Kontraktstillverkarna: Tillväxtfabrikerna tuffar på

Från tråkigt till glödhett

För några år sedan värderades många av de nordiska kontraktstillverkarna lågt på börsen. Bolagen betraktades av många investerare som konkurrensutsatta underleverantörer som i hög grad var konjunkturberoende. Och hamnade i många fall under kategorin “tråkiga/ospännande bolag”. Dessutom fanns det rätt mycket ledig överkapacitet i Norden vilket delvis ledde till prispress bland kontraktstillverkarna. Det berodde också på att en hel del bolag flyttade produktionen till lågkostnadsländer som exempelvis Kina.

KontraktstillverkningArtikel

Kursraketerna tror på fortsatt succé: ”Varje kris har vi fått nya kunder”

På senare år har vinden vänt och flera av kontraktstillverkarna har vuxit riktigt fort. Sett över de sex senaste åren (2017-2022) har den genomsnittliga kontraktstillverkaren i norden vuxit med 12% organiskt per år. 2021 och 2022 växte bolagen med 19% respektive 21% organiskt sett i snitt.

Alltfler bolag (kontraktstillverkarnas kunder) vill fokusera på sin kärnverksamhet i form av produktutveckling och försäljning och lägger därmed ut tillverkningen av produkterna till produktionspartners. Marknaden för kontraktstillverkning spås växa med omkring 7% årligen framöver enligt branschbedömare. Bland annat drivet av ökat elektronikinnehåll och trender som exempelvis IoT (Internet of Things).

Produktion i närområdet

På senare år har alltfler bolag valt att flytta produktion från lågkostnadsländer som exempelvis Kina tillbaka till Europa. Begrepp som “nearshoring” med produktion i närområdet har blivit vedertaget. Covid-19-pandemin har säkerligen också fungerat som en katalysator då kunderna värdesätter att ha produktionen på nära håll.

Men även hållbarhetsaspekter spelar in. Då produkterna är tillverkade i närområdet. Ett exempel är Nordens största optikkedja Synsam som har etablerat en egen fabrik i Östersund där de tillverkar bågar till deras egna varumärken, vilket också är en del av marknadsföringen för produkterna.

Vidare påverkar också geopolitiska faktorer. Kriget i Ukraina har troligen gjort att fler och fler bolag vill ha produktion i närområdet i stället för länder som Kina. Att ha produktion i Kina är visserligen i många fall fortsatt billigare. Men frågan är om det verkligen är mer effektivt. Att kvaliteten på produkterna är god är naturligtvis centralt.

Ökad beläggning

Stark tillväxt parat med högre beläggning innebär också att flera av kontraktstillverkarna har stärkt sina marginaler. Som i sin tur har inneburit att de haft möjlighet att investera i ökad automationsgrad i produktionen och därmed bli ännu mer effektiva. En positiv spiral helt enkelt.

År 2017 hade snittbolaget en rörelsemarginal på 6,8%. Ifjol låg marginalen på 8,6% jämförelsevis. Flera av de nordiska kontraktstillverkarna har numera marginaler uppåt 10% eller mer. Det kan knappast ses som synonymt med en pressad underleverantör.

Många av kontraktstillverkarna benämner numera sig själva som “strategiska tillverkningspartners” snarare än någon form av underleverantör. Kontraktstillverkarna involveras nu också tidigare i utvecklingsprocessen av produkterna. I stället för att enbart producera dem. Och är således delaktiga i en större del av värdekedjan. Det blir då också mer komplicerat för kunderna att byta tillverkningsleverantör.

Fortsatt stark efterfrågan

Flera av kontraktstillverkarna har rekordhöga orderböcker och ser en stark efterfrågan i kundledet. Även om kontraktstillverkarna har en rad gynnsamma trender i ryggen så är bolagen långt ifrån konjunkturoberoende. Det är i hög grad beroende av kundernas underliggande utveckling.

När det går bra för kunderna och efterfrågan är god så är oftast allt frid och fröjd. Men i sämre tider så finns en överhängde risk att bolagen (kontraktstillverkarnas kunder) behöver se om sina kostnader. Då är det naturligt att de vill omförhandla kundavtal och pressa priserna mot sina leverantörer.

En inte helt ovanlig sak i sektorn är det som på branschspråk kallas för “dual-sourcing”, alltså att kunderna börja använda mer än en kontraktstillverkare. Förra våren råkade Nolato ut för detta. Nolato är stora tillverkare av produkter i polymera material som plast, silikon och TPE (gummiliknande material).

Bolagets största kund i form av British American Tobacco (BAT) bestämde sig för att ändra upplägg med sina tillverkningspartners och använda flera kontraktstillverkare till produkterna. BAT hänvisade till riskspridning och att man vill ha mer än en leverantör på samtliga produkttyper då bolaget har växt kraftigt senaste åren. BAT har stått för cirka en fjärdedel av Nolatos totala intäkter de senaste åren.

Bättre komponentsituation

Den globala komponentbristen har påverkat många av kontraktstillverkarna som bundit extra mycket komponenter i lager. Då kontraktstillverkarna har köpt komponenter till högre spotpriser på marknaden. Konkret kan man säga att de köpt in komponenter för kundernas räkning som fakturerats vidare med låg eller ingen marginal alls. Det har med andra ord påverkat omsättningen för kontraktstillverkarna positivt medan marginalerna har påverkats negativt av den utspädning som det resulterat i kortsiktigt. Budskapet från kontraktstillverkarna är att komponentsituationen gradvis förbättrats de senaste kvartalen.

Kan utvecklingen fortsätta?

Kombinationen av stark tillväxt, marginalförstärkning och multipelexpansion har resulterat i att flera av kontraktstillverkarna har utvecklats riktigt starkt på börsen senaste åren. Sett över tre år har kursuppgången varit över 250% för bolagen i snitt. Medianuppgången är 219% jämförelsevis.

Genomsnittsbolaget väntas växa med runt 8% per år framöver. Det känns ganska rimligt och är i linje med vad den underliggande marknaden väntas växa. Men det förutsätter alltså att det inte blir någon recession att tala om framöver. Bolagen väntas tjäna omkring 7-9%. Några undantag finns med Incap och Note som redan idag har marginaler en bit över 10%.

En del av kontraktstillverkarna har högre marginaler desto mindre kunden är. En större kund med stora volymer har bättre förutsättningarna att pressa priserna vilket brukar innebära lägre marginaler för tillverkaren. På prognoserna för år 2023 värderas aktierna till runt 13,5 gånger rörelsevinsten i snitt. Det sticker varken ut som superbilligt eller dyrt.

För tillfället har vi på Affärsvärlden köpråd på två av åtta aktier i sektorn. Vi har dock haft köpråd på både Hanza, Kitron och Note de senaste åren men som vi skruvat ned efter att aktierna utvecklats starkt.