Kommentar Banker
Fyra köpvärda storbanker i börsraset

Det finns flera fördelar med storbankernas affärsmodell. Intäkterna är stabila över tid, det brukar vara högt prioriterat att betala räntan på sina lån och, inte minst – de är inte direkt påverkade av Trumps tullkrig som fått världens börser att falla.
Ändå har de nordiska storbankernas aktier fallit ungefär lika mycket som övriga börsen. Hur kommer det sig?
Oro för recession
En av förklaringarna bakom att bankerna fallit på börsen är den ökade risken för att vi går in i en djupare lågkonjunktur. Bankerna är på vissa sätt ett derivat på aktiviteten i ekonomin. Mindre aktivitet innebär lägre intäkter för bankerna. Här tänker vi lite extra på SEB som är särskilt starka på företagssidan, som är mer konjunkturkänslig än den stabila bolåneaffären.
I en lågkonjunktur följer också ökad risk för kreditförluster. Det var dock länge sedan de svenska bankerna hade några problem på den här fronten. Nu senast under den finansieringskris som drabbade fastighetssektorn efter att räntorna började stiga såg storbankerna inga omfattande kreditförluster, exempelvis.
Vart tar räntan vägen?
År | Storbankernas totala räntenetto (tillväxt) |
2021 | 133 mdr kr |
2022 | 163 mdr kr (+22%) |
2023 | 232 mdr kr (+42%) |
2024 | 228 mdr kr (-1%) |
2025E | 205 mdr kr (-10%) |
Den andra stora faktorn som påverkar bankerna är räntan. Bankerna blev vinnare när räntorna steg, vilket fick räntenettot att skjuta i höjden. Under 2025 förväntas siffran falla något men ändå landa på en klart högre nivå än 2021.
Senaste dagarna har de långa räntorna fallit en hel. Den svenska femåringen har exempelvis fallit från 2,45% före börsraset, till nuvarande cirka 2,05%. Generellt är detta alltså dåliga nyheter för banksektorn.
De två teser som står emot varandra – och syns i senaste tidens kraftiga svängningar på räntemarknaden – är närbesläktade men drar i olika riktning:
- Den inflationsdrivande effekten av upprustning i Europa samt prisökningar och störningar från tullar = högre inflation och räntan ska upp.
- Fullskaligt handelskrig som ger recession och kollaps i tillväxt och efterfrågan = lägre inflation och räntan ska ned.
Så värderas storbankerna efter börsraset
Bolag | Aktiekurs | Avkastning 1 år % | Kärnprimär-kapitalrelation (“banksoliditet”) | Avkastning på eget kapital 2025E | Pris/materiellt eget kapital 2025E | P/E 2025E | Direkt-avkastning 2025E |
SEB | 129,55 kr | -6% | 17,6% | 13,3% | 1,2x | 8,4x | 7,4% |
Swedbank | 196,75 kr | -2% | 19,8% | 13,0% | 1,1x | 7,7x | 9,5% |
Handelsbanken | 103,60 kr | +6% | 18,8% | 11,3% | 1,1x | 9,1x | 11,2% |
Nordea | 111,65 kr | -2% | 15,8% | 14,2% | 1,2x | 7,5x | 9,4% |
Genomsnitt | -1% | 18,0% | 13,0% | 1,2x | 8,2x | 9,4% | |
Källa: Affärsvärlden / Factset |
Köpa bankerna?
Förväntad vinsttillväxt | 2025E | 2026E | 2027E |
SEB | -11% | +8% | +6% |
Swedbank | -17% | +1% | +4% |
Handelsbanken | -13% | -1% | +3% |
Nordea | -6% | +3% | +5% |
Alla de nordiska storbankerna ser attraktivt värderade ut kring 8-9 gånger 2025 års vinst. Vinsterna väntas falla en del i år, men åtminstone skissade analytikerna före senaste dagarnas turbulens in att vinsterna skulle stiga kommande år. Kanske behöver de estimaten justeras ned något nu men det lär inte ändra bilden av storbankerna som billiga aktier.
Skeptikern om storbankerna | |
SEB | “Mest konjunkturkänslig” |
Swedbank | “Fortsatt risk för USA-bot” |
Handelsbanken | “Sämst avkastning på eget kapital” |
Nordea | “Sämre kapitaliserad än övriga” |
Den stora risken att hålla koll på är ifall det börjar talas om mer allvarliga hot mot stabiliteten i det finansiella systemet. Till exempel problem med bankernas finansiering eller likviditet. Eller omfattande omvärderingsbehov av bankernas tillgångar som gör kapitalbrist till ett problem. Kanske koncentrerat till någon större internationell aktör som får sådana utmaningar att det riskerar dra ned andra banker genom olika finansiella kedjeeffekter. Det här den här typen av risker vi tror man ska hålla koll på, som i återkommande men sällsynta fall ger svåra bankkriser.
Så länge det bara är lite sämre fart i ekonomin, smått ökade kreditförluster och något lägre räntor som investerare oroar sig över, så tror vi detta är ett köpläge i banksektorn. I dagsläget ser vi alla fyra som relativt köpvärda där tabellen nedan ger lite extra vägledning kring storbankernas olika exponering.
Geografisk fördelning av rörelseresultatet 2024 | SEB | Swedbank | Handelsbanken | Nordea |
Sverige | 56% | 66% | 74% | 25% |
Övriga Norden | 16% | 3% | 8% | 70% |
Baltikum | 21% | 30% | 0% | 0% |
Övriga marknader | 7% | 1% | 18% | 5% |
Storbankernas intäktsmix 2024 | SEB | Swedbank | Handelsbanken | Nordea |
Räntenetto | 55% | 66% | 75% | 63% |
Provisionsnetto | 29% | 23% | 19% | 26% |
Nettoresultat finansiella poster | 15% | 5% | 5% | 8% |
Övriga intäkter | 1% | 6% | 1% | 3% |
Storbankernas låneportföljer 2024 | SEB | Swedbank | Handelsbanken | Nordea |
Bolån | 30% | 57% | 43% | 47% |
Övrig privatutlåning | 2% | 8% | 7% | 7% |
Företag och annan utlåning | 67% | 35% | 51% | 46% |
___________________________
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla analyser