Boldt-Christmas: Marknaden är ingen klimatförnekare

USA:s väljare har sagt sitt. Därtill tydligt. Den 20 januari flyttar Trump åter till 1600 Pennsylvania Avenue. Veckan efter valet steg indexen S&P 500 med 6,6% och MSCI World med 5,3%. Det positiva tonläget inkluderade emellertid inte bolag inom förnybar energi och flera andra branscher med höga ESG-betyg.

I en tidigare krönika skrev jag att fonder med ESG fokus har utvecklats svagt relativt marknaden under en längre tid. Det kan bero på kostnader bundna till ESG eller att det helt enkelt är ett trubbigt verktyg. Generellt värderas fortfarande ESG-företag högt oavsett nyckeltal. Har marknaden överskattat hur mycket vinst dessa bolag kommer generera framöver? Möjligtvis, kanske till och med troligtvis.

Välmenad politik – men ineffektiv allokering

Stora mängder pengar har investerats i den gröna omställningen. Det medför lägre kapitalkostnader, men potentiellt varken lägre risk eller högre framtida vinster. I längden leder det till sämre avkastning. I sin extremaste form bildas spekulativa bubblor. De kollapsar förr eller senare av sin egen vikt.

Grafen nedan illustrerar avkastningen för ett antal globala index. Förnybar energi har under 2024 fallit med 22% medan världsindex har stigit med 20%. Trots nedgången värderas förnybar energi fortfarande högt, till närmare 30 årsvinster, vilket kan jämföras med 20 för världsindex och 11 för oljebolag.

Korrigeringen för bolag inom förnybar energi har dock pågått under en längre tid.

Valet i USA bekräftade endast en etablerad trend. De senaste åren har både EU och USA genom aktiv industripolitik skapat allehanda incitament för att hjälpa den gröna omställningen på traven. Trots högt ställda ambitioner har framstegen varit begränsade.

En rapport från Europeiska revisionsrätten antydde nyligen att EU troligtvis inte kommer uppnå sina fastställda mål för vätgas till 2030. Financial Times rapporterar vidare att endast 5% av de i Europa planerade vätgasprojekten, som är tänkta att tas i drift till 2030, har nått ett investeringsbeslut. Den förda politiken är välmenad, men har troligtvis lett till en ineffektiv kapitalallokering. Att marknadspriser korrigeras därefter är naturligt. I förlängningen även hälsosamt.

Marknaden ser klimatriskerna

Acceptansen för den gröna omställningen bygger på fortsatt tillväxt. Tyvärr har klimatfrågor blivit politiserade. Att Sarah Palins uttryck ”Drill, baby, drill” återigen hördes i den amerikanska valrörelsen är talande. Faktum är att plånboksfrågor är viktiga för väljare. De senaste årens höga inflation har drastiskt minskat medelklassens köpkraft.

Kritiker av marknaden påpekar ofta att den är kortsiktig. Är det så att de risker som klimatförändringar innebär ignoreras

Så verkar inte vara fallet, vilket är glädjande för vänner av Milton Friedman.

Enligt data från Insurance Information Institute har premien för hemförsäkringar i Florida tredubblats sedan 2020 vilket kan jämföras med en uppgång på 25% för USA som helhet. Den högre premien reflekterar förväntade framtida förluster från orkaner och översvämningar.

Även obligationsmarknaden värderar framtida klimatrisk. De senaste årtiondena har marknaden för Cat Bonds växt till närmare en halv triljon svenska kronor.

Dessa betalar en hög löpande avkastning, men om en specifik katastrof inträffar är emittenten inte återbetalningsskyldig. Vad en ”katastrof” innebär är väl definierat och inkluderar allt från jordbävningar och orkaner till pandemier och flygolyckor.

Obligationer knutna till orkaner i USA utgör det största segmentet. Som grafen nedan visar har avkastningen på dessa varit mycket god relativt amerikanska statspapper de senaste åren. Det reflekterar historiska utfall men främst framtida risk.

Grogrund för kulturkrig

Fortsatt god tillväxt är ett nödvändigt, men inte ett tillräckligt villkor för den gröna omställningen. För det krävs både privat kapital och politisk vilja. Industripolitik och det nuvarande ESG-ramverket har idag betydande påverkan hur kapital investeras. Om det inte sker effektivt så sjunker produktiviteten, vilket leder till både lägre tillväxt och acceptans. Det är en grogrund för kulturkrig och identitetspolitik.

Den gröna omställningen innebär stora kostnader i närtid. Den framtida avkastningen är oviss och marknaden är medveten om klimatförändringens risker. Därför kan välmenande, men felkonstruerade politiska incitament, skapa mer skada än nytta. Den normalisering som nu sker är i det avseendet sund.

I en perfekt värld borde effektiv lagstiftning och globalt samarbete reglera negativa externaliteter. Regler och ramverk är viktigt, men marknaden är som effektivast när information flödar fritt utan politisk påverkan. Godhetssignalering, halvsanningar och floskler är heller inte hjälpsamt.

Det skapar cynism och undergräver riktigt förändringsarbete för en av vår tids viktigaste frågor.

Martin Boldt-Christmas är analytiker med fokus på makro och globala marknader. Han arbetar idag med investeringar och har tidigare jobbat på investmentbanker och med riskkapital i Hongkong och London. Här hittar du alla hans Afv-krönikor.