Krönika USA-börserna
Buffett-indikatorn blinkar illrött
Det har börjat ”wobbla” på världens börser. Med det växer oron och frågetecknen. Är det bara skummet från sommarens ”AI-yra” som blåst bort eller är det början på något mer långvarigt och utsträckt? Det är som alltid svårt att säga men en indikation på att börsvärdena har trissats långt över vad den underliggande ekonomin kan leverera är ”The Buffett Indicator”. Den blinkar rött sedan länge.
”The Buffett Indicator” visar relationen mellan det samlade värdet på ett lands börsnoterade bolag och dess BNP. För USA som bär den globala finansiella ledartröjan, med den djupaste och mest likvida aktiemarknaden, ligger denna kvot nu på närmare 190%, där totalmarknadsindexet Willshire 5000 används.
Det är något lägre än under ”the everything bubble” hösten 2021 då den nådde all-time-high på 195%. Men det är klart högre än under dotcom-bubblan då kvoten toppade på 138% i mars 2000 och nästan dubbelt upp mot de 107% som noterades när ”bostadsbubblan” i USA nådde zenit i oktober 2007. Eller varför inte de 109% som klockades av innan Wall Street-kraschen 1929. Dagens nivå kan också relateras till den genomsnittliga nivån på 75% för de senaste 65 åren.
Pappa Buffett
Pappa till denna indikator är Warren Buffett som beskrev det som ”det förmodligen bästa måttet på var värderingarna befinner sig vid ett givet tillfälle”. Han utvecklade detta i en uppmärksammad essä i tidningen Fortune i december 2001.
Bakgrunden till författandet av den essän var ett tal som Warren Buffett hade hållit under en investerarkongress 1999 där han målade upp ett scenario som landade i att ”avkastningen från aktier var tvunget att falla dramatiskt”, vilket visade sig vara en god prognos.
Buffett-indikatorn är naturligtvis ett grovt mått, men den bärande kärnan är att den framtida avkastningen för finansiella placeringar, och därmed deras värden, som helhet långsiktigt måste grundas i styrkan och utvecklingen för den underliggande aktiviteten i ekonomin, som BNP mäter.
Blinkar illrött
Så utifrån en jämförelse med det historiska genomsnittet så blinkar Buffettindikatorn sedan länge illrött. En återgång till denna skulle innebära en börskrasch utan like och därmed högst sannolikt en depression. Den stora frågan är – vad är en långsiktigt uthållig nivå?
Det finns en del bra förklaringar till att Buffettindikatorn har stigit över tid. En av dessa är att företagsvinsternas (efter skatt) andel av amerikansk BNP har stigit kraftigt sedan 2001. Warren Buffet skriver i sin essä att vinsternas andel av BNP historiskt har legat mellan 4–6,5%. Att den andelen skulle kunna stiga över 6,5% ansåg Buffett då vara ”sällsynt”.
Vinsternas andel av amerikansk BNP har emellertid lyft rejält och toppade på hela 12,7% under andra kvartalet 2021 enligt statistik från St Louis Fed. Vinst- och marginalutvecklingen för techsektorn med giganter som Microsoft, Apple och Alphabet är en stor del av detta. Nu har andelen fallit ner mot 11%.
Comeback för långräntorna
En annan förklaring är att långräntornas utveckling och därmed alternativavkastningen på nominella tillgångar som obligationer. Den amerikanska tioåriga statsobligationen sjönk från runt 5% 2001 till som lägst 0,55% under 2020. Med den riskfria räntan som diskonteringsränta så har det sjunkande avkastningskravet gjort att nuvärdet på finansiella tillgångar har skjutit i höjden.
Men långräntorna är nu tillbaka på de nivåer som de hade för 20 år sedan, även om de har börjat krypa nedåt med den sjunkande inflationen och den växande oron för en inbromsande ekonomi.
En tredje och kanske den viktigaste förklaringen är den mycket expansiva amerikanska penning- och finanspolitiken under de senaste decennierna. Den amerikanska penningmängden (M2) har mer än fyrdubblats sedan dotcom-kraschen, medan ekonomin har vuxit hälften så snabbt.
Det stora skiftet kom i samband med finanskrisen 2008. Federal Reserve genomförde då dramatiska räntesänkningar, där styrräntan sänktes från att ha legat på 5,25% 2007 ned till 0,15% i januari 2019. Samtidigt tog man till det nya greppet med massiva obligationsköp (kvantitativa lättnader). Federal Reserve mer än dubblade sin balansräkning mellan augusti och december 2008. Det akuta målet var att förhindra en finansiell härdsmälta efter Lehmankraschen, vilket lyckades.
En ökning väntas
Tillgångsköpen och nära-noll-ränte-politiken fortsatte emellertid fram till 2015 då balansräkningen hade dubblats en gång till. Nästa dubblering kom i samband med covid-krisen då balansräkningen växte till som mest nära 9000 miljarder dollar, vilket innebar en tiodubbling på 20 år.
Dessa tillgångsköp som finansierats med så kallade reserver matchas ju av motsvarande ökning av inlåning i banksystemet. För obligationssäljarna som i stället fått lågavkastande pengar på banken så har frågan varit vad de ska göra med de pengarna. Svaret har nog i många fall varit aktier – There is (was?) No Alternative, TINA.
Till det ska läggas att USA:s stora statsfinansiella stimulanser. Från Clintonårens budgetöverskott runt millennieskiftet har budgetunderskotten stadigt ökat för att som mest motsvara närmare 15% av BNP under 2020 för att nu ligga runt 6%. Den federala statsskulden har under samma period ökat från motsvarande 55% av BNP till 122% vid utgången av 2023 och beräknas fortsätta öka framöver.
Buffett dansar närmare dörren
Det är där vi står nu. På makronivå råder stor osäkerhet om vart tillväxt, räntor och inflation ska ta vägen. Den politiska osäkerheten inför valet i USA i november är minst lika stor, liksom även vad som kommer att ske efter det. På det kommer de geopolitiska spänningarna. För den amerikanska kapitalmarknaden handlar det även om dollarns framtida status som reservvaluta och därmed dess förmåga att suga in billig finansiering från omvärlden.
Det är inte så märkligt att nervositeten på den amerikanska och därmed även världens övriga aktiemarknader är stor. Att Warren Buffett och hans Berkshire Hathaway nyligen berättade att de har sålt av mer än halva innehavet i Apple och byggt upp en rekordkassa på 277 miljarder dollar kan ses som ett tecken på att åtminstone en informerad aktör har börjat dansa närmare utgången.
Per Lindvall är frilansjournalist och hemmansägare.
Läs också:
Aktiemäklaren: Fem aktier att plocka upp i raset
Miljardären köper aktier i raset: ”Om de är smarta så köper de”
Semester-blankarna minskar i SBB – men satsar mot Saab och Kinnevik
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor
