Krönika Emissionsguiden
38 miljarder undgick ordentlig mediegranskning
53 miljarder kronor.
Så mycket tog börsbolagen in i nyemissioner under 2023, enligt Millistream. Summan är hisnande och betydligt högre än vad som exempelvis går till polisen i årligt anslag för att upprätthålla en myndighet med cirka 40 000 anställda.
En nyemission är som regel en stor händelse i ett bolags inre liv. Det är också en stor händelse för aktieägarna. Villkoren lägger sig ofta som ett mörkt moln över kursen och kräver att ägarna rannsakar sin tilltro till det aktuella bolaget.
I synnerhet har de senaste åren varit prövande, när pengar slutat vara gratis och de defensiva emissionerna duggat tätt. Att emissionssuget hos investerare inte är på all time high kan illustreras med att hälften av börsens nyemissioner under första kvartalet i år misslyckats, enligt Aktiespararna. Trots det har mängden kapital som gått till bolag via företrädesemissioner ökat extremt sett över en ett årsperiod.
År 2022 togs det in 38 miljarder kronor genom börsens nyemissioner, enligt Millistream. Summan ökade med andra ord med 41% år 2023.
Vidgad nyhetsbevakning
Just förra året genomfördes 230 företrädesemissioner på börsen. Transaktioner som länge undgått systematisk mediegranskning. Ett missförhållande som Affärsvärlden velat råda bot på.
I september 2023 lanserades tjänsten Emissionsguiden med syftet att granska börsens nyemissioner med investerarnas bästa för ögonen. Redan nu har ungefär 100 granskningar sjösatts och närmare 360 artiklar publicerats. Granskningarna har spunnit över Stockholmsbörsens storbolag som tagit in miljardbelopp till mindre kända företag där aktieägarbasen i princip utgjorts av de närmast sörjande.
Arbetet med emissionerna har också vidgat vår nyhetsbevakning. Nyheter som tillkommit tack vare Emissionsguiden är avslöjandet om Canal+ och PPF:s krav på fler styrelseposter i Viaplay. Vi fördjupade rapporteringen om ägarbråken i Elos Medtech och kunde berätta att en börs-VD stod åtalad för grovt bedrägeri i samband med muthärvan på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han dömdes senare och har tvingats avgå som VD.
Investerare betalar priset
Emissionsguidens granskningar bidrar till ökad transparens på aktiemarknaden. Förhoppningsvis hjälper de även våra läsare att informera sig om villkoren i de emissioner som de är intresserade av. Det skapar en grund för ännu bättre kvalitet på de investeringsbeslut som fattas.
Flera bolag välkomnar våra granskningar och uttrycker – oavsett mängden flaggor vi hissar – att de ser nyttan med tjänsten. Att genomlysa aktiemarknadens aktörer ligger också i deras egna intresse.
Den tidigare bristande bevakningen av börsens nyemissioner gynnar oseriösa aktörer. Bolag som en gång om året återuppstår från zombietillvaron för att reflexmässigt be aktieägarna om pengar, eller finansiella rådgivare som skapar villkor som sätter deras egna investerarnätverk i främsta rummet medan mindre ägare får tiga still i baksätet. De som får betala priset är desillusionerade investerare.
2023 markerade ett år med större volymer kapital som investerades i nyemissioner på börsen. Enligt Millistream har mängden företrädesemissioner också ökat markant. År 2022 var ökningen 50%-ig och förra året låg den på +22%.
I takt med att räntan sänks kan ytterligare riskvilligt kapital sättas i rörelse. Det skapar grogrund för gott och väl 100 granskningar till.
LÄS MER
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor
