Krönika

Atlas Copcos fina knep

23 maj 2018 18:00
Atlas Copcos fina knep - 04_Erik_Wahlin_binary_6890517.png

På toppnivå i större företag finns ofta ett otåligt gäng som gärna tar kommandot vid nästa vd-skifte. Det är mer regel än undantag. Går koncernen bra är chansen också god att det blir en internrekrytering. Jag har ingen data till hands, men känslan är att i en centraliserad organisation är det staben, c-någoting-o:erna, som ligger i vinnarhålet. I en decentraliserad organisation promoveras i högre utsträckning divisionscheferna.

Verkstadskoncernen Atlas Copco har sedan it- och techbubblan sprack varit en av Stockholmsbörsens verkliga framgångssagor. Sett till marknadsvärde är Atlas numera Sveriges största börsbolag, efter att ha gått om storbanken Nordea. Tekniskt sett är konglomeratet ABB och läkemedelsbolaget Astra Zeneca större på börsen, men de är knappast svenska längre. Atlas är dessutom på väg att gå om ABB i börsvärde.

Atlas Copco har under denna period inte bara producerat industriverktyg i världsklass utan också varit huvudleverantör av vd:ar till konkurrenterna. Sandviks vd Björn Rosengren, Assa Abloys tidigare vd Johan Molin och Alfa Lavals tidigare vd Lars Renström är bara några av dem som vunnit sina sporrar på Atlas Copco.

I reportaget på sidan 28 säger tidigare Atlas Copco-vd:n Gunnar Brock att förklaringen till koncernens serieproduktion av börs-vd:ar är en starkt decentraliserad organisation. Divisionscheferna är hertigar i en feodalstat snarare än andra linjens tjänstemän. I juni noteras avknoppningen Epiroc, i runda slängar en tredjedel av Atlas Copco. Bolaget är så decentraliserat att det bryts upp.

Hälften Persson

Att familjen Persson äger full röstkontroll i H&M är välkänt. Men efter Stefan Perssons köpräder nu i maj har familjen dessutom över 50 procent av kapitalet. Mer specifikt: 50,78 procent av aktiekapitalet i H&M, inkluderat familjen Persson, Bengtsson och Tham. Detta enligt ägardatabasen Holdings.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.