Både hårt och mjukt bland årets klappar

Det är en blandning av nya lärdomar, ändrade åsikter och nyttiga påminnelser om tidigare läxor.

USA-VALET: PENGAR GER INTE FRAMGÅNG

Vicepresident Kamala Harris hade världshistoriens största kampanjkassa och satte sprätt på över 1 miljard dollar för att vinna amerikanska presidentvalet. Det funkade inte.

Det finns forskning som visar att det är ett mönster. Påkostade kampanjer leder inte till väljarframgångar. Däremot kan det vara så att segertippade kandidater drar till sig mer pengar från donatorer som vill få framtida gentjänster. Men det är alltså inte pengarna som ger framgången utan tvärtom framgången som drar sig till pengar.

Så lita inte på snacket om att “störst plånbok vinner” i politiken. (Något liknande ser vi i Sverige där Centerpartiet sägs vara ett av den demokratiska världens rikaste politiska partier. Miljardtillgångarna har dock inte givit avtryck i väljarframgångar.)

NORTHVOLT: PENGAR GER INTE FRAMGÅNG

Batteritillverkaren Northvolt bevisade sig 2024 som världsledande. Inte på att tillverka batterier så klart. Däremot måste man säga att Northvolt med draghjälp från finansieringsfantomen Harald Mix har varit världsledande på att lura i folk att man kan tillverka batterier. Ungefär 120 miljarder kronor har Northvolt bränt igenom. Om 120 miljarder inte räcker för att dra igång produktionen så är det knappast kapitalbrist som är problemet. Min arbetshypotes är att miljardrullningen snarast har varit ett hinder för verklig framgång. Med stramare tyglar hade Northvolt, eller åtminstone deras finansiärer, tvingats ändra strategi tidigare.

Tänk på det varje gång ni hör någon definiera ett problem som “brist på pengar”. Ofta är det tvärtom. Problemet är något helt annat och bristen på pengar är bara en följd av det underliggande problemet.

ELON MUSK: SIKTAR MOT MARS

Elon MuskAnalys

Nu vill jättebebisen ha 500 miljarder

Runt 2018 trodde jag att Tesla-aktien skulle krascha på grund av vansinnighet i både förluster och grundare. Elon Musk må fortsatt verka lite galen men jag har i år helt ändrat mig om hans företagargärning. För det första är det uppenbart sedan länge att Tesla är ett suveränt bolag. För det andra är det tydligt att SpaceX är lika banbrytande på sitt område. SpaceX har reducerat kostnaden för en rymdraket med 90% och det är bara början. För det tredje var det en ögonöppnare att se hur gamla Twitter minus 75% av personalstyrkan blev lika med ett nytt annorlunda, men överlag bättre bolag, omdöpt till X.

Till skillnad från många andra tror jag man ska ta Musks nya projekt, besparingsmyndigheten DOGE, på stort allvar. Dels för att Musk visat sig unikt skicklig på radikal kostnadsjakt. Och dels för att jag tror att Elon Musk tar uppgiften på absolut största allvar.

Jag tror inte att DOGE är en ploj utan att Musk ser det som den viktigaste stötestenen för att kunna realisera sitt livsmål: Att börja befolka planeten Mars. Projektet “Occupy Mars” beräknas kosta i storleksordningen 1000 miljarder USD. En stor del måste så klart gå via statsbudgeten. För att frigöra budgetutrymme och skapa politisk acceptans så måste Elon Musk lyckas med DOGE, tror jag.

Så räkna med att Elon Musk kommer göra allt han kan för att DOGE ger avtryck. Det kommer i så fall få enorma konsekvenser på USA:s ekonomi och faktiskt världsekonomin.

INFLATION: ÖNSKETÄNKANDE

Jag tycker svenska regeringen gör ett bra jobb men ibland blir det tokigt.

“Vi har besegrat inflationen” sa en nöjd finansminister Elisabeth Svantesson i juni.

Men varför ligger den kvar över målet 2%? Och varför ökade inflationen exklusive energi (KPIF-XE) till 2,4% i november från 2,1% i oktober? Inte heller i EMU är inflationen “besegrad”. ECB räknar med en EMU-kärninflation på i genomsnitt 2,9% för 2024, 2,3% under 2025 och 1,9% för både 2026 och 2027. Även i USA finns befogade farhågor för en inflation som omöjliggör lägre räntor.

Enormt många stora trender står och faller med inflationen. Kan Trump genomföra sin politik? Kan EU investera sig ur sin kris? I båda fallen är det kombinationen inflation och räntor som är det största hindret. En sak är säker: Inflationen är aldrig helt besegrad.

VINDKRAFT: FUNKAR INTE

ElpriserArtikel

Faktorerna bakom: Därför skenar elpriserna till krisnivåer

2024 lärde vi oss att energisystem med mycket vindkraft funkar dåligt. Vi tar det steg för steg. Först ska kraftverket byggas.

• Bygga väg och elledning rakt ut i skogen.
• Gjuta ett enormt fundament av betong.
• Resa ett torn av stål, högre än Kaknästornet.
• Skruva fast en maskin större än en långtradare på toppen av tornet.
• Sätta dit enorma rotorblad i material som går inte går att återvinna.

1. När efterfrågan är som störst så tenderar maskinen att stå stilla.
2. När maskinen producerar som mest så är det brist på efterfrågan.

• De stora produktionssvängningarna skadar övriga elsystemet men kostnaden för det tas av samhället.
• Trots subventionen går vindkraftsindustrin med stora förluster, vilket Afv visat i många artiklar.
• Och energipriset blir högt, särskilt när elen behövs som mest. Dåligt för hushåll och ännu sämre för industrin.
• De enda vinnarna på storskalig vindkraft är i dagsläget det “hållbarhetsindustriella komplexet”. Hållbarhet är i detta sammanhang inte ett resultat utan en politisk ideologi som leder till att dess följare framstår som goda samtidigt som man motiverar en miljardrullning där olika mellanhänder kan skära emellan.

BATTERIER: RÄCKER INTE

Batterilagring skulle kunna vara en lösning som ändrar vindkraftens dilemma. Men verkligt storskalig batterilagring som märks på systemnivå lär vi inte se förrän tidigast om ett decennium. I den officiella 10-årsplanen för det tyska energisystemet ska Tyskland år 2030 ha batterilagring på 52 GWh. På vintern, när behovet är störst, räcker det till 52 minuters (!) energikonsumtion. Om Tyskland skulle vilja bygga batterilager som täcker två dygn av vindstilla vinterväder, som vi såg härom veckan, så skulle det krävas att 40% av hela världens batteriproduktion 2030 togs i anspråk enbart för detta, enligt LSE-professorn Luis Garicano.

HYBRIDBILAR: RÄCKER LÅNGT

Läsare av Afv vet att Kina ägnar sig åt en allt hårdare industriell krigföring. Strategin är tydlig: Genom att stimulera fram enorm överkapacitet av kinesisk industriproduktion så tvingar Kina sina geopolitiska rivaler till avindustrialisering. Vi såg det tidigt inom solceller men nu gäller det hundratals produkter som batterier, bilar, halvledare och det mesta som har med elektrifiering att göra.

Ofta är de dessutom tekniskt överlägsna. Biltillverkaren BYD:s nya storsäljande hybridbil Qin har en räckvidd på 2100 km. Du kan alltså köra från Stockholm till Italien utan att behöva tanka eller ladda batteriet. Wow. Afv råkar ha ett färskt köpråd på Volvo Cars men det är talande att vi lockades först när EV/EBIT-multipeln var nere på cirka 2. Så djup är krisen för europeisk bilindustri. Branschen är ju kanonmat nu när Kinas industriella krigföring mot Väst rampar upp på allvar.

SVENSK TEKNISK KOMPETENS: SAKNAS

Johan Kreicbergs på Sveriges Ingenjörer säger till Di att “våra löner är fortfarande attraktiva jämför med Indien, men utöver Indien börjar det bli ett problem att svenska ingenjörslöner inte är konkurrenskraftiga”.

Sverige utbildar för få egna ingenjörer samtidigt som löneläget nu alltså är så dåligt att det snart bara är i Indien som realinkomsten är lägre. Det är hög tid att sluta tänka på Sverige som ett “ingenjörsland”. Vi var det tidigare men vi är det inte längre. Nu är frågan om vi vill bli det igen? När Stockholms Lokaltrafik, SL, gör radioreklam (!) för att locka till sig svetsare (!) så inser man att det finns skriande brister även på andra håll.

Till nästa jul önskar jag mig att fler svenska ungdomar läser tekniska eller naturvetenskapliga utbildningar.