Det är inne med Outsiders

Jack Welch har hyllats som världens kanske bästa VD för sin insats på General Electric åren 1981-2001. Alla beundrade GE och aktieägarna fick en årsavkastning på 20,9% längs vägen.

Unikt bra. Eller?

Harvard-forskaren William Thorndike har undersökt saken. Först gjorde Thorndike en kvantitativ genomgång av USA:s alla tusentals börsbolag och alla deras 10 000-tals VD-ar i modern tid utifrån tre kriterier.

1. Hur stor genomsnittlig totalavkastning har vd levererat till sina aktieägare?
2. Hur står sig denna totalavkastning jämfört med andra börsbolag i samma bransch?
3. Hur står sig denna totalavkastning jämfört med S&P 500-indexet samma period?

Resultatet är att Thorndike hittar en liten handfull VD:ar som faktiskt klår Jack Welch med hästlängder på alla punkter. Om åtta av dessa VD:ar har Thorndike skrivit boken Outsiders (HBR Press, 2012) där deras strategier och metoder gås igenom i detalj. De åtta VD:arna är:

• Tom Murphy, VD Capital Cities Broadcasting
• Henry Singletone, VD Teledyne
• Bill Anders, VD General Dynamics
• John Malone, VD TCI/Liberty
• Katherine Graham, VD Washington Post Co
• Bill Stiritz, VD Ralston Purina
• Dick Smith, General Cinema
• Warren Buffett, Berkshire Hathaway

Det är åtta oerhört intressanta kapital där deras på många punkter diametralt olika branscher och strategier beskrivs.

Men det som är mest intressant är likheterna som gör att de förtjänar epitetet ”outsiders”, i betydelsen okonventionella fritänkare.

Outsiders lägger nästan allt fokus på kapitalallokering med enda fokus att öka värdet per aktie. (Inte bygga imperier.) Outsiders är också ovanliga i att de lägger väldigt lite fokus på att vara hands-on i den dagliga verksamheten. Nästan allt utom kapitalallokering delegeras. Flera av VD:arna beskrivs som nästan lite lata.

Outsiders kännetecknas också av vad Thorndike kallar ”radikal rationalitet”, innebärande att de är helt osentimentala och inte tvekar att sälja även kronjuveler om det är mest värdeskapande. Det innebär också att man fäster noll vikt vid alla former av PR- och IR-åtgärder. Detsamma gäller alla former av kortsiktighet.

Här är huvudpunkterna i hur en outsider agerar som VD:

• Kapitalallokering är en VD:s viktigaste jobb.
• Vad som räknas på sikt är värde per aktie. Inte tillväxt eller vinstens storlek.
• Långsiktigt värde styrs av kassaflöden, inte redovisade vinster.
• Decentraliserade organisationer frigör företagsamhet, energi och håller både kostnader och kontorspolitik på ett minimum.
• Självständigt tänkande är avgörande för långsiktig framgång. Wall Street, media och externa rådgivare är farliga distraktioner.
• Ibland är återköp den bästa investeringen.
• För framgångsrika förvärv krävs tålamod, disciplin och ibland djärvhet.

Det här är otroligt fascinerande. Tänk att de som skåpade ut Jack Welch gjorde det genom att nästan strunta i den dagliga verksamheten? Framgångsreceptet var att de agerade som investerare och inte som VD:ar. En annan reflektion är att förvärv och avyttringar var så oerhört viktiga för helheten. Det är alltså inte bara genom att bygga nästa Amazon eller Apple som gigantvärden skapas.

Det är också fascinerande hur likartade personligheter de åtta outsiders verkar ha haft. I deras privatliv ser vi gammaldags dygder som ödmjukhet, sparsamhet och heder. Ofta också blyghet och en klar brist på karisma. Stor skillnad mot VD-stereotypen. Det här är en bok som passar alla som vill jobba långsiktigt och seriöst med företagsbyggande och/eller investeringar.