120 år av tvivel och visshet

Denna vecka kan du läsa en intervju med László Szombatfalvy, en av de viktigaste personerna för Affärsvärlden sedan tidningen grundades för 120 år sedan. Av honom kan vi lära oss mycket. Inte minst den för alla investerare delikata balansgången mellan tvivel ("jag vet inte") och visshet (alla ägg kan vara i en korg).
120 år av tvivel och visshet - Bildmontage_tidningar-900

Afv har så kloka läsare att de hittar fram till läsvärda artiklar även utan reklam på ledarplats. Fast den här veckan känns det ändå motiverat att grundligt referera till vår intervju med László Szombatfalvy. Med 93 år fyllda är han förmodligen den äldsta “omslagspojken” i Affärsvärldens historia.

László (som han kallas av “affärsvärldare” nu och då) är en verklig legend bland de som känner sin finanshistoria. Det är en ödets ironi att det var en flykting från kommunismen som kom att lära upp en hel generation av analytiker och investerare i det mycket kapitalistiska ämnet aktievärdering. Skolan hette Affärsvärlden, där László började medverka på 1970-talet.

Tack vare László kunde namnkunniga affärsvärldare som Björn Franzon, Ronald Fagerfjäll och många många andra utveckla tidningen från en ganska grå sak (se bilden intill) till det ledande analysmedia som Afv varit sedan dess. Med tiden gick flera Afv-medarbetare över till bankirfirman Alfred Berg. Här gick även László in som delägare i nära samarbete med stjärnskottet Patrik Brummer. Ledningen för Alfred Berg gick sedan vidare och startade Sveriges ledande hedgefondhus, Brummer & Partners. Nog om historien. Vi kan lära mycket av László om nutiden och framtiden.

FAKTA OCH FUNDAMENTA

En central del av Lászlós investeringsfilosofi är att en akties värde bestäms av framtida utdelningskapacitet. Det handlar alltså om kassaflöden och dess framtida tillväxt. Det här var nytt och inte självklart runt 1970. Nu är det sedan länge vedertagen sanning på exempelvis Affärsvärlden. Men i det större samhället har man på många håll glömt bort fundamenta. Nu 2021 lever vi ju i en tid då det absurda (exempelvis negativ ränta och kryptovalutor) ses som helt normala inslag på finansmarknaden.

“JAG VET INTE”

Att likt László erkänna för sig själv och andra att man inte vet eller förstår är inte ett tecken på oförstånd utan tvärtom ett bevis på styrka och visdom. Det kan ju exempelvis vara så att vi stofiler helt har missat poängen med Bitcoin. Men om man inte fattar alls vad något går ut på så är det i sig en signal om att man ska vara försiktig och kanske hålla sig borta.

ALLA ÄGG I EN KORG?

Att lägga alla ägg i en korg är så klart inget generellt råd från vare sig László eller Affärsvärlden. Men det är ett faktum att flertalet stora förmögenheter vilar på förmågan att från tid till annan ta väldigt koncentrerade risker. Eller om det nu är risker? För riskhantering är en annan hörnsten i Lászlós investeringsfilosofi. Risk har inget att göra med volatilitet eller liknande påfund. Finansiell risk är sannolikheten att förlora pengar. Den risken är liten om man är oerhört säker på att värderingen är låg, säkerhetsmarginalen hög och den egna placeringshorisonten lång. Med det resonemanget var det logiskt för familjen Szombatfalvy att efter millenieskiftet bara äga en enda aktie (Castellum).

STRONG OPINIONS, WEAKLY HELD

Det hittills skrivna kan kokas ihop till idealet “strong opinions, weakly held”. Andemeningen är att vi som investerare både måste våga ha starka åsikter om bolag och marknad samtidigt som vi måste våga ompröva dessa starka åsikter så snart förhållandena ändras. Den här balansgången är viktig men svår. Det gäller att filtrera bort känslor av både patos och antipati från analysen. Känslor har så klart en viktig roll att spela om det handlar om moraliska gränsdragningar eller magkänsla kring människor eller trender. Men känslorna får aldrig vara ett skäl att blunda för motstridig information.

BEFOLKNINGSTILLVÄXT

László har donerat merparten av sin miljardförmögenhet till stiftelsen Global Challenges med uppdrag att bistå kring mänsklighetens stora globala risker. Här är Lászlós riskanalys helt annorlunda än när det gäller enskilda aktier.

“Risken är ju lika med den möjliga skadan gånger sannolikheten att den inträffar. Om den möjliga skadan är oändlig – det handlar till exempel om ens liv eller framtiden för hela mänskligheten – då blir även risken oändlig oavsett sannolikhetens storlek. Då ska man inte förväxla det osannolika med det omöjliga. I dessa fall ska man inte bry sig om medelprognoser, utan det värsta möjliga utfallet eftersom det är detta som bestämmer riskens storlek.”

Uppenbara globala risker är klimathotet, kärnvapen och pandemier.

“Den mest underskattade globala risken är, enligt min uppfattning, befolkningstillväxten. Den är huvudorsaken till de flesta av våra globala problem. Om vi var fortfarande 1,9 miljarder som för hundra år sedan då hade vi bara en bråkdel av våra globala risker i dag. Varje förändring i antalet människor förändrar jordens naturresurser per capita”, säger László till Afv och fortsätter:

“I vilket fall som helst måste vi göra en avvägning mellan antalet människor och den möjliga genomsnittliga, materiella levnadsstandarden för mänskligheten.”

Här är vi tillbaka till detta med fakta och fundamenta. Miljöbelastningen är i grunden botten en mycket enkel funktion:

  • Antal människor multiplicerat med genomsnittlig konsumtionsnivå dividerat med teknologisk effektivitet.

Vi tar dem i tur och ordning. Effektiviteten ökar hela tiden tack vare teknisk innovation och marknadskrafter. Man kan alltid önska sig mer men trenden går helt uppenbart åt rätt håll och har i alla marknadsekonomier alltid gjort det i alla tider.

Vad gäller den genomsnittliga konsumtionsnivån så kan man ha en debatt om huruvida jordens rikaste miljard borde konsumera mindre. Men det är en sidodebatt eftersom det finns 7 miljarder fattiga som oavsett vilket har en moralisk rätt att sträva efter högre välstånd. Hur rika ska dessa “tillåtas” bli? Det är en olöslig och otäck fråga. Däremot är det inte olösligt att adressera befolkningsfrågan. Och eftersom det finns ett starkt empiriskt samband mellan fallande nativitet och högre tillväxt per capita så vore det förmodligen en välsignelse för Afrika, Indien och andra platser med höga födslotal.

KUNSKAPSTILLVÄXT

Innan 1901, då Afv grundades, så hade medelsvensken kanske 10% fritid räknat från vaggan till graven. Idag är motsvarande siffra 50%. Ökat välstånd bygger alltså inte på fler arbetade timmar utan på bättre effekt från över tid färre arbetade timmar. Det är egentligen samma drivkraft bakom framgångsrika investeringar. Det är effektiva bolag som skapar värde (oavsett antalet anställda). Den insikten vägleder Afv sedan 120 år. Med målet att sprida analys och kunskap som leder till högre välstånd för våra läsare.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Här hittar du alla krönikor

Annons från Spotlight Stock Market
Annons från AMF