Krönika Samhällsdebatt
Alice Teodorescu: Ingen vill betala för din oärlighet
Den svenska samhällstilliten har länge varit exceptionellt hög. Sverige har, tillsammans med övriga nordiska länder, utmärkt sig ur ett internationellt perspektiv ifråga om medborgarnas förtroende för staten och dess institutioner. Men också utifrån statens förtroende för medborgarna och den mellanmänskliga tilliten medborgarna emellan.
Professor Lars Trägårdh, som vigt sin karriär åt att forska kring dessa frågor, menade i en intervju tidigare i år att förklaringen till den nordiska framgången kan härledas ur det faktum att våra samhällen är välfungerande ur ett tillitsperspektiv. Det leder till att samhället är mer effektivt och att de ekonomiska kostnaderna inte blir lika höga som i andra länder. ”Vi har råd med en välfärdsstat, delvis för att vi inte behöver lägga ner sådana oerhörda resurser på övervakning”, menar Trägårdh som också varnar för att vi rör oss bort från högtillitssamhället. Ett av skälen är den lilla minoritet som konsekvent utnyttjar tilliten genom kriminell verksamhet.
Alice Teodorescu: När tröttnar skötsamma på att den kriminella minoriteten går före?
Motsatsen till tillit är misstro, vilket skapar så kallade transaktionskostnader. Det är kostnader som uppstår då man på olika sätt måste skydda sig mot opålitliga medmänniskor och korrupta politiker. Det kan handla om ökad övervakning, mer resurser till rättsväsendet och ökad polisiär övervakning.
Pålitlighet en förutsättning för tillit
I den ena vågskålen finns således tilliten, i den andra kontrollen och de repressiva åtgärderna.
”Ett tillitssamhälle fungerar bara så länge som alla människor är pålitliga. I och med kriminaliteten som vi ser nu blir trycket starkt på politiker att förstärka kontroll och polisiär verksamhet”, enligt Trägårdh.
Av naturliga skäl handlar debatten primärt om de grövsta brotten, alltså dödsskjutningarna och sprängningarna. Men dessa brott är snarare toppen av isberget. Under dessa extrema former av kriminalitet döljer sig annan brottslighet som också den påverkar tilliten negativt.
Två exempel: I dagarna kunde man läsa om ICA-handlaren Michael Johansson i Angered i Göteborg som fick nog av fuskandet med snabbkassorna i butiken. Efter att ha förlorat över två miljoner i svinn på ett år tog han bort snabbkassorna och problemen försvann nästan omgående. Enligt Johansson var det alla kategorier av människor som satt i system att ta varor utan att betala. Ett problem som han menar drabbar alla butiker.
När snabbkassorna togs bort förekom en del gnäll från en del kunder men Johansson beskriver också den stora förståelse som beslutet mött då ”ingen kund vill betala för någon annans oärlighet”.
Stäng de öppna bilregisterna
Det andra exemplet rör den svenska offentlighetsprincipen som kommit att utnyttjas av kriminella i jakten på potentiella offer. Nyligen gick Polisen ut och varnade resenärer som parkerat sin bil på långtidsparkeringen på Landvetter flygplats då man sett ett samband mellan inbrott och bilar parkerade på flygplatsens parkering. De senaste månaderna ska ett 30-tal familjer i Västsverige och även ett flertal i Östergötland ha drabbats.
Eftersom fordonsregistret är öppet i Sverige kan vem som helst ta reda på vem som äger ett fordon, liksom var personen ifråga bor och annan information av personlig karaktär. Det är numera inget ovanligt att kriminella söker upp bilägare i sina bostäder och där tilltvingar sig deras bilnycklar med våld. Den öppenhet som möjliggjort för grannar, arbetskamrater och kriminella att utan svårigheter ta reda på hur mycket någon tjänar eller vilka de sista siffrorna i personnumret är, har nått vägs ände.
Alice Teodorescu: Stoppa möjligheten att snoka – varför ska tjuvar veta vad du äger?
Dessa två exempel vittnar om ett system som förutsätter tillit och hederlighet. Dessvärre illustrerar de också hur Sverige förändrats, hur öppenhet och tillit i allt högre grad kommer att behöva ersättas av ökad kontroll, repressivitet och slutenhet. En utveckling som slukar resurser och som innebär att andra områden behöver prioriteras ned. Det kommer i sin tur att påverka statens välfärdsutbud med större krav på förmåga att förhålla sig till det som utgör välfärdens kärna.
Återupprätta spelreglerna
Tillit är en skör mekanism. Erfarenheten från mitt gamla hemland Rumänien, som fortsatt lider av sviterna efter kommunismen, vittnar om hur svårt det är att bygga tillit för staten och mellan människor. I ett korrupt system är det mycket kostsamt, och riskabelt, att vara den som bryter med den destruktiva normen först. Det vidmakthåller systemet då incitament saknas att agera på något annat vis.
Tillit uppstår först när alla inser att de har att vinna på att agera på ett hederligt vis. Men så fort den minoritet som inte respekterar spelreglerna blir för stor kommer människor börja agera utifrån egenintresset. På så vis kan det som hotar ett system också växa fram långsamt, som en direkt följd av att alltför många agerar på samma, för helheten, destruktiva vis. Tillit är vidare inget som kan kommenderas fram, det är en upplevelse som baseras på empiri. Idag är det dessvärre alltför många som har erfarenheter av att andra tar sig friheter som hotar tilliten.
För precis som Ica-handlaren i Angered konstaterade är det ingen som i längden vill betala för någon annans oärlighet.
Alice Teodorescu Måwe, opinionsbildare som driver publikationen Klartext av Alice Teodorescu på Substack
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor
