Att chefa i offentlig sektor är roligt

Häromveckan fick tre erfarna, duktiga ledare var sin utmärkelse som årets chef. En av dem prisades för sina framgångar med att vända ett budgetunderskott till plus i en organisation med omsättning på dryga 10 miljarder kronor. Den andra för nyskapande insatser kring organisationsutveckling bland 3 000 medarbetare. Och den tredje för att ha gynnat god ledarskapskultur hos sina 230 chefer.

Rätt så stora bolag, tänker ni. Och sneglar på listan över Stockholmbörsens 200 största företag.

Nej. Där hittar ni inte dessa chefer. Ni hittar dem i Region Jönköping, Enköpings kommun och Karlskronas kommun. Och på listan över framgångsrika chefer i offentlig sektor.

I mer än tjugo år har jag intresserat mig för offentlig sektor. Politiken och dess effekter, arbetsmarknaden, välfärden. Först som forskare, sedan som chef inom sektorn. I statliga myndigheter med namn som ”institutet”, ”kontoret”, ”verket” och ”kassan”. Jag vet inte hur många gånger jag har fått frågan, ofta retoriskt, kryddad med en smått medlidande blick: ”Är det inte väldigt stelt, segt, tråkigt?”

Ack, så fel de har!

En gång per år kartlägger employer brandingföretaget Universum vad högskoleutbildade uppskattar hos en arbetsgivare. Senaste listan bygger på 26 000 svar och toppas av en balans mellan arbete och livet i stort. Därefter anställningstrygghet. Intellektuell utmaning. Självständighet i arbete. Att tjäna ett högre syfte och mening i arbetet.

Allt detta är offentliga arbetsgivare bra på att erbjuda. Det har juristerna redan förstått – på deras tio-i-topp-lista över arbetsgivare ryms hela åtta myndigheter. Övriga yrkeskategorier, bortsett från samhällsvetarna, ligger ännu efter. Men kanske inte så länge till?

För det är i offentlig sektor det händer.

Digitalisering. Automatisering och robotisering. Förstå kundens (medborgarens) behov och utforma tjänster därefter. Utveckla datadriven analys. Kombinera detta med höga krav på opartiskhet, saklighet, rättssäkerhet, integritet. Fatta beslut som berör människors liv, inte bara deras plånböcker. Gigantiska budgetar som ska ge bra verksamhet.

Utmaningar som medarbetare möter varje dag. I kommuner, i landsting, på statliga verk och kontor. Långt ifrån segt, stelt och tråkigt. Snarare högst meningsfullt och intellektuellt utmanande.

För att utmaningarna ska bli möjliga och stimulerande, krävs klokt och moget ledarskap. Det bokstavligen kryllar av energiska, insiktsfulla offentliga chefer i detta land, redo att skapa den mest attraktiva arbetsplatsen för sina medarbetare. Bara de får goda förutsättningar för sitt ledarskap kan offentliga arbetsplatser toppa vilken lista som helst.

Politiken, uppdragsgivaren, måste hänga med. Rensa i snåriga mål- och mätsystem. Bort från detaljstyrningen, in i en tillitsfull dialog med tjänstemannaledet. Men jag är optimistisk även här. Det händer bra saker på så många håll.

Så vi har bara ett ”men” kvar.

Att bilden av det tråkiga kontoret har etsat sig fast handlar mycket om kommunikation. Eller snarare bristen på det. Och om strategisk rekrytering.

Jag vill utmana varje handläggare, enhetschef och generaldirektör. Ut med er, tala om hur spännande jobb ni har! Det behövs inga dyra reklamkampanjer. En stolt blick och ett engagerat svar på frågan ”vad jobbar du med” räcker långt. Förresten, vänta inte på frågan utan berätta ändå.

Och nästa gång ni ska ut med en jobbannons – våga tänk annorlunda! Varför inte låta en bekant med helt andra referensramar hjälpa till?

Och ni som ännu arbetar någon annanstans – lite mer nyfikenhet skadar inte. Släpp för­domarna. Ställ öppna frågor och lyssna.

Tänk om vi ses på prisutdelningen nästa år?

45 500 kr i månaden.

Det är medianlönen för chefer, enligt Ledarnas kartläggning. En viss skillnad finns mellan sektorer, chefen i kommunen tjänar 4 000 kr mindre än chefen i privat sektor. Staten och landsting däremellan. Men av alla chefsyrken ligger kommundirektören på plats 3 med 73 300 kr.