Barn och pengar: En klassisk konfliktyta

Du som läser detta har förmodligen bra ordning på ekonomin. I den sitsen är det många som funderar över hur man ska hantera detta med materiella privilegier i förhållande till sina barn. Den här krönikan kommer resonera om just sådana frågor.

• I vilken grad är det rätt att stötta sina barn ekonomiskt? Ingen vill ju ha bortskämda barn eller leva i ett samhälle där ungdomars öde bara styrs av föräldrarnas plånbok.
• I vilken grad bör barnens livsval och individuella förutsättningar påverka vilken ekonomisk hjälp de får?
• Bör man styra bort barnen från vad man tror är uppenbart dåliga livsval? Och var går den gränsen?

Men vi börjar med ett konstaterande.

LIVET ÄR ORÄTTVIST

Världen är verkligen djupt orättvist. Men roten till det är inte pengar utan den mänskliga naturen. Och den låter sig inte ändras. För det finns ju många olika fördelar en människa kan få med sig från sin uppväxt. Pengar är knappast den enda och knappast heller den viktigaste vinstlotten en människa kan dra från födseln. Uppväxten medför ju åtminstone fem viktiga lotterier där det finns allt från hemska nitlotter till en äkta jackpot.

1. Tid och plats. Att leva i Sverige idag är bättre än de flesta alternativ. Exempelvis Sverige på medeltiden eller Bangladesh idag.
2. Gener. Man kan dividera om var gränsen mellan arv och miljö går men det genetiska arvet har tveklöst stor inverkan på begåvning, utseende, personlighet och inte minst hälsan.
3. Kärlek och omvårdnad är det första behovet hos ett barn där föräldrarna uppenbart kan göra en skillnad. (Föräldrarna har ju svårare att påverka tid och rum eller sina gener.)
4. Stimulans för kropp och knopp är näring för en växande själ. Det är lättare att blomstra om föräldrarna ger mycket näring i form av läsning, friluftsliv, diskussioner, fotboll, läxhjälp, kultur och Gud vet allt annat som ambitiösa föräldrar kan hitta på. I torftig jordmån växer barnets förmågor saktare.
5. Kapital, både ekonomiskt och socialt, är så klart också en stor fördel. Även om jag skulle hävda att punkterna ovan är viktigare.

ALLA HAR ETT ANSVAR

Vissa föds med idel nitlotter, andra bara med vinstlotter. Men de flesta fick väl en blandning av säg ett par småvinster, någon storvinst och någon nitlott. Oavsett så tror jag de flesta håller med om att livet ändå är något fantastiskt och värdefullt, även inräknat alla skavanker. Av det följer, anser jag, att man har ett stort ansvar mot sig själv och sina medmänniskor att göra något bra av sitt (förmodligen) enda liv här på jorden.

Många som blir föräldrar ser det som livets kanske mest meningsfulla uppdrag. Mänsklighetens historia lär oss också att föräldrars vilja att hjälpa sina barn verkar trumfa oavsett kultur och statsskick. Som förälder kan man ge barnen kärlek, omvårdnad och stimulans. Och när barnen blir äldre kan man kanske ge dem redskap och resurser som underlättar när de ska skapa sig ett eget liv.

VAD ÄR RÄTTVIST MELLAN BARN?

Bör barnens livsval och individuella förutsättningar påverka vilken ekonomisk hjälp de får? Det är en svår fråga där olika men sinsemellan motstridiga principer ställs mot varandra.

1. En vanlig princip är att alla syskon ska få exakt lika.
2. En annan princip kan vara att mer hjälp bör ges där den gör mest nytta. Alltså ge mer hjälp till ett barn som har det extra svårt eller i ett läge där insatsen gör extra nytta.
3. En tredje inte ovanlig modell är att belöna extra goda insatser (bra betyg, inte röka etc) med allt från mopeder till hjälp med bostad.

Personligen tror jag varje familj måste hitta sin egen mix av punkterna ovan. Det viktiga är att vara konsekvent, vilket inte är samma sak som millimeterrättvisa. Det kan också vara värt att tänka på detta i perspektivet att pengar till sin natur är tre olika saker.

• Tid. Med pengar kan man spara sin egen tid eller köpa andras tid. Tiden kan i sin tur omsättas i bekvämligheter (inklusive onödig lyx). Eller så kan tiden från många människors insatser bli till en större hävstång där man kan få mycket mer uträttat.
• Trygghet. Pengar är ett slags försäkring. Man kan ändå drabbas av hemska olyckor men just de ekonomiska konsekvenserna kan begränsas.
• Frihet. Pengar öppnar upp fler möjligheter. Den friheten är det vissa som missbrukar. Kanske för att idka klassiska dödssynder som lättja, lusta, frosseri och högmod. Men de allra flesta hanterar ändå ökad frihet på helt rimligt och ofta positivt sätt.

Olika kombinationer passar olika bra ihop. Trygghet bör väl inte vara en belöning utan något man försöker hjälpa till med utifrån en likhetsprincip eller utifrån särskilda behov. Tid för lättja eller frihet att konsumera något lyxigt kan däremot med fördel vara kopplat till fördelningsprincipen belöning.

IBLAND STYRA, IBLAND INTE

Bör man styra bort barnen från vad man tror är uppenbart dåliga livsval? Och var går den gränsen? Ett par saker borde vara lätta att hålla med om.

• I allmänhet har barn sämre koll än vuxna på vad det är för villkor som gäller i vuxenlivet. Föräldrar har därför, anser jag, en skyldighet att aktivt påverka barnen i en riktning bort från livsval som kommer hindra deras möjligheter i vuxenlivet.
• Det är oftast en dålig idé att specialisera sig i unga år. De flesta tonåringar har dålig koll på vad olika yrken innebär. Att “följa sitt hjärta” leder ofta fel om det bejakas vid fel tidpunkt. Det är inte så kul att inse sitt misstag 10 år senare och då försöka byta bana.
• Alla kan göra sitt bästa och “spänna bågen” utifrån sina egna förutsättningar. Så länge barn tas omhand av sina föräldrar så har föräldrar en rätt att ställa det som krav i exempelvis skolarbetet. Man ångrar sällan att man gjort sitt bästa.

PrivatekonomiArtikel

Skillnader i barnsparandet: Killar får Tesla – tjejer får Volvo Cars

Jag brukar lite på skämt jämföra föräldraskap med att driva ett företag. Båda uppdragen är på samma gång enkla och omöjliga. Det är omöjligt att vara en perfekt förälder eller VD. Man ställs alltid inför hopplösa prioriteringar, mänskliga brister och en hög grad av osäkerhet.

Men trots det verkar de flesta lyckas oväntat bra. Oftast blir det fungerande företag eller vettiga barn i slutändan. Trots alla misstag längs vägen. Är man materiellt priviligierad så har man som förälder vissa extra möjligheter men också ett större ansvar. Barn, precis som företag, mår ju inte bäst av kravlös pengarullning.