?

Min poäng är att även om man från hushållens sida ser att bättre tider stundar via lägre räntor är det inte hugget i sten att ett större ekonomiskt utrymme går till konsumtion, som av många är tänkt att ta över den ekonomiska stafettpinnen de kommande åren. Personligen tänker jag hårdbevaka utvecklingen i detaljhandeln, särskilt konsumtion av kapitalvaror. Det är dyrare varor, typ bilar, vitvaror eller robotgräsklippare, som hushållen ofta väljer bort direkt när kassan tryter. Men om, och när, man känner sig trygg med sin ekonomiska framtid och kanske känner sig trygg i sin anställning – då hugger man och vågar sig på de dyrare inköpen.

Lättas det på lädret?

Riksbanken genomförde nyligen en elegant kompromiss i sitt senaste räntebeslut. För att inte våldföra sig på sin tidigare kommunikation och tumma på förutsägbarheten men samtidigt leverera en mer kraftfull penningpolitisk stimulans valde man att sänka räntan med 0,25% samtidigt som man signalerade att en dubbelsänkning (0,5% eller 50 baspunkter) kan ske på denna sidan året.

Kanske ger detta hushållen en ytterligare mental penningpolitisk lättnad som får dem att ”lätta på lädret”. Personligen tycker jag det hade varit bättre att genomföra en mer kraftfull räntesänkning direkt för att kickstarta hushållen. Ju längre man dröjer, desto större är risken att man får sänka räntorna ännu mer senare om hushållen förblir defensiva.

Med det sagt, det är bara ett par månader till nästa penningpolitiska möte och då räknar jag iskallt med att en större styrräntesänkning kommer. Under tiden kommer i alla fall jag detaljstudera statistik på detaljhandel, sällanköpsvaror, amorteringar och sparande. Mycket hänger på att konsumtionen tar fart.

Olof Manner är senior rådgivare vid Swedbank och makroekonom.