Borgerligheten vinner – oavsett valresultat

Alla partier som saknar övertygelse och enkla recept är däremot hårt pressade.

Problemet för MP och L är väl att de har skämt ut sig rejält när de försökt förena sin grava idealism med praktisk politik. (Skolan, migrationen och för MP även miljön.) I börstermer liknar dessa partier ett stukat förhoppningsbolag. Med en trött VD som inför sin tjugotolfte nyemission måste hitta bortförklaringar till varför mirakelmedicinen kärvat trots tidigare löften om motsatsen.

ÅHLÉNS SORTIMENT

Problemet för S, M och KD påminner snarare om varuhuskedjan Åhléns. Ett väldigt brett och ganska förvirrande ideologiskt sortiment. Men det finns ingen spets som skapar engagemang. De kunder (väljare) som ändå handlar (röstar) på Åhléns (S/M/KD) gör det mest av gammal vana.

Använder vi företagsliknelsen även på V och SD så är vi tillbaka bland förhoppningsbolagen. Många älskar att hoppa på en ny hajpad aktie med en karismatisk VD som vet hur man spelar på alla känslosträngar men aldrig behövt leverera på sina stora löften. Det ”nya” med dessa partier är att deras hjärtefrågor inte solkats ner av ansvar och makt. Det är skillnaden mot stackars MP och L som i regeringsställning visade sig odugliga på att omsätta hjärtefrågesnack till realpolitisk verkstad.

MONOPOLISTEN ANNIE LÖÖF

Centerledaren Annie Lööf undvek som näringsminister 2011-2014 däremot att göra bort sig. Men partiets lyckträff är den konsekventa linjen i migrationsfrågan. Nu är C sista anhalten för alla migrationsidealister till höger om Vänsterpartiet. En aktieliknelse kan vara börsbolaget Loomis. Även en marknad som krymper (kontanthantering respektive migrationsidealism) kan bli väldigt lönsam om man nästan får monopol.

Nu över till ämnet bakom krönikans rubrik. Att ”borgerligheten vinner” är väl högst oklart?

STÅNDET SOM VANN

Nja. Här åsyftas inte riksdagsvalet 2018 utan snarare ”borgerlighetens värderingar”. Och här pratar vi inte om de fyra borgerliga partierna, alias Alliansen. Istället är det borgerligheten som historiskt begrepp. Från de hantverkare, köpmän och yrkesutövare som under medeltiden fick namnet ”borgare” för att skilja dem från adel, präster och bönder. Som sedan blev den ”borgerliga” medelklass som växt sig stor och stark från reformationen och framåt för att från 1800-talet ha blivit samhällsbärande i alltfler länder.

Enligt den världskända professorn Deirdre McCloskey är det spridningen av borgerliga dygder som är nyckeln till den välståndsexplosion som världen upplevt under samma period. Det är tesen i boken ”The Bourgeois Virtues” från 2006. Det handlar om ideal som kan uttryckas på många olika sätt men som McCloskey väljer att strukturera efter ”de sju dygderna”.

SJU BORGERLIGA DYGDER

1. Förstånd (prudence) är den främsta dygden. Det borgerligt förståndiga är att göra goda affärer och alltid väga in risker och konsekvenser. Förståndet är också grunden för rationalitet och upplysningsideal.
2. Måttfullhet (temperance) är grunden för sparsamhet. Dygden rymmer också den behärskning som krävs för att lära sig ny kunskap och avstå från fula genvägar. Behärskning är också att avstå konflikt och välja kompromisser, i affärer och politik.
3. Rättvisa (justice) är grunden för privat äganderätt. Här ryms också borgerliga ideal som lön efter prestation, att skilja på sak och person och att meriter ska gå före oförtjänta privilegier.
4. Mod (courage) är att våga testa nya saker, göra innovationer och riskera motgångar.
5. Kärlek (love) kan handla om kärleken till den egna familjen. Men det kan också vara omtanke om anställda, affärspartners och kunder. Vare sig kärleken är äkta eller spelad så är detta ideal en förutsättning för samarbete i starka nätverk.
6. Tro (faith) är för McCloskey något som skapar identitet och mening och binder samman affärsnätverk i tid och rum. (Inte olikt sociologen Max Webers teser om tro och affärer.)
7. Hopp (hope) motsvarar idealet alltid sträva mot något bättre. Kanske en bättre produkt eller fler nöjda kunder. Hopp är också att se ett högre syfte i ny kunskap eller ett väl utfört arbete.

Alla dygder är till sin natur ideal som få människor klarar att leva upp till. Men poängen är att när borgerligheten definierade dygderna och sakta anpassade samhällena därefter så skapades ett välstånd som saknar motstycke. Men det här är inte europeisk 1800-talshistoria. Med väldigt få undantag är det borgerliga ideal, om än uttryckt med andra ord, som gör att miljarder människor i Asien, Afrika och Sydamerika får det bättre för varje år.

IDEALEN STARKARE I ASIEN

De borgerliga idealen är inte partipolitiska. Socialdemokratin omfamnade flit, sparsamhet, personligt ansvar, framstegstro och bildningsideal och bidrog då till att bygga Sverige. Men det börjar bli länge sedan nu. McCloskeys borgerliga ideal är idag sannolikt starkare i Kinas och Indiens medelklass än hos typiska européer. Hoppas valrörelsen 2022 blir lite mer konstruktiv.