Därför är jag optimist inför 2024

När man analyserar samtiden och framtiden så blir det lätt ett negativt fokus, särskilt när fokus är politik och makro. Men det finns också alltid ljuspunkter och då särskilt i det lilla - välskötta företag, duktiga människor och inkrementella tekniska framsteg. Det här är en krönika om några ljuspunkter som gör att man bör se glaset som halvfullt. Svenska företagare och ungdomar är två källor till optimism. Och ovanpå det finns det många köpvärda aktier där ute.
Därför är jag optimist inför 2024 - Studenter Pisa Mindus Stenberg
Studenter Pisa Mindus Stenberg

Attacken mot Israel 7/10 blev för min del starten på en mindre depression eftersom attacken har ändrat min syn på världen och vilka risker vi i Västvärlden lever under. (“Väst” är för mig inte ett geografiskt utan ett kulturellt begrepp som även inkluderar till exempel Japan, Taiwan, Ukraina, Israel och alla andra samhällen som bygger på demokrati, marknadsekonomi och frihet.)

  • Våra fiender Ryssland, Kina och Iran måste antas vara koordinerade i en ny motsvarighet till 1930-talets fascistiska axelmakter. De är i vart fall helt enade i att bekämpa såväl Ukraina som Israel.
  • Västvärldens inflytande krymper snabbt. Länder som hyser 84% av världens befolkning och 59% av BNP stöttar inte Väst mot Ryssland eller Hamas. Även Natoländer som Turkiet och Ungern agerar öppet som femtekolonnare.
  • Stora minoriteter i Europa och Nordamerika visar sig nu helt uppenbart vara dominerade av islamister som avskyr Västvärlden.
  • Än värre är att de Västhatande grupperna omhuldas av rödgröna politiker och starka röster inom kultur och media i en omfattning som är djupt chockerande.

SUND ÖGONÖPPNARE

So far, so depressing. Men nu känns det lite bättre och det hänger konstigt nog ihop med ovanstående dystra omvärldsanalys. Resonemanget är analogt med hur det funkar på börsen. En aktie som gått riktigt dåligt brukar inte bottna förrän alla stora dåliga nyheter är ute i ljuset. Likadant är det inne i företag och organisationer med problem. Det är svårt att uppnå stora förbättringar så länge man blundar för verkligheten. Krisinsikt är alltså en förutsättning för förbättringar.

Jag hoppas och tror att de närmaste åren kommer innebära början på en ljusning. Inte så att allt går spikrakt åt rätt håll framöver. Men kanske att förändringstrenden går från tydligt negativ till alltmer blandad och med alltfler positiva inslag. Här syftar jag både på Västvärlden i stort men kanske i synnerhet på Sverige. De senaste säg 50 åren har Sverige gått i bräschen för allehanda postmoderna dumheter och självdestruktiv politik på flertalet områden. Men krisinsikten är nu rätt stor. Kanske har vi en växande majoritet som inser att vansinnet nu måste få ett slut? I så fall kanske vi i Sverige kan börja reversera förfallet trots att andra delar av världen har en bit kvar till sin motsvarande punkt av krisinsikt.

LUTANDE KORTHUSET I PISA

Det här kanske låter långsökt men jag tycker mig faktiskt se visst stöd i den senaste Pisa-undersökningen. Svenska skolbarn försämrade visserligen resultaten men i andra länder var försämringen än värre. Detta förklaras förmodligen av att Sverige visade glädjande måttfullhet vad gäller nedstängning av samhället under pandemin. I alla länder med mer auktoritär smittskyddspolitik har ungdomar betalat ett fruktansvärt högt pris i form av försämrad skolgång och utbredd psykisk ohälsa.

Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren har dock lyft fram än mer intressanta fakta bakom de svenska Pisa-resultaten. Det visar sig nämligen att om man jämför äpplen med äpplen så presterar svenska “infödda” ungdomar inte bara okej utan faktiskt minst lika bra som sina motsvarigheter i flertalet jämförbara länder.

Runt 40% av alla skolbarn i Sverige är utlandsfödda eller har två utlandsfödda föräldrar. En stor andel av dessa föräldrar har en låg utbildning och är dåliga på svenska. Det är självklart att barn i den miljön i snitt kommer nå klart sämre skolresultat än barn vars föräldrar har normal utbildningsnivå och svenska som modersmål. Det här är helt naturligt och inte en kritik mot någon.

Men eftersom Sverige har en exceptionellt hög andel skolbarn med dessa svåra förutsättningar så får det med matematisk nödvändighet stor påverkan på Pisa-resultaten om man jämför med övriga länder där en större majoritet har skolspråket som självklart modersmål.

NYLUTHERSK VÄCKELSE?

Det finns tydliga tecken på att andra länder, inte minst det omhuldade Finland, håller på att flumma till sin skola i “svensk riktning” och det är kanske också detta vi börja skymta effekten av i de senaste Pisa-resultaten. Detta är inget att direkt glädjas över men i relativa termer innebär det ändå ett Sverige inte behöver tappa mer mark mot andra.

Och egentligen är jag djupt imponerad av svenska ungdomar och vad de faktiskt lyckas lära sig. Betänker man hur flummig och eftersatt den svenska skolan är samt den försvårande omständigheten där runt 40% har sämre svenska med sig hemifrån så är det snarast förbluffande att inte kunskapsnivå och Pisa-resultat är långt sämre än vad de faktiskt är. Det verkar alltså finnas något, oklart vad, som gör att många svenska skolbarn trots allt presterar oväntat bra.

Jag misstänker att det hänger ihop med anekdotiska bevis i min närhet. Jämfört med min egen uppväxt på 1980-talet verkar dagens unga som jag möter överlag vara mycket mer bussiga, flitiga, arbetsamma och allmänt kloka. Den här “nylutherska” livsstilen är kanske lite trist för dem själva nu men den gör mig väldigt optimistisk för deras framtid.

MAGIN BAKOM 100-BAGGERS

Förhoppningsvis har vi bland dessa ett antal nya David Mindus och Lars Stenlund. Det är grundarna till Sagax respektive Vitec, två bolag som med långsiktig flit och små medel har vuxit från småbolag till mångmiljardföretag. Ett intressant inlägg på X/Twitter från fintechfirman Quartr visar att Sagax och Vitec är två av totalt 27 bolag i Europa och Nordamerika vars aktier har ökat mer än 100-falt i värde. Så kallade 100-baggers.

Det här är företagande när det är som bäst och det är närapå som magi att från nästan ingenting bygga något som kan bli så stort. Även detta är ett skäl för optimism och framtidstro. Utan en positiv syn på möjligheter och människor så går det inte att vare sig bygga bolag eller över tid investera i riktigt bra bolag.

TVÅ DYRA LÄXOR

Vitec och Sagax är för mig personligen två dyra läxor i just den insikten.

  • Åren runt 1999-2001 följde jag Vitec och dess dåvarande konkurrent 3L Systems noga. Tidvis var jag aktieägare i de båda men framför allt i det “billigare” men mer problemdrabbade 3L Systems. (Med Martin Carlesund som VD…)  Varför hängde jag inte kvar i Vitec?
  • Jag imponerades redan vid börsnoteringen 2004 över David Mindus och blev nästan från start aktieägare i Sagax. Men sålde efter en dubbling eller två. Och missade alltså en 100-faldig uppgång.

Sagax och Vitec är två viktiga läxor i att lita mer på bra människor och mindre på sin egen förmåga att förutse kortsiktiga värderingsförändringar. Överfört till dagens börs så blir lärdomen att alltid leta vinnaraktier, oavsett konjunktur, inflation, räntor eller börsklimat.

Men hur är börsklimatet egentligen? Jag har med hjälp av analysverktyget Börsdata sammanställt drygt 700 globala storbolag och deras värdering. Jag återkommer till detaljerna nästa vecka men i korthet kan man säga att exklusive den “magnifika sjuan” Apple, Microsoft, Alphabet, Amazon, Nvidia, Meta och Tesla så värderas de 700 största börsbolagen (ex banker och förlustbolag) i Europa och Amerika till ungefär 15x rörelseresultatet. Det är inte billigt. Men det är inte heller snordyrt och bakom det genomsnittet finns det så klart hundratals billiga aktier. Och några framtida Sagax och Vitec.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Här hittar du alla krönikor