Krönika Integration
Becker: Integrationen av högutbildade invandrare går utmärkt
Invandring, integration och asylregler är högt på agendan inför riksdagsvalet i september. De stora partierna är eniga om att integrationen på arbetsmarknaden går dåligt och att asylinvandringen ska anpassas, stramas åt, tuffas till. Men har de glömt något?
När både Moderaterna och Socialdemokraterna söker ”stram” invandring verkar de inte fundera på integrationen av högutbildade invandrare. För den går nämligen utmärkt.
EKONOMISK JACKPOT
Statistiken över utrikes födda visar att högutbildade utgör en stor del av svensk invandring: 28% av utrikesfödda har eftergymnasial utbildning (jämför med 26% av inrikes födda). Nästan dubbelt så stor andel av de utrikes födda är forskarutbildade. Gruppen högutbildade invandrare är framgångsrik på arbetsmarknaden, producerar nettotillskott för statskassan och bidrar till svensk tillväxt och innovation. En slags ekonomisk jackpot.
Det är huvudsakligen inte flyktingar utan människor som kommit till Sverige för ett jobb, en relation eller en livsstil. Exempel är ärkebiskop Antje Jackelén, Atlas Copcos förre VD Ronnie Leten och den tidigare moderata Europaparlamentarikern Anna Maria Corrazza Bildt. När Umeå universitet nyligen fick dela glamouren i Nobelpriset i kemi 2020 så var det via franskfödda Emmanuelle Charpentier, numera professor i Tyskland. Det var under åren på Umeå universitet hon upptäckte den fantastiska Crispr-tekniken för genmanipulation.
ALLT FLER HÖGUTBILADE MIGRANTER
Man kan tycka att frågorna borde vara de omvända: hur kan vi underlätta för denna produktiva invandring? Men på partiernas hemsidor om invandring nämns inte nyttan av reformer av Sveriges världsrekordhöga beskattning av inkomster, Stockholms hopplösa bostadsmarknad eller strikta regler för uppehållstillstånd efter examen från högre utbildning.
För denna grupp har andra destinationer att välja på. Internationell rörlighet bland högutbildade är inte ett svenskt fenomen. I den moderna kunskapsekonomin är många arbetare internationellt rörliga. Mycket riktigt ökade antalet högutbildade migranter i OECD-länderna med 130% från 1990 till 2010. Lågutbildade migranter (i OECD:s statistik är detta definierat som gymnasium eller mindre) ökade med bara 40%. Och någon gång runt 2010 översteg det totala antalet högutbildade migranter antalet lågutbildade migranter i OECD-länderna.
De mest produktiva är också de mest rörliga. Av 330 Nobelpris i naturvetenskap tilldelade forskare vid amerikanska universitet under perioden 1901–1977 var en av tio utrikesfödda, men från 1978 har inte mindre än hälften av de USA-baserade Nobelprisvinnarna varit utrikesfödda. Uppfinnare (individer som erhållit patent) är också stora nettoinvandrare till en handfull länder. Sverige är på sjätte plats som nettoimportör efter USA, Schweiz, Singapore, Belgien och Finland. Detta faktum pekar på att det finns mycket att förlora om vi sjabblar bort ett flöde av talang som betytt mycket för Sveriges ekonomi och samhälle.
ÖKAR INNOVATIONEN
Omfattande forskning om de ekonomiska konsekvenserna av invandring av högutbildad arbetskraft stöder betydelsen av detta flöde. Högutbildade immigranter bidrar till produktivitet och innovation på destinationen. De fält där kompetens verkar minst beroende av plats är naturvetenskap, teknologi, akademi och sport. Hälften av entreprenörerna i Silicon Valley är utlandsfödda. Både Microsoft och Alphabet leds av indiska VD:ar. Brittiska fotbollsligan Premier League passerade hundra nationaliteter redan säsongen 2013–2014.
Uppstår fördelarna för mottagarlandet på bekostnad av avsändarlandet, speciellt om det rör sig om invandring från ett låginkomstland? Det är inte omöjligt, men flera argument talar emot. Högre avkastning på utbildning är en viktig motor för utveckling. En studie visar att amerikanska lättnader för invandring av filippinska sjuksköterskor drev expansion av den lokala utbildningen i Filippinerna. För varje emigrerad sjuksköterska licensierades nio ytterligare i Filippinerna. Emigranter bidrar dessutom genom att skicka hem pengar, dela kompetens och skapa affärsmöjligheter.
TVÅ OLIKA FRAMGÅNGSRECEPT
De länder som har stor invandring av högutbildade – USA, Australien, Kanada, Schweiz – har två framgångsrecept: flexibla regler för invandring av högutbildade och för högre studier samt ledande universitet. Global rörlighet och ledande universitet hänger ihop: konkurrens om talang driver kvalitet för universitet, precis som global konkurrens driver kvalitet för biltillverkare och kaffeproducenter.
Bland mina studenter på Handelshögskolan är hälften från andra länder. Många studenter från Tyskland, Kina, Italien och Indien trivs i Stockholm och önskar att stanna efter examen – de uppskattar svensk livsstil, utrymme och natur, vill ta del av den dynamiska svenska startup-ekonomin. Men för att delta i svensk ekonomi och svenskt samhälle krävs uppehållstillstånd utan orimligt krångel och risk, mobilt bank-id och en bostad utan att köa i tio år.
Sverige har haft enorm nytta av invandring av högutbildade immigranter. De behövs här och gör nytta, och de kommer i stort sett utan integrationsutmaningar. Men det är en rörlig grupp med många alternativa destinationer. Kanske vore det rimligt och önskvärt att de stora partierna delade några tankar om dessa viktiga frågor på sina hemsidor, vid sidan om sina ambitioner för fler poliser, stramare asylregler och färre permanenta uppehållstillstånd?
Bo Becker är professor i finansiell ekonomi på Handelshögskolan.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor
