Strömavhopp i Beowulf

Beowulf Mining (0,22 kr) är för den svenska allmänheten mest kända för sitt järnmalmsprojekt vid Kallak utanför Jokkmokk. Bolaget äger även en verksamhet i Finland och en i Kosovo.

Vi analyserade aktien i vintras och kom fram till att det för Beowulf centrala Kallak-projektet är ett riktigt långskott med dåliga odds för att kunna mynna ut i en producerande gruva. De största hindren vi såg var att Kallaks malm har en väldigt låg halt och att det därför är tveksamt om det kommer att gå att få ihop någon lönsamhet i projektet samt att fyndigheten dessutom är ganska liten.

Beowulf MiningAnalys

Beowulf Mining: En repris på Northland?

ÄNNU INGA BESKED OM JÄRNVÄGEN

Malmbanans stäckning går genom Kiruna och Gällivare men inte Jokkmokk som idag inte har några järnmalmsgruvor. Att lösa transportfrågan blir en svår nöt att knäcka för Beowulf.

Den lösning som Beowulf hittills verkar satt sitt största hopp till är att skicka malmen på inlandsbanan till Gällivare för att där ansluta till malmbanan. Problemet är att inlandsbanan idag är i för dåligt skick för malmtransporter. Beowulf har hoppats på att staten ska anslå medel för upprustning av inlandsbanan mellan Jokkmokk och Gällivare. Detta var även ett moderat vallöfte. Regeringen framstår dock inte ha några planer på att infria detta löfte.

En annan lösning som Beowulf har kollat på är att köra malmen på lastbil 10 mil till en plats längs med malmbanan som heter Murjek. En sådan lösning skulle addera avsevärda kostnader för att transportera malmen. Här har bolaget talat om självkörande fossilfria lastbilar för att få ned kostnader och koldioxidutsläpp.

En annan fråga är om det ens finns plats på malmbanan för Beowulfs transporter. LKAB hävdar att det redan idag är i princip fullt på vissa sträckningar längs malmbanan.

INGET INTRESSE FRÅN H2GS

Att H2GS valt att skriva avtal med järnmalmsproducenter i Brasilien och Kanada är intressant. Hade H2GS haft något som helst förtroende för att Kallak skulle bli av hade de rimligtvis intresserat sig för ett avtal med Beowulf. Det hade sparat båda parter avsevärda pengar i form av transportkostnader.

STRÖMAVHOPP OCH STRATEGISK ÖVERSYN

De tre personer som vid den här tiden förra året var Beowulfs mest centrala nyckelpersoner har idag alla lämnat bolaget. Först hoppade Sven Otto Littorin av posten som styrelseordförande i november förra året. Den tredje maj i år slutade Kurt Budge som Beowulfs VD på dagen. Nyheten meddelades till marknaden genom ett pressmeddelande med den kryptiska rubriken “Styrelseförändringar”.

Den 28e juni presenterades Beowulfs nya VD, britten Ed Bowie som tidigare verkat hos andra mindre mineralprospekteringsbolag. I pressmeddelandet där VD-rekryteringen tillkännagavs kom även ytterligare en nyhet. En strategisk översyn av bolagets projekt annonserades. Översynen beräknas ta ett halvår. Samtidigt annonserades att den tidigare tidsplanen kommer revideras och att miljötillståndsansökan för Kallak sannolikt inte kommer att lämnas in innan årsskiftet. 

Mindre än två veckor efter Bowies tillträde den 6:e augusti kom den 16:e ytterligare ett pressmeddelande om avhopp. Kallaksprojektets VD Ulla Sandborgh slutade på dagen efter drygt ett år på bolaget. Samtidigt slutade fyra konsulter som också jobbade med Kallaksprojektet. I en intervju uppgav Sandborgh att hon gärna stannat men att “förutsättningar saknades”. 

Vad det var för förutsättningar som saknades specificerades inte. På rak fråga från SVT ville Sandborgh heller inte utvecklade vad som menades. Man kan alltså bara spekulera i vad Sandborgh menade. Saknas förutsättningar för henne att fortsätta verka i rollen? I så fall borde hon kunna säga det trots att Beowulf är ett noterat bolag. Menade hon istället att förutsättningar saknas för projektet? Kanske, men inte säkert.

BEHOV AV NYEMISSION

Vid halvårsskiftet fanns 40 Mkr i kassan. Vi är skeptiska till att dessa pengar skulle räcka till att färdigställa miljötillståndsansökan för Kallak och samtidigt finansiera bolagets äventyr i Finland och Kosovo.

Beowulf har spenderat nästan 40 Mkr på sina projekt och löpande driftskostnader bara det senaste halvåret. Med största sannolikhet kommer Beowulf att behöva göra ytterligare en nyemission inom max ett år.

Aktien har samtidigt gått svagt och är ned med 20% sedan den senaste nyemissionen avslutades i februari. Då tog bolaget in 80 Mkr och teckningsgraden blev 74%. Nästa nyemission blir sannolikt en smärtsam process för aktieägarna.

SLUTSATS

Det är uppenbart väldigt turbulent hos Beowulf och det verkar som att Kallaksprojektet börjar nå vägs ände.

Med största sannolikhet behöver Beowulf göra en till nyemission inom högst ett år. Det lär bli en smärtsam process för aktieägarna. Och vi ser ändå inget lockande bortom emissionen att se fram emot för aktieägarna.

Vi skulle inte röra aktien med tång.