OX2: Ny vindriktning med EQT-bud

OX2 (58,65 kr) är en av Europas största utvecklare av landbaserad vindkraft, men har också stora projekt inom havsbaserad vindkraft och solkraft.

Aktien noterades 2021 och är åtminstone på vissa sätt en framgångssaga. Omsättningen har ökat från 5,7 till 7,3 miljarder kronor. Rörelsemarginalen har blivit klart bättre än de cirka 8% vi skissade på vid noteringen och i stället landat runt 13-15%.

VindkraftArtikel

Hur stor andel av vindkraften går med förlust?

Samtidigt har bolagets projektporfölj växt och mognat rejält. Detta trots att stigande räntor och något lägre elpriser påverkat kalkylen för vindkraft negativt. Bolaget skrev bland annat i årsredovisningen för 2023 att efterfrågan på vindkraftskapacitet minskat från finansiella aktörer. I stället är det bland annat nya EU-mål kring förnybar energi som driver efterfrågan från andra strategiska och industriella köpare.

Bud värt 16,4 miljarder från EQT

Grafiken ovan tyder på att det skapats stora värden i projektportföljen som ännu inte syns i räkenskaperna. OX2 har inte heller fått betalt på börsen. Veckorna innan budet handlades aktien kring dryga 40 kronor vilket kan jämföras med teckningskursen på 60 kronor vid noteringen 2021.

60 kronor är också det pris som EQT Infrastructure VI nu erbjuder i ett bud på hela bolaget. Budet motsvarar en premie om 43% jämfört mot sista stängningskurs. En medioker siffra jämfört med övriga bud under 2023-2024, men lite över det historiska snittet för bud under de senaste åren.

OX2:s grundare Johan Ihrfelt och Thomas von Otter har åtagit sig att acceptera budet, oavsett om ett högre konkurrerande bud skulle offentliggöras. De har 45,6% av aktierna i bolaget. De övriga styrelseledamöter som är oberoende av huvudägaren (Niklas Midby, Malin Persson och Ann Grevelius) utgör tillsammans den oberoende budkommitté som rekommenderar övriga ägare att också acceptera erbjudandet. Som stöd finns en bedömning från Ernst & Young som menar att budet är skäligt ur ett finansiellt perspektiv.

Villkor om 50% acceptgrad

Det huvudsakliga villkoret för budet är att budgivaren blir ägare till åtminstone 50% av aktierna. Givet att grundarna med 45,6% redan accepterat förefaller det troligt att budet kommer genomföras. Det vanliga är annars ett villkor om 90% acceptgrad.

Skulle budgivaren ändå komma över 90% av aktierna kommer man verka för att minoriteten blir tvångsinlöst och aktierna avnoterade. I dagsläget finns ingen annan ägare med mer än 10% av aktierna, som därmed på egen hand skulle kunna blockera ett sådant förfarande.

Börsen avskyr projektbolag

En viktig förklaring till budet verkar vara att EQT vill driva OX2 i en delvis ny riktning. Christoph Balzer som är partner på EQT och investeringsrådgivare åt EQT Infrastructure VI menar att det vore till fördel om OX2 inte enbart skulle agera utvecklare, utan också bli en ägare av tillgångar inom förnybar energi. Det vill säga att utveckla projekten för ägande i egen bok, men samtidigt behålla möjligheten att sälja vissa projekt. Mer likt så som många traditionella fastighetsbolag jobbar.

Enligt analytikerna som följer OX2 väntas intäkterna nära på trefaldigas till över 20 miljarder kronor under 2026. Samtidigt spås rörelseresultatet växa från dagens 0,8 till närmare 2,4 miljarder kronor. Budet motsvarar ett skuldfritt värde om 13,4 miljarder så om prognoserna slår in handlar det om en värdering på 5,6 gånger 2026 års rörelseresultat.

Samtidigt är det tydligt att börsen avskyr projektbolag och aktien har förblivit lågt värderad. Den riktning som EQT vill driva OX2 i hade sannolikt varit gynnsam för bolagets värde även på börsen. Samtidigt behövs troligen en hel del kapital för att hantera omställningen. Att få med EQT på den resan verkar vara grundarnas huvudsakliga skäl till att acceptera budet.

Budet kommer genomföras

Utfallet är lite snopet för de ägare som varit med sedan noteringen och nu efter tre år bara får pengarna tillbaka – trots alla framsteg som verkar skett under tiden. Börsen har under samma period totalavkastat cirka 17%.

Acceptvillkoret på 50% är lågt så budet kommer sannolikt att genomföras. Det återstår att se om några av de övriga ägarna kommer motsätta sig budet. Att tacka nej innebär dock en risk att bli kvar som mindre ägare i ett bolag med en dominerande huvudägare, som inte nödvändigtvis bryr sig särskilt mycket om minoriteten. Det brukar inte vara något bra utgångsläge. Troligtvis kommer det också tas in nytt kapital vilket innebär att den som fortsätter äga aktien lär vara beredd på att stoppa in mer pengar, eller bli utspädd.

Acceptperioden väntas löpa från 25 juni till 14 oktober så det finns gott om tid att fundera. Förmodligen gör de flesta mindre investerare rätt i att sälja sina aktier över marknaden på de här nivåerna, och gå vidare. För den som vill finns dock inte särskilt mycket att förlora – mer än tid – på att avvakta och se om det finns något intresse bland övriga ägare att bråka om priset.