Det bisarra förenar klimatkris och kryptokris

Svensk politikKrönika

Anar vi tidlöst ledarskap bakom Tidöavtalet?

Förra veckans krönika handlade om Tidöavtalet. Vilket ju i grund och botten är papper på att fyra partier enats om att krisen nu är så allvarlig att man måste överge den misslyckade strategin att “jobba förebyggande” och gå över till en rätt tragisk men tyvärr helt nödvändig Plan B. Här finns en parallell till en annan kris och ett annat känt avtal som egentligen inte är ett avtal, nämligen Parisavtalet. Alltså det till intet förpliktigande löftet att världens alla länder ska hejda klimatförändringarna vid +1,5 grader Celsius.

HÖG TID FÖR PLAN B

Även här är det dags för Plan B. Årliga COP-möten om klimatkrisen har hållits sedan 1995 och efter COP21 i Paris 2015 har vi nu hunnit till COP27. Men vad leder dessa COP-möten egentligen till? Alltså mer än det uppenbara. Som att 30000 (trettio tusen!) personer tog flyget till Sinai-öknens artificiella badort Sharm-El-Sheik för att i två veckor prata prata prata. Men åstadkommer pratet något?

KlimatkrisenKrönika

Tre elefanter i COP26-rummet

Svaret är så klart ja men det är också uppenbart att vad som än uppnås så har det inte varit alls tillräckligt för att vi ska nå det utsatta målet. Förra året skrev jag en krönika där en av huvudpoängerna var att det är hög tid att inte bara jobba med förebyggande åtgärder utan att också påbörja nödvändig anpassning till en värld som misslyckas med att stoppa klimatförändringarna vid +1,5 grader Celsius.

Global warming cannot be limited to 1.5°C. A dose of realism is needed at COP27, where three hard truths must be faced: https://t.co/uvLJkK6yMP pic.twitter.com/4waYPhVQf1

— The Economist (@TheEconomist) November 3, 2022

På mer upplysta platser än Sverige är detta numera en allt vanligare insikt. Självaste The Economist driver nu samma linje på sin förstasida.

BEKÄMPNING ELLER ANPASSNING?

Det handlar så klart inte om antingen eller. Mer resurser bör läggas på anpassning till ett varmare klimat samtidigt som det är fortsatt angeläget att minska främst kolbrytning och metan-utsläpp. Och via regleringar och marknadspriser (helst i skön förening) driva på mot effektivare energianvändning. (Värt att veta är att världens fem största CO2-utsläppare är Kina, USA, Indien, Indonesien och Ryssland. Alltså inget land från Västeuropa.) Men anpassning är snabbaste sättet att avhjälpa de värsta hemskheterna med den globala uppvärmningen. Många saker kommer vara till stor nytta oavsett hur stora klimatförändringar vi får.

• Tåligare grödor och jordbruksmetoder.
• Stadsplanering där svalka och skugga finns även i glödheta 20-miljonersstäder.
• Välbyggda skydd mot översvämningar, orkaner och torka.
• Avsaltningsanläggningar och smartare bevattningssystem.

Den här lite krassa synen på vad som är mest välgörande leder in på “EA”, något som många kanske tror står för dataspelsbolaget Electronic Arts.

EFFEKTIV ALTRUISM, ELLER?

Men inom området välgörenhet så står EA för “Effective Altruism”, alltså effektiv altruism. Man kan nog säga att rörelsen bygger på följande grundtankar.

1. Människor bör gärna ägna sina liv åt att hjälpa mänskligheten.
2. Men det måste göras på effektivast möjliga sätt. Effekten kan och bör mätas på utilitaristiskt manér.
3. Det innebär i sin tur att det är ett dumt slöseri om en högbegåvad ambitiös person ger upp sin karriär för att istället exempelvis jobba i ett soppkök.
4. Istället bör de flesta EA-vurmare sträva efter att maximera sina inkomster, göra raketkarriär och gärna bygga miljardbolag. För att sedan ge bort förmögenheten till välgörenhet.
5. Själva givandet måste också vara hyperrationellt och sträva efter att varje krona ska göra maximal nytta beräknat utifrån “välfärdsjusterade levnadsår” (WALY).
6. Många av de tyngsta EA-fantasterna menar också att framtidens människor (eftersom de är många fler) är viktigare än vi som lever idag. Med det synsättet är det alltså inte lika viktigt att avhjälpa lidande idag som att minska risker långt in i framtiden. Dessa “räknesnurror” önskar sig i princip en värld där det bor 100 miljarder människor och de kan via sin “EA-matematik” beräkna att nyttan av denna framtida värld är större än om några miljarder lider idag.

Jag är inte jätteimponerad av EA-rörelsen. Punkten ett låter bra men tolkar man EA-rörelsens mest kända anfader Peter Singer och andra utilitarister så blir det ett slags ideologiskt slaveri där det inte finns något utrymme för personliga val om dessa val avviker från “det allmänna bästa”. Punkten två är på ett plan helt självklar. Välgörenhet utan god effekt är bara en tom symbolhandling. Punkterna 3-5 har mycket bra i sig men är också att överdrivet teoretisera vanligt bondförnuft. Punkten sex är delvis absurd och delvis direkt stötande eftersom den legitimerar samma avvägningar som när kommunister och andra totalitära mördade miljoner för att bereda väg åt ett framtida lyckorike.

WTF OM FTX OCH SBF

Bokstavssalladen i rubriken handlar om den jäkla soppan (WTF – What The F*ck) som vi fått bevittna kring kryptobörsen FTX under ledning av underbarnet Sam Bankman-Fried (med akronymen SBF). Han är visserligen 30 år nu men redan som 25-åring var han en legend i kryptokretsar och god för miljarders miljarder. SBF kallades för kryptovärldens Warren Buffett och likt oraklet från Omaha så förkunnade SBF att hela hans förmögenhet skulle gå till välgörenhet. Och då enligt EA-lärans principer.

Utfallet hittills är dock inte så smickrande för EA-rörelsen. SBF verkar vara antingen barnsligt naiv eller en riktig skurk. Runt 8 miljarder dollar av okunniga investerares pengar är hur som helst borta. Men kanske förtjänar SBF ändå att vara en EA-idol? För kanske kan FTX-kollapsen bidra till att kryptokollapsen blir ännu större än annars. Och det vore ju väldigt bra för världen av åtminstone tre skäl.

• Lägre CO2-utsläpp. Kryptoindustrin drar mer energi än hela Sverige.
• Mindre brist på halvledare. Kryptoindustrin är en storkonsument av IT-hårdvara.
• 1000-tals IT-snillen kan ägna sig åt något mer meningsfullt än att vara kugghjul i ett maskineri som mest verkar producera Ponzi-upplägg och halvdana memes.