Bostadssmockan väntar

“Jag tror att priserna är på krönet nu. Det blir en nedgång i priserna, nu har vi en räntedopad nivå. Det kan bara gå åt ett håll.”

Uttalandet är från nyhetssajten E24 i oktober 2010 och bakom citatet står Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi vid KTH. Under de åtta och ett halvt år som passerat sedan dess har bostadspriserna i Sverige stigit med 55 procent (Valuegard Hox Index).

Det är inte lätt att förutsäga framtida händelser, det vet alla från meteorologerna på SMHI till skribenter på den här tidningen som försöker bedöma om en aktie ska gå upp eller ner. Emellanåt får också vi väldigt fel. (Dock har Affärsvärldens aktieråd sedan 2013 varit rätt två gånger av tre – en i sammanhanget bra siffra.) Men frågan är om någon grupp misslyckats i så hög grad som de så kallade bostadsexperterna.

Stellan Lundström är kanske den som under längst period försökt spå vart bostadspriserna ska ta vägen och han har i stort sett alltid haft fel.

Redan i augusti 2007 varnade Lundström för ett prisfall på 30 procent de kommande tre åren. Utfallet blev plus 6 procent. I december 2011 förutsade han att år 2012 skulle präglas av en ”nedjustering av bopriserna”. Priserna steg med 6 procent. Men Stellan Lundström gav sig inte. I augusti 2013 berättade han att för Metro Skåne att han ”inte såg några tecken på stigande bostadspriser det kommande året”. Uppenbarligen missade han några tecken, för marknaden blev urstark och i slutet av 2014 hade bostadspriserna stigit med närmare 15 procent. I oktober 2015 var Lundström säker på en svensk bostadskrasch, ”det är bara en tidsfråga”. Bostadskraschen har låtit vänta på sig, priserna har sedan dess ökat med knappt 10 procent inklusive sättningen på marknaden under år 2017.

’Din bostad kan bli värdelös’ är ekonomijournalistikens motsvarighet till kvällstidningarnas ’Nysning kan vara första tecknet på lungcancer’. Med bostaden som största tillgång för de flesta är det ett effektivt sätt att spela på människors rädsla.

Till professorns försvar ska sägas att han inte är ensam om sina felaktiga domedagsprofetior. Den skatteavlönade bostadsanalytikern Bengt Hansson på Boverket förklarade i december 2015 att bostadspriserna i Sverige är 25–30 procent för höga och att de ska falla lika mycket (utfall hittills: plus 10 procent). Även mer prominenta experter har haft fullständigt fel. Internationella valutafonden (IMF) bedömde hösten 2013 de svenska bostadspriserna som 15 procent för höga (utfall: plus 43 procent). Den amerikanska nationalekonomen Paul Krugman, med Nobelpris i ekonomi på meritlistan, var i januari 2014 oroad över att bostadspriserna var väldigt höga (utfall: plus 45 procent). Hans kollega, ekonomipristagaren Robert Shiller, varnade i december 2013 svenskarna och skulle ”inte våga köpa lägenhet i Stockholm”. Den som ändå trotsade den hyllade Yaleprofessorns råd och slog till på en lägenhet i Stockholm har fått se värdet öka med, i snitt, 33 procent.

Bland bankerna har Danske Bank på senare år försökt positionera sig som bostadsprisexperter. I januari 2015 hävdade Danske Bank att priserna skulle falla i två år. I slutet av 2016 hade bostadspriserna i stället ökat med 20 procent. I januari år var prognosen prisfall på 5–10 procent under 2019. Det återstår att se, men det har inte börjat bra för Danske Bank; hittills är priserna upp med ett par procent. Den danska kollegan, banken Nykredit, tror sig ha koll på svensk bostadsmarknad och förutspådde i januari 2018 prisfall på 15 procent i Göteborg och Stockholm. Utfallet blev stillastående priser i Göteborg och knappt 2 procent plus i Stockholm.

En välvillig tolkning är att Stellan Lundström, Boverket och de internationella ekonomerna gjort gemensam sak med svenska politiker och Finansinspektionens Erik Thedéen och agerat nyttiga olyckskorpar i syfte att dämpa en samhällsfarlig skuld­expansion. Samtidigt är det svårt att hitta prognoser som förutsåg den kraftiga prisuppgången trots att räntefall, minskat byggande, förbättrad konjunktur och urbansering knappast kom som någon överraskning.

Men det är också så att dystra bostadsprognoser ges större utrymme i medierna. ”Din bostad kan bli värdelös” är ekonomijournalistikens motsvarighet till kvällstidningarnas ”Nysning kan vara första tecknet på lungcancer”. Med bostaden som största tillgång för de flesta är det ett effektivt sätt att spela på människors rädsla. Det är också därför som bostadsexperter gång efter gång får uttala sig, trots att historiken visar att de nästan alltid har fel. Men att be professor Stellan Lundström göra en prognos över bostadspriserna är ungefär lika begåvat som att fråga Carl Bildt om Marcus Berg ska vara med i startelvan i nästa EM-kvalmatch.