Krönika Fondsparande
Den tragiska FIRE-rörelsen
Ordet förtidspensionär har aldrig haft något glamoröst skimmer omkring sig. Tänker jag tillbaka på sinnebilden för dessa under min barndom var det sannerligen inget i detta som jag såg som något eftersträvansvärt. Döm då av min förvåning när detta plötsligen blir det allra finaste man kan vara bland dagens unga.
De har i och för sig bytt begreppet förtidspensionär till ”FIRE”. Financial Independent Retire Early. Men i grunden är det precis samma sak. Checka ut tidigt från arbetsmarknaden utan att ha någon annan vettig sysselsättning. Hur tragiskt är det dock inte när det bästa man kan tänka sig är att “inte behöva ställa klockan mer”? Jag har bara en sak att säga till er: Era liv suger på riktigt.
SER SIG SOM EN PROFET OCH INFLUENCER
Ännu mer irriterande är FIRE-folkets oförståeliga drift kring att berätta om sina liv. Låta andra veta hur de har knäckt koden och på så sätt hjälpa massorna till samma frihet. På sociala medier kryllar det av konton från personer som hittat ut ur ekorrhjulet. Sannolikt är det ett sätt att finna mening i sin tomma vardag, att se sig som en blandning av en profet och influencer.
Vad är det då de har lyckats med? Vad är det hemliga receptet som de nu kan dela med sig av? Jo, de har rätt och slätt levt snålt som satan under en lång tid. Svårare än så är det inte.
Det enda jag kan imponeras av är att de lyckas förklara och måla ut det i den ena mer självgoda posten efter den andra på sina Instagram-konton. Det märkliga är också att denna livsstil bara fortsätter. Under parollen att de kan pensionera sig tidigare om de kan få pengarna att räcka längre, fortsätter snålandet på precis samma sätt. Med den missionen framför ögonen rättfärdigar de sin tradiga livsstil för andra. Men sanningen är att de liksom Günter Mårder trivs med det knapra och finner tillfredsställelse i att göra våld på sina mänskliga behov. Oavsett hur mycket pengar de har på kontot kommer de inte unna sig något mer än vad Aktiestinsen gjorde.
SJÄLVGODA LIDL-SHOPPARE
FIRE-gänget kallar det dock inte snålhet. Nej, de lever efter livsvärderingen enkelhet. De är en lite bättre sorts människa, enkel och ödmjuk. Tyvärr lyckas de likt Trump blanda ihop ödmjukheten med präktig självgodhet. De lagar nämligen godare mat själva på skogens råvaror än vad man kan få på restaurang. Skogspromenader är faktiskt både bättre och härligare än golf. Och i skidbackar vet väl alla att man bara får stå i kö? “Dagens lunch” slår aldrig en portion gröt. Dessutom ger det tid över till att cykla till närmsta Lidl och bunkra veckans vara.
Förutom att predika vägen till sann lycka och förtidspension har FIRE-folket också ett stort behov av att visa vad de nu gör med sina liv. Då de saknar arbetskamrater (och tyvärr ofta kompisar rent generellt för att ingen står ut med dem) spys det på Twitter och Instagram ut bilder på deras dagliga värv. Det har plockats bär i skogen, lästs tidningar på biblioteket eller varits på simhallen dagtid när det är så lugnt och skönt. Allehanda aktiviteter som i princip inte kostar något, men inte heller ger någon vettig människa glädje.
SLUTA TWITTRA – INGEN BRYR SIG
Ledighet i all ära, men hur lediga är FIRE-människorna? Ängsligheten gör att de i princip tittar till sin portfölj lika ofta som en tonårskille kollar i sin första porrtidning. Dygnets alla timmar ska den heligt övervakas och vid absolut minsta förändring ska allmänheten meddelas. ”Ökat i Xact Högutdelande idag”, twittras det ut. Nämen är det sant? ”Använt sista tidens utdelning till att fylla på i Investor”. Tack, då vet jag och alla andra. Har det slagit dig att ingen överhuvudtaget bryr sig?
Det är mycket som gör det väldigt svårt att vara avundsjuk på FIRE-personernas livsstil. Och det är väl därför de har så svårt att på riktigt inspirera andra människor än kufar och nördar som dem själva. Problemet i grunden är helt enkelt att de inte är tillräckligt rika för att imponera på någon alls. De borde inte sluta i 35-års åldern, utan gnata på i 5-10 år till för att kunna leva livets goda på riktigt.
Visst händer det att de ändå unnar sig en liten semester, även om det sitter långt inne så måste också arbetslösa förtidspensionärer ha lite ledigt från syltkokandet. Men då handlar det inte om att likt Roger Akelius sätta sig på en söderhavsö. Nej, istället blir semestern en vecka off season där man dricker Kopparbergs på en tier three semesterort i Spanien med brittisk arbetarklass. Har man barn är sportlovsveckan inte att tänka på utan då ”utnyttjar man det som finns på hemmaplan när alla andra ändå är borta”.
NU ÄR FIRE-MÄNNISKORNA RÄDDA
Under de senaste tio åren har det varit gyllene tider för FIRE-folket. Investeringar har nästan oavbrutet stigit i värde medan räntorna varit i det närmaste obefintliga. Det har helt enkelt varit lätt att leva på sina investeringar. Men sedan ungefär ett år tillbaka har tiderna förändrats. Höjda räntor och dålig till usel avkastning på börsen har gjort att livet som förtidspensionerad arbetslös blivit tuffare.
För det finns något mer som FIRE-folket också har gemensamt, men som det absolut inte skyltas med på sociala medier. Rädslan. Den ständigt närvarande farhågan att pengarna ska ta slut. Då hela existensen handlar om att knapra så långsamt som möjligt på sparkapitalet utifrån uträkningen att det ska räcka resten av livet, är marginalen låg för att klara om något går fel. Då kan insikten slå till om att man även har devalverat sitt egna värde på arbetsmarknaden. Fem års frånvaro gör att man halkar efter kunskapsmässigt och tempomässigt. Titta bara på riktiga pensionärer som är stressade av att ha ett enda ärende till Apoteket att utföra på en dag.
Kanske är det bara jag, men är slutmålet med livet att bli en bag in box-pimplande förtidspensionär som lever så snålt som möjligt och gör så lite som möjligt? Jag förstår absolut charmen i att vara ledig och fri från andras måsten. Men är inte ledigheten bara härlig när det finns något att vara ledig från? Eller som Warren Buffett sagt: ”Du ska jobba med något du älskar för då känns det inte som att du jobbar”.
John Skogman, daytrader som tidigare jobbat på Remium, Kaupthing och gjort en FN-sväng i Kosovo. Idag är han mest känd för att han driver Börspodden.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor