Annika Winsth: Aggressivt från Riksbanken – då går proppen ur bostadsmarknaden

Riksbanken gör en helomvändning och går ifrån ett mycket mjukt räntebesked så sent som i februari i år till att Stefan Ingves nu inte utesluter finansmarknadens prissättning på hela 10 höjningar under 2022-2023. Mycket talar för att Riksbanken höjer reporäntan 3-4 gånger i år, vilket bara det lär få konsekvenser på bostadsmarknaden.

Väljer Riksbanken istället marknadens mer aggressiva väg och fortsätter upp även nästa år lär proppen gå ur såväl konjunktur som bostadsmarknad och så småningom påverka arbetsmarknaden.

RiksbankenArtikel

Manner: Riksbanken är på väg att genomföra en helomvändning under galgen

DÅ BLIR DET MER ÄN BOSTADSMARKNADEN TÅL

Det argumenteras ofta att Riksbanken inte höjer räntan om konjunkturen viker, men det kan vi inte vara säkra på. Ger inte inflationen med sig utan visar sig ha bitit sig fast är risken stor att Riksbanken behöver ta i betydligt mer än vad både ekonomi och bostadsmarknad tål för att säkra sitt mål. För tillfället är det dessvärre just det finansmarknaden prissätter och Ingves inte utesluter.

Inflationsmålet som är till för att skapa stabilitet har i det scenariot bidragit till instabilitet. För att till varje pris nå inflationsmålet i en global värld där priser är transparenta och konkurrensen stenhård har Riksbanken och andra centralbanker fört en mycket expansiv politik. Det är få som klagar på låga räntor i goda tider, men kostnaderna om det går snett är mycket höga för såväl samhälle som för enskilda individer. Den sortens kriser är dessutom allt som oftast långvariga och vi kan få ett förlorat decennium om det vill sig illa.

DEPPIGA HUSHÅLL – INNAN HÖJNINGARNA 

Jag hör också argument som att en rörlig bolåneränta på 3-4% måste ekonomin tåla och det gör den. Hushållen kommer inte sluta betala sina bolån, men konsekvenserna blir stora när de drar ned på annat. Hög skuldsättning gör att levnadsstandarden måste ned påtagligt då utgifter för bolån samt trygghetssparande äter upp annan konsumtion och efterfrågan när räntan stiger och bostadsmarknaden gungar. Redan innan Riksbanken började höja räntan var hushållen ordentligt deppiga. 

Om Riksbanken stannar vid 3-4 höjningar, vilket i snitt ger en rörlig boränta runt 2,50%, räknar Nordea med att bostadspriserna faller med 7,5% från topp till botten. Prisnivån är då fortsatt hög ur ett historiskt perspektiv, men sannolikt är nedgången tillräcklig för att hushåll får kalla fötter och generellt bli mer försiktiga. De som varit unga vuxna de senaste sju till åtta åren har inte upplevt en reporänta över nollan och i stort inte heller bostadspriser som faller. De får helt enkelt lära nytt, en läxa som kan bli dyrköpt. 

I den miljön är det mycket olämpligt att införa startlån till förstagångsköpare där det ges möjlighet att ta större lån, vilket är förslag som är ute på remiss. Risken är uppenbar att de köper på toppen samtidigt som räntan och därmed kostnaden går upp. Det är en usel start i livet och samhället ska inte uppmana unga hushåll att ta skuld, särskilt inte i nuvarande läge. Mer rimligt är ett rabatterat sparande så att de har en större buffert den dagen det är dags att gå in på bostadsmarknaden. 

BIDROG TILL HETA EKONOMIN 

Riksbanken har länge varnat för riskerna med hög skuldsättning, men tycks inte anse att den själv har något ansvar för utvecklingen. Men mycket låg ränta under lång tid, även under goda konjunktur år som 2016-2019 och 2021, har drivit på ekonomin, skuldsättning och tillgångspriser såsom bostäder. Det har bidragit till en mycket het ekonomi där nu även KPIF-inflationen stiger och lönetrycket ökar. Till det ska nu chockhöjda priser på grund av pandemi och krig läggas och risken är uppenbar att inflationen ligger långt över målet det närmaste året.  

Svensk politikKrönika

Winsth: Partierna kompenserar för allt möjligt – det är knappast klok politik

Hög inflation är problematisk då den gröper ur hushållens inkomster och skapar instabilitet. Räntan måste därmed upp för att dämpa utvecklingen och ju förr desto bättre. Risken är annars att Riksbanken behöver ta i mer i ett sämre ekonomiskt läge. I den bästa av världar får det inflationen att falla tillbaka och ekonomin att mjuklanda under nästa år. I en sämre blir nedgången betydligt djupare då räntan behöver komma upp mer påtagligt för att bita på inflationen. 

KAN GÖRA MER SKADA ÄN NYTTA 

I en miljö med redan problematiskt hög inflation är det olämpligt att politikerna häller mer bensin på inflationsbrasan. Det är varken rimlig eller klok politik att kompensera hushåll brett för höga priser. Majoriteten av hushållen har en mycket god ekonomi efter år av låga räntor och kan hantera såväl stigande matpriser, drivmedelspriser som räntor. 

Riktade stöd till hushåll där livsmedel utgör en stor del av budgeten är en betydligt bättre väg att gå. Valår betyder dock expansiv politik och risken är stor att finanspolitiken gör mer skada än nytta i år. 

Annika Winsth är chefekonom på Nordea.