Krönika Brottslighet
Alice Teodorescu: Kriminaliteten ruinerar Sverigebilden
Det är inte bara den skakiga konjunkturen, inflationen och ränteläget som hotar tillväxten. Också brottsligheten blir ett allt allvarligare problem för företagen. När Stockholms Handelskammares näringslivspanel fick svara på frågor kring brottslighetens påverkan på näringslivet uppgav 70% av de tillfrågade företagen att brottsutvecklingen påverkar huvudstadens attraktivitet.
Otryggheten får direkta konsekvenser för besöksnäringen, företagsetableringar, investeringar, liksom möjligheten att locka kompetens från andra delar av Sverige eller världen. Hela nio av tio svarade att bilden av Stockholm och Sverige riskerar att försämras ytterligare internationellt om inte den destruktiva utvecklingen stoppas.
Att näringslivet framhåller den ökade otryggheten som en tillväxthämmande faktor är förhållandevis nytt; för bara tio år sedan var tryggheten något som snarare användes i marknadsföringen av Stockholm. Enligt Fredrik Erfelt, biträdande näringspolitisk chef för Stockholms Handelskammare, påverkas näringslivet olika beroende på företagens geografiska placering och utifrån vilken bransch de verkar i.
Kriminalitetens olika skepnader
I utsatta områden har brottsligheten främst drabbat mindre företag som restauranger, kemtvättar, jourbutiker och byggföretag, det vill säga verksamheter som vänder sig till allmänheten och som spelar en viktig roll för lokalsamhället. När företagare inom dessa branscher utsätts för stölder, hot och våld väljer många att stänga ner eller flytta, vilket slår hårt mot såväl tillgängligheten som priserna gentemot konsumenten.
De som stannar kvar tvingas lägga ner allt större resurser på olika säkerhetslösningar för att trygga personalen. Det innebär att inte enbart brotten i sig slukar resurser, utan också de förebyggande åtgärderna som ses som en förutsättning för att kunna fortsätta verka i det drabbade området.
För företag verksamma i större städer, däribland centralt placerade huvudkontor eller internationella företag, är det främst rekryteringsmöjligheterna som drabbas och därmed i förlängningen konkurrenskraften. Men svårigheterna för dessa förtag kan också handla om stor personalomsättning på grund av otrygghet.
Kriminaliteten visar sig i olika skepnader, inte minst som cyberattacker eller i form av organiserad brottslighet. Det kan handla om allt från utpressning till förskingring, från korruption till infiltration. Kostnaderna uppgår, enligt Stockholms Handelskammare, till omkring 100 miljarder kronor varje år. Det är ofattbara siffror som vittnar om problemets magnitud – men också om behovet av att våga tänka nytt för att stävja den eskalerande våldsspiralen.
Avgörande för välståndet
Ryktet – såväl det goda som det dåliga – som ett område, en stad eller ett land dras med, får direkta konsekvenser för företagens kompetensförsörjning. På attraktiva platser med gott rykte är det lätt att attrahera kompetent arbetskraft, på platser med dåligt rykte råder det motsatta förhållandet. Företag som inte kan rekrytera eller behålla personal kommer att bli ekonomiskt mer sårbara, till nackdel för den generella tillväxten och för skatteintäkterna som är centrala för välfärden.
Därtill påverkas förutsättningarna för innovation och utveckling negativt när det inte längre går att rekrytera de smartaste hjärnorna till vad som brukade vara ett av världens tryggaste länder. Hur företagen klarar sig är därmed en fråga med påverkan på hela samhällsväven.
Det är fullt naturligt att debatten kring kriminaliteten fokuserat på skjutningar och dylikt som utgör ett direkt hot mot medborgarnas liv. Men trygghetsdiskussionen behöver inrymma också denna dimension, som är helt avgörande för det svenska välståndet och konkurrenskraften. De åtgärder som regeringen vidtar med syftet att effektivare bekämpa och förebygga brott blir därför också viktiga för näringslivet.
Ta näringslivets oro på allvar
Den organiserade brottsligheten, liksom de så kallade välfärdsbrotten, kostar staten och skattebetalarna enorma summor årligen. Enligt en uppskattning som finansminister Elisabeth Svantesson (M) nyligen presenterade omsätter den kriminella ekonomin mellan 100 och 150 miljarder per år. Ändå har straffen, när och om gärningsmännen väl åtalas och döms, legat långt under de som utdöms vid narkotikabrott.
Det är en märklig signal. Inte minst eftersom den kriminella ekonomin undergräver sund konkurrens och mellanmänsklig tillit, samtidigt som den göder de gängkriminella skjutningarna och sprängningarna – som i sin tur inverkar menligt på bilden av Sverige. Allt hänger således samman och behöver adresseras samtidigt; genom att bekämpa ekobrotten försvårar man de gängkriminellas härjningar på gatan, och vice versa.
Oron från näringslivet behöver tas på allra största allvar och Polisen bli bättre på att utreda också de mängdbrott som prioriterats ned när gängkriminaliteten slukar alltmer polisiära resurser. Utan ett välfungerande näringsliv faller förutsättningarna för det svenska välståndet och ytterligare en del av den svenska självbilden blir obsolet.
Alice Teodorescu Måwe, opinionsbildare som driver publikationen Klartext av Alice Teodorescu på Substack
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor