André Persson: Valet står mellan fattigdom och grön omställning

2024 avslutades i moll för den gröna omställningen. Storsatsningar inom batterier, grönt stål och fossilfri energi har pausats, gått i konkurs eller tvingats till rekonstruktion.

Totalt handlar det om ett tjugotal stora projekt bara i Sverige, med kritik mot företagsledningar och gröna bidragsentreprenörer som sålt av aktier där statliga medel utgjort riskkapital för att skapa stora fiktiva värden.

Det har varit en anda präglad av dystopier, överdrivna löften och önsketänkande. Uttryck som “det måste gå” har drivit investeringar till gröna projekt och företag som saknat riktig kommersiell potential.

Detta synsätt har även påverkat delar av Sveriges exportstrategi. Här i USA har många svenska produkter och tjänster marknadsförts under begreppet “Green Transition”, med ett starkt fokus på världsförbättrande storytelling. På så vis har man prioriterat gröna projekt och företag med PR-potential för att bygga Sveriges gröna varumärke.

En nyligen genomförd undersökning från Business Sweden visar dock att miljöaspekter har låg prioritet när amerikanska kunder tar sitt köpbeslut. Detta borde mana till eftertanke.

Det är förstås tråkigt att miljö och hållbarhet inte efterfrågas, men att sälja med gröna argument utan att bry sig om vad marknaden efterfrågar är knappast någon vinnande strategi.

Energipolitiken äventyrar omställningen

För så här är det: Oljan kommer inte att försvinna inom överskådlig tid, det är en realitet vi måste förhålla oss till.

För trots att EU tuffar på med det stora omställningsprojektet inom ramen för Emissions Trading System 2 (ETS2) och Fit For 55 (FF55), så kommer stora delar av världen inte att följa efter. Att ”gå före” kommer att stå européerna mycket dyrt och med största sannolikhet leda till politisk instabilitet.

Elektrifieringen av samhället som nu skall ske i samband med den gröna omställningen innebär också ett mångfaldigande av elförbrukningen i många europeiska länder, och det ska åstadkommas i ett läge där många av dem – inklusive Sverige – har avvecklat ett kraftslag utan att säkerställa stabilitet i elnätet.

Redan idag märks konsekvenserna av Europas energipolitik. I Tyskland, Sveriges största exportland, har man elpriser som är nästan tre gånger högre än USA:s och fem gånger högre än Kinas.

Den tyska energipolitiken skapar stora utmaningar för hela EU, vilket kommer att äventyra det enorma omställningsprojektet.

Europas val: Fattigdom eller grön omställning

I en värld där den globala oljekonsumtionen ökar med cirka 1% per år, kolanvändningen stiger, och många länder i Asien och Afrika behöver öka sin energikonsumtion för att bekämpa fattigdom, är det svårt för EU:s demokratier att få acceptans för omfattande utsläppsminskningar.

Att kräva stora uppoffringar i form av högre kostnader för medborgarna, sänkta pensioner, minskad tillväxt och ökad arbetslöshet blir svårt att motivera när de globala klimatvinsterna från våra nedskärningar är så begränsade.

EU består trots allt av demokratiska stater, vilket innebär att politiska beslut inte kan genomdrivas i strid med folkviljan. Det höga tempot i omställningen, som i många länder saknar folkligt stöd, riskerar att stärka populistiska partier på både höger- och vänsterkanten, vilket just nu sker i Tyskland där många bävar inför det kommande valet i februari.

Det går inte att utesluta ett scenario där CDU/CSU, SPD och andra mittenpartier kan komma att tvingas att backa från den gröna omställningen för att inte ge populisthögern egen majoritet.

När fordonstillverkare som Volkswagen flyttar produktionen till Mexiko och kemijätten BASF bygger nya fabriker i Indien blir följdverkningarna kännbara, även för Sverige. Det finns faktiskt en stor risk för att Angela Merkels ”Energiewende” kan komma att gå till historien som ett gigantiskt fiasko.

Här finns också en kinesisk faktor att förhålla sig till, eftersom EU har lämnat det mer eller mindre öppet för kineserna att dominera unionens marknad för grön teknologi. I nuläget innebär mer elektrifiering ett allt större beroende av kinesiska produkter, råvaror och leveranskedjor.

Europa kommer under de kommande åren att tvingas att välja mellan fattigdom och grön omställning.

Från luftslott till konkurrenskraft

Ska Sverige överge sin ambition att vara en ledande industri- och innovationsnation som gör smarta lösningar även för miljön? Självklart inte.

Men den här situationen kräver kanske att vi omvärderar vår paketering och funderar på vad som är trovärdigt och rimligt givet våra förutsättningar. Och detta utan att äventyra vår konkurrenskraft och därmed vårt välstånd.

Ingen kommer att känna sympati för ett Sverige som förlorar sin konkurrenskraft och tillväxt. Moralisk indignation, skrämmande dystopier och orealistiska utopier bygger varken varumärke eller säljer produkter till kräsna kunder på våra nya tillväxtmarknader i Asien och USA.

Med en tysk stagnation, svenskt Nato-inträde och en teknikutveckling i särklass, blir USA ännu viktigare för svensk utrikeshandel. Vi gör därför klokt i att se hur vi som en liten exportberoende nation kan bygga vidare på och anpassa vårt erbjudande på denna viktiga tillväxtmarknad.

Strikta kommersiella villkor

Vad bör Sverige göra i stället? Först och främst bör vi säkerställa tillgången på pålitlig och billig energi, helst fossilfri. Det är grunden för allt annat.

Regeringen bör också fortsätta att bygga vidare på sin strategi för utrikeshandel, med fokus på områden där vi har verklig konkurrenskraft – som försvars- och It-teknik, avancerade industriprodukter, life science och rymdteknik. Samt AI och datacenter kopplat till energiförsörjningsfrågan.

Vidare skall vi satsa på små och medelstora företag (SME) som har potential att växa på exportmarknader och prioritera mogna, marknader som USA, där vi får bra betalt och svensk innovation och kvalitet kan skapa värde för sina kunder.

Men i stället för att prata om att det är en del av en grön omställning och ticka en massa DEI- och ESG-boxar; se till att skapa en miljö och kultur där vi tidigt kopplar innovation till strikta kommersiella villkor.

Naiv syn på elsystemet

Sverige är idag den tionde största investeraren i USA, en i sanning imponerande siffra givet vår folkmängd. Men den beundransvärda positionen har svenska företag skapat genom att erbjuda innovativa produkter och tjänster med hög kvalitet till konkurrenskraftiga priser, långt innan begrepp som Green Transition togs i bruk. Vi behöver göra mer av det vi är bra på och skruva ner det moraliska tonläget.

Här kan det vara viktigt att påminna om en gammal sanning: De mest framgångsrika lösningarna och företagen löser alltid en utmaning eller ett problem i en bransch; det är lösningar som sparar pengar. Om vi dessutom vill utmana fossilbaserade lösningar på riktigt, måste vi erbjuda teknik som inte bara är hållbar, men som också levererar stark ekonomisk avkastning.

Politisk styrning och reglering kan absolut påverka marknaden, men kundernas köpbeteenden styrs i första hand av praktiska och ekonomiska faktorer.

Allt fler menar nu att EU:s gröna omställning är forcerad och byggd på dystopiska undergångsteorier, en naiv och ideologisk syn på elsystemet, som har lett till inflation, arbetslöshet och minskad konkurrenskraft för Europa.

Det är ett paket som kan bli svårt att sälja in till världsmarknaden utanför EU.

När vi nu går in i 2025 borde det vara en prioriterad fråga för regeringen och exportfrämjande myndigheter att hitta en paketering som kombinerar innovation och miljömässiga fördelar med en kommersiell blick och en tydlig förståelse för vad globala kunder faktiskt efterfrågar.

André Persson, kommunikationskonsult, författare och ordförande för Svensk-Amerikanska Handelskammaren i Houston.