Befolkningsutvecklingen är viktig – kan påverka lönerna och inflationen

Sveriges befolkning växer betydligt långsammare än vad den har gjort de senaste åren och den utvecklingen lär bestå en tid. Befolkningstillväxten var som högst 2016 och sedan dess har den minskat. Barnafödandet ändras inte nämnvärt över tid utan i huvudsak handlar det om hur stor invandring som tillåts. Inget parti kommer att öppna för ökad invandring i närtid då vi går till riksdagsval nästa år. Tvärtom utvecklingen går snarare i motsats riktning, det vill säga striktare krav. 

Befolkningsutvecklingen påverkar de ekonomiska förutsättningarna på flera sätt, bland annat tillväxtmöjligheter och därmed skatteintäkter och i slutändan välfärden. Nationalekonomin utgår ifrån två insatsvaror nämligen arbetskraft och kapital. Ju fler individer som är sysselsatta desto bättre förutsättningar för en ökad produktion. 

Svensk politikKrönika

Winsth: Det ska löna sig jobba – arbetslinjen är viktig

Utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv är det emellertid inte i huvudsak befolkningen som är av intresse, utan än viktigare är hur stor andel som finns i arbetsför ålder. För svensk del utvecklas arbetskraften än svagare än befolkningen och i en jämförelse över tid får vi gå tillbaka 90-talet för en lika låg tillväxt. 

FINNS RISK FÖR ÖVERHETTNING

Samtidigt är svensk ekonomi urstark då vi har de ekonomiska effekterna av pandemin bakom oss och fortsatt mycket expansiv finans- och penningpolitik. Redan idag är bristen på kompetens stor inom alla möjliga segment och i stora delar av landet. Företag rapporterar dagligdags om svårigheter att hitta den arbetskraft de söker. Arbetsmarknaden bottnade nämligen redan sommaren 2020 och sedan dess har det snabbt gått åt rätt håll. Sysselsättningen stiger, korttidsarbetslösheten är lägre än före krisen och nu faller även långtidsarbetslösheten. Samtidigt är framåtblickande indikatorer såsom lediga platser på rekordnivåer och bristtalen stiger snabbt.  

I den miljön är risken för överhettning påtaglig, vilket kan resultera i högre löner. När företag tvingas bjuda över varandra för att behålla eller få tillgång till den kompentens de söker finns risk för löneglidningen. Sverige är heller inte ensamt om att gå för högtryck utan även våra nordiska grannländer har stark tillväxt och brist på kompetens. Danska företag gör redan försök att locka svensk arbetskraft från Skåne över gränsen. Löneökningarna lär stiga i närtid och Nordeas prognos är att de snarare hamnar runt 3%, än de 2,5% som har gällt de senaste åren. 

Högre löner kan i sinom tid även ge högre inflation och det i en miljö då även många andra priser stiger av andra skäl. Befolkningsutvecklingen kan därmed sätta avtryck i allt ifrån tillväxt, arbetsmarknad, löner och inflation. 

Det stannar dock inte där utan även bostadsmarknaden påverkas av befolkningstillväxten då den slår igenom på efterfrågan av bostäder. Det är något byggbranschen bör ta höjd för då utbudet är fortsatt stort eftersom det byggs många bostäder. Risken är annars att det leder till en sättning av bostadspriserna när utbudet överstiger efterfrågan. Stiger räntor något framöver är den risken än mer påtaglig.  

VÄG IN BEFOLKNINGSUTVECKLIGEN I ANALYSEN

Strukturförändringar i kölvattnet av pandemin lär dessutom ge nya flyttmönster och regional påverkan på befolkningstillväxten. I storstäderna, inte minst i Stockholm, ökar utflyttningen. Det vill säga att trenden av år av inflyttning har vänt. Sannolikt hänger det samman med att det är dyrt att bo och leva i storstäderna och kan man minska resdagarna från säg fem till tre gånger i veckan går det att bo längre bort till samma pris men med högre standard. Det är betydligt fler kommuner som nu efter pandemin ser en ökad inflyttning och flera som har vänt en lång negativ trend. Under många år har det i första hand varit de tre storstadsregionerna som växt, inte sällan på andra kommuners bekostnad.  

Vart hushållen väljer att flytta lär påverkas av pendlingsavstånd mellan bostad och arbete. Det finns därmed en del som talar för att mellanstora städer med omnejd växer. Någon grön våg där folk i större utsträckning flyttar långt ut på landet är mindre sannolikt över tid. Pandemin har visat att vi gärna konsumerar tjänster om vi tillåts. Nordeas data över hushållens köp av tjänster visar tydligt att tjänstekonsumtionen snabbt rusade så snart restriktionerna lättade. Det talar för att många av oss trots allt föredrar att bo där befolkningen är så stor att det finns kluster som räcker till för ett attraktivt tjänsteutbud i form av restauranger, kultur och större event. 

Det är mycket vi inte vet om framtiden. Befolkningstrender kan vara till stor hjälp då de genomsyrar stora delar av samhället och är trögrörliga. Att ta in dem i analysen är klokt. 

Annika Winsth är chefekonom på Nordea.