Krönika Kriget i Ukraina
Annika Winsth: Förvånande att investerare inte skyr risk i större bemärkelse
I ett första akut skede blir osäkerheten på finansmarknaderna fundamental och stora kast i prissättningen är rimligt. En invasion av det slag vi sett är inget marknaden kan ta höjd för i förväg, även om risken var känd. Istället handlar det om att vara beredd på att agera om något händer. När alla vill sälja risk samtidigt blir det trångt i dörren och reaktionerna kan bli mycket stora innan en ny jämnvikt hittas. Med tanke på den dramatik vi kastats in i är det trots allt förvånande att inte investerare skyr risk i ännu större bemärkelse. Rörelserna på marknaderna är stora och kännbara, men än så länge är det bara ryska börsen och rubeln som har fallit fritt.
Framöver handlar mycket om sanktionerna och hur de kan tänkas slå. Helt klart blir de genomgripande och för rysk ekonomi är det svårt att se något annat än en finansiell kris. Uteslutning av ryska banker från transaktionssystemet Swift i kombination med att frysa ryska centralbankens utländska tillgångar gör det mycket svårt för Ryssland att försvara sin växelkurs och förtroendet för ett fungerande finansiellt system.
För resten av världen handlar det dels om vilka alternativ Ryssland har, det kan finnas länder som låter dem hantera sina kapitalflöden hjälpligt, dels hur Ryssland själv agerar. Stryps till exempel rysk gasexport omgående lär energipriserna skena i hela Europa. Då räcker det inte långt för länder att ha bunkrat gas för att klara vintern.
KAN CHOCKHÖJA INFLATIONEN
Ryssland och Ukraina är viktiga producenter av energi och spannmål, men krisen kan även komma att driva upp fraktpriser påtagligt. Skyhöga priser med behov av ransonering kan chockhöja inflationen. Det handlar då inte om tiondelsprocentenheter utan hela procentenheter.
Politikerna lär i ett sådant skeende stimulera ekonomin för att undvika en ekonomisk kris. Inte minst i Sverige där vi har starka offentliga finanser och valår kan det bli aktuellt att kompensera utsatta hushåll och företag om prisökningarna blir alltför smärtsamma.
Samtidigt förväntas centralbanker gå in och skydda den finansiella stabiliteten genom att säkerställa fungerande globala kapitalflöden. Vad gäller inflation och konjunktur är centralbankernas balansgång svårare. Å ena sidan finns risken för mycket hög inflation, där det inte går att utesluta att den biter sig fast längre, och andra sidan en vikande konjunktur när riskviljan viker och kostnadsläget snabbt försämras. På kort sikt blir sannolikt centralbankerna något mer avvaktande.
ANNIKA WINSTH: FED HÖJER – ECB BLIR MJUKARE
Det finns dock påtagliga skillnader länder emellan. Den amerikanska ekonomin är till exempel mer överhettad än den europeiska och i större behov av att kylas av. Före invasionen hade finansmarknaderna tagit höjd för en ganska stor sannolikhet för att den amerikanska centralbanken Federal Reserve skulle höja räntan med hela 0,50 procentenheter i mars. Den sannolikheten har minskat markant. Fed lär höja räntan i mars, men stannar troligen på 0,25 procentenheter. Visar det sig att läget lugnar ner sig och inflationen mer varaktigt förblir riktigt hög kan det istället bli hårdare åtstramningar längre fram.
För den europeiska centralbanken ECB är läget annorlunda. Närheten och beroendet av Ryssland riskerar att ge betydligt större ekonomiska effekter samtidigt som konjunkturen inte är lika stark som i USA. Det vore märkligt om inte ECB:s tonläge blir mjukare framöver. Sammantaget indikerar det expansiv politik och en fortsatt stark dollar.
På hemmaplan hade Riksbanken inte bråttom att höja räntan före invasionen och banken har än mindre anledning att flagga för åtstramning nu. Det talar för låg ränta och en fortsatt svag krona. Historiskt har dessutom kronan svårt att hålla emot i kriser.
VILL BEGRÄNSA EN EKONOMISK KRIS
Ryssland är en militär stormakt, men ryska ekonomin är ur ett globalt perspektiv en liten ekonomi med en andel på drygt 2 procent. Svensk handel med Ryssland är än mindre och de ekonomiska konsekvenserna för Sverige behöver inte bli särskilt kännbar även om vissa företag drabbas hårt.
Mitt i den djupaste kris är det även värt att poängtera att den globala konjunkturen var stark i utgångsläget och att det därmed finns goda förutsättningar att hantera även denna kris. Hur obehagliga de än är ger geopolitiska kriser sällan långvariga globala ekonomiska effekter. Möjligen är risken större den här gången då både Ryssland och Ukraina är centrala leverantörer av energi och inflationen var hög i utgångsläget. Men såväl centralbanker som politiker lär göra vad de kan för att begränsa en eventuell ekonomisk kris. Det är argument goda nog för att det ska vara rationellt för finansmarknadernas aktörer att inte sky risk i större bemärkelse än vad de gör idag.
Annika Winsth är chefekonom på Nordea.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor