Krönika Investeringsfilosofi
Army of lovers
Förra veckans krönika handlade om taxichaufförers börsintresse och vad det eventuellt säger om haussigheten i världen. Där var slutsatsen att vi inte kan dra några slutsatser eftersom taxibranschen gått från bekväm till en hårt konkurrensutsatt gig-ekonomi.
En annan anekdotisk konjunkturmätare är graden av ”fanatism” bland aktieägare. Alltså investerare som kärar ner sig i sina aktier och tar varje med- eller motgång personligt och i extremfallen även som del av en större moralisk kamp mellan gott och ont.
Det hela är som om man läst alla Benjamin Grahams knastertorra investeringsböcker och bestämt sig för att göra exakt tvärtom.
När man som ekonomijournalist 1999 kommenterade den tidens mest älskade aktier så fick man ta emot väldigt mycket negativa läsarreaktioner om artikelns slutsats var det allra minsta kritisk. Från 2001 och framåt lugnade det ner sig rejält även om det längs vägen funnits många isolerade fall av passionerade ägare. PA Resources är Fingerprint Cards är två exempel där supporters protesterade ovanligt ljudligt mot negativa skriverier.
Det jag tycker mig märka nu är att vi igen närmar oss hur det var 1999-2000. Det handlar inte längre om isolerade företeelser i marginalen utan om en bredare trend mot känslostyrda investeringar. Inte minst i USA verkar det ha spårat ur.
- Gratismäklaren Robinhood har gjort aktiehandel till ett slags dataspel med guldstjärnor, kulörta ballonger och bjällerklang till den som handlar.
- Det har regnat helikopterpengar över USA i form av ”stimulanscheckar” som många har använt för att börja handla med spekulativa värdepapper som Tesla och Bitcoin.
- På den sociala medieplattformen TikTok har det vuxit upp en subkultur där nybörjare på börsen gör små minutlånga filmer där de tipsar om heta tradingaktier med hjälp av musik och specialeffekter.
Det hela är som om man läst alla Benjamin Grahams knastertorra investeringsböcker och bestämt sig för att göra exakt tvärtom.
I Sverige är det inte lika knasigt men det är märkbart att det finns många känslomässigt högengagerade ägare i exempelvis Evolution Gaming.
Fanatism är ett för stort ord men det har drag av idrottens supporterklubbar. Även om det bara är en minoritet av ägarna som agerar aktivt så sätter de en prägel på aktien. Fenomenet dyker oftare upp i bolag som har ett eller flera av nedanstående kännetecken.
- Affärsidén rider på en stark trend. Det kan vara digitalisering, elbilar, kryptovalutor och nya teknologier allmänt.
- Bolaget har en urstark historik och/eller ett starkt nyhetsflöde som ger fog för stor optimism om framtiden.
- Bolaget företräds av en duktig berättare som målar upp en bild av sagolika framgångar och mångmiljardvinster.
- Lätt tillgång till mycket data, fakta och detaljer om verksamheten. Det gör att fansen kan hårdplugga och bli väldigt kunniga om produkter och marknad. Gott så. Men detaljkunskaperna ger ofta ett övermod och gör att skeptiker kan avfärdas som okunniga idioter.
Om antalet supportrar blir stort så kan det ibland även uppstå ren fanatism. Den känns igen på:
- En bunkermentalitet där de upplysta vet Sanningen. Man tror sig sitta på en fantastisk skatt som omvärlden inte förstår eller hyser illvilja mot.
- Motgångar i verksamheten ses som moraliska reningsbad där tvivlare ska avskiljas från de rättrogna.
- Motgångar på börsen tolkas som konspirationer och dolda agendor från blankare, konkurrenter och andra fiender.
Det är rätt få som drabbas av detta allvarliga tillstånd men vi ser det bland vissa ägare av Bitcoin och Tesla (inte minst Elon Musk själv).
I Sverige har vi tidigare sett det i bolag som Fingerprint, PA Resources, Pricer, Sintercast, Fermenta, Prosolvia med flera. Dessvärre har jag svårt att komma på många exempel där fanatiska ägare varit framträdande men där det ändå slutat lyckligt för bolaget i fråga. Ska Tesla och Bitcoin bli undantag från det mönstret?
Man ska trivas med sina aktier och gilla de bolag man investerat i. Däremot är det osunt att älska en aktie. Aktien kommer inte älska dig tillbaka. Det lär många nyfrälsta aktiehandlare på TikTok få lära sig det den hårda vägen.
Den hårda sanningen är att vid aktieinvesteringar är det känslokyla som gäller. Varma känslor bör motarbetas.
P.S. En annan form av känslostyrda investeringar ser vi inom ESG. Ofta är det mjuka och fluffiga bevekelsegrunder bakom valet av ”hållbara” investeringar. Känslan av ett gott samvete är ofta väldigt styrande. Det är så klart en fullt giltig drivkraft när pengarna man handskas med är sina egna. Annat är det när tjänstemän som AP2-bossen Eva Halvarsson plockar godhetspoäng för egen del när det är pensionsspararna som får betala om vi hamnar i en ESG-bubbla som spricker.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor
