Billigare än forskning

Allt sedan de första ostindiska handelskompanierna bildades på 1600-talet och handeln antog nya former har avvägningen mellan att tjäna pengar och att avsäga sig makt varit ett faktum. Att sälja har inneburit att kunskap och forskning hamnat i andras händer och gjort det möjligt för motparten att ta till sig av och stjäla andras teknik. Med internets utveckling har dessa möjligheter antagit nya former. Med 5g, då ytterligare information läggs i molnet och miljarder prylar blir uppkopplade, tas ännu ett kliv.

Att länder spionerar på varandra är inget nytt. Operation Aurora för snart tio år sedan visade hur intrång i flera västerländska företag kunde kopplas till en kinesisk grupp med kopplingar till kommunistpartiet. I Prism-programmet spionerar amerikanerna till och med på sina västerländska allierade. Men inte alla stater använder informationen i kommersiella syften. Och inte alla har lika mycket att tjäna på industrispionage. Ju längre bak ett land ligger i utvecklingen, desto mer finns att hämta.

I takt med att Asien och i synnerhet Kina har tagit stora tekniska språng framåt har kampen om världsherraväldet ökat. Ingen tvivlar längre på att Kina en dag blir världens största ekonomi. Kina antas ligga längre fram än USA på vissa forskningsområden, bland annat artificiell intelligens.

Mot den bakgrunden ska gripandet av det kinesiska telekombolaget Huaweis finanschef Meng Wanzou ses. Hon är tillika dotter till grundaren Ren Zhengfei och greps på flygplatsen i Vancouver i Kanada när hon mellanlandade på väg från Hongkong till Mexiko och har begärts utlämnad till USA, som hävdar att Huawei gjort olovliga affärer med Iran.

Till historien hör också att amerikanska lagstiftare den senaste tiden har gjort vad de kunnat för att komma åt kinesiska telekomföretag. Förra året bötfälldes ZTE med 1,2 miljarder dollar för att brutit mot sanktioner mot Iran och Nordkorea och i början av 2018 förvägrade det amerikanska handelsdepartementet amerikanska företag att sälja både hård- och mjukvara till ZTE, vilket höll på att försätta hela bolaget på obestånd. Förbudet hävdes senare efter påtryckningar från den amerikanska presidenten.

Marco Rubio, republikansk senator och tidigare presidentkandidat, fick i söndags frågan av tv-bolaget CBS om han skulle driva på lagstiftning som förhindrar Huawei från att verka i USA. Han svarade ”100 procent ja”.

– Huawei och ZTE innebär ett hot mot våra nationella intressen, våra nationella ekonomiska intressen och våra nationella säkerhetsintressen.

Under hösten har den amerikanska regeringen även försökt få allierade länder, som Italien, Tyskland och Japan, att söka undvika att köpa 5g-utrustning från den andra kinesiska telekomjätten Huawei. Amerikanerna hävdar att Huawei använder sina nätverk för att spionera och att bolaget har kopplingar till den kinesiska regeringen. Grundaren har bland annat varit officer i Folkets befrielsearmé. Huawei tillbakavisar anklagelserna och hävdar bestämt att företaget ägs av sina anställda.

Amerikanerna är inte ensamma om att varna för att 5g-nätverk kan användas för statskontrollerat spioneri. Australien, Nya Zeeland och Japan har också beslutat undvika kinesiska leverantörer. I förra veckan gick Kanada ut med liknande varningar.

En rapport publicerad av Ecipe, (”European Center for International Political Economy”), tidigare i år visar att problemet bör tas på allvar.

Industrispionaget har ökat kraftig de senaste åren. Främmande makter hackar i sig ”allt som inte rör sig” och informationen används inte sällan i kommersiella syften. Rapporten uppskattar att Europa förlorar 55 miljarder euro, motsvarande cirka 570 miljarder kronor, årligen till följd av spionage och att minst 289 000 jobb är hotade redan i dag. År 2025 kan det röra sig om så många som en miljon. Var femte europeisk dator hackas varje månad.

En studie gjord av Deloitte 2016 visar att Europas skydd mot attacker är sämre än USA:s och Kinas, och att Sverige tillhör de länder som ligger i botten. Samtidigt har Europa flera industrier – fordonsindustri, biotech, flygindustri och telekomutrustning för att nämna några – som tillväxtländerna är intresserade av.

Industrispionage är mycket lönsamt. En studie genomförd av tyska forskningsinstitutet IZA visar att Östtyskland kunde minska produktivitetsgapet gentemot Västtyskland med 6,3 procent fram till murens fall 1989, genom att spionera på företag i sitt västerländska grannland. Det var mycket mer kostnadseffektivt än att investera i forskning och utveckling.

På lång sikt är situationen ohållbar för Europa, menar rapportförfattarna. Europa har begränsad tillgång till den kinesiska marknaden och utsätts samtidigt för omfattande spionage. Rapporten ger ett tydligt besked: Man ska varsam med vem man köper telekomutrustning av och avbryta Kinas tillgång till den europeiska marknaden för att skaffa ett förhandlingsläge som gör att den framtida handeln sker på lika villkor.