Arbetsgivare vinner på att ta ansvar

KRÖNIKA. Enligt prognosen kommer sjukpenningtalet att fortsätta minska under hela prognosperioden”, skrev Försäkringskassan i ett pressmeddelande den 31 juli. Sammantaget räknade man med att sjukpenningen och sjukersättningar skulle sjunka mellan 2017 och 2021.

Några stora rubriker i dagstidningarna fick vi inte se då. Inte heller dök de upp i förra veckan när månadsstatistiken som visar på fortsatt minskning presenterades. Det kan tyckas märkligt, med tanke på att den allmänna uppfattningen ännu är att sjukfrån­varon ökar.

Men det gör den alltså inte – toppen nåddes vid årsskiftet och nedgången har fortsatt under våren. Regeringens mål om att sjukpenningtalet år 2020 inte ska överstiga nio dagar börjar för den optimistiske kännas inom räckhåll. Förra årets genomsnitt låg på 10,8 dagar.

Innebär det att vi kan pusta ut och sluta bry oss?

Absolut inte. Det finns flera tunga skäl att fortsätta fokusera på frågan. Prognoser för sjukfrånvaro är alltid osäkra, särskilt på lång sikt och vid en vändpunkt. Men även om prognosen visar sig stämma, så döljer den allmänna utvecklingen ett antal orosmoment. Sjukskrivning på grund av psykiska diagnoser fortsätter att öka, och därmed även de långa sjukfallen. Och kunskaperna om hur psykisk ohälsa ska behandlas så att arbets­förmågan återställs är fortfarande bristfälliga.

Även det fortsatt höga inflödet av nya sjukfall är problematiskt. För att få ner sjukskrivnings­talen ordentligt krävs att betydligt färre påbörjar en sjukskrivning. Det förutsätter ett effektivt förebyggande arbete som startar långt innan ett sjukintyg skickas till Försäkringskassan.

Forskning har visat att det är de riktigt tidiga insatserna som biter, de som sätts in innan en sjukskrivning ens har börjat. Sker det senare kan de snarare förlänga sjukperioden.

Men det tyngsta skälet att fortsätta bry sig även i perioder då sjukfrånvaron är på väg ner framgår av diagrammet. Är det något historien har lärt oss så är det att en minskning förr eller senare vänder upp igen. Sedan 1955 har Sverige uppvisat ett i internationell jämförelse närmast unikt mönster med kraftiga svängningar över tid.

Frågan om vad som förklarar detta är komplex och berör flera institutioner och politikområden.

Men en sak kan man slå fast. Även under perioder när sjukpenningtalen pekat upp har vår livslängd och andra mått på folkhälsa stadigt förbättrats. Vi blev inte tre gånger friskare mellan 2002 och 2010. Inte heller återspeglar utvecklingen efter 2010 en kraftig försämring av folkhälsan.

Det finns forskning som visar att sjukfrånvaro ”smittar”.

Om man sjukskriver sig eller inte har inte i första hand att göra med hur den under­liggande hälsan är. Det har snarare att göra med hur man ser på sjukskrivning som lösning i en situation där arbetsförmågan inte räcker till. I organisationer där sjukskrivning fått fäste ökar risken för ytterligare sjukskrivningar. Även sjukskrivningar i ens privata sfär ökar sannolikheten för att man blir sjukskriven, något vi inte fullt ut förstår mekanismerna bakom.

För att bryta mönstret måste alla parter tänka nytt. Vi måste lära oss uppmärksamma mycket tidiga indikationer på att arbetsförmågan sviktar. Arbetsgivare har allt att vinna på det. Men det förutsätter ett lyhört ledarskap och en snabb förmåga hos organisationer att göra nödvändiga justeringar i arbetsuppgifter och stärka motivationsfaktorer i arbetet.

Framgångsrika företag bevakar hur makro­ekonomin förändras i de länder där kunderna finns. Och så reagerar de på det. Den dag organisationer förmår att bevaka och tidigt reagera på en ökning i sjukfrånvaron innan den hunnit börja sprida sig, så har vi också nått långt med en långsiktigt stabil sjukfrånvaro!

Docent i nationalekonomi med lång erfarenhet av forskning och ledarskap i offentlig sektor. I dag arbetar hon som fristående rådgivare, utredare och föreläsare. Hon är ordförande för regerings Tillitsdelegation.

Förtidspensionärer

Visste du att det i fjol förtidspensionerades nästan lika många ungdomar under 30 år som vuxna över 30 år? Cirka 8 000 nya förtidspensionärer bland ungdomarna, jämfört med knappt 9 000 vuxna. Mer om vad detta säger om skolan, arbetsmarknaden och ungas hälsa i en kommande krönika.