Ett bättre Ericsson

Ericsson (106 kr) är inte en aktie som vi hårdbevakat på Afv under senare år men det är svårt att undgå att imponeras en dag som denna. Så gott som alla siffror var starka när bokslutet över 2020 presenterades.

Tillväxten på valutajusterade 5% är raketfart för telekombranschen. Rörelsemarginalen på 12% Ericssons högsta på mer än 10 år. Till och med kassaflödet är bra. Det brukar annars vara akilleshälen i telekomjätten.

Frågan är om den här vändningen är bestående. Ja, den kanske rentav bara är en hållpunkt mot resan mot marginaler på 15-18% (Ebita) som Ericsson satt upp som långsiktigt mål men få – förutom Christer Gardell – trott särskilt mycket på.

Telekommarknaden har hittills inte gett något riktigt bra underlag för den typen av lönsamhet. Kunderna är teleoperatörer som brottas med prispress. Bland konkurrenterna har Huawei pressat. Detta är en miljö där marknadsandelarna varit instabila – ett säkert tecken på flyktiga konkurrensfördelar, svängig och låg lönsamhet.

Den bild som Ericsson vill ge är att beslutet att öka investeringarna i FoU för några år sedan ändrar förutsättningarna. Investeringarna ger nu ge effekt i ökade marknadsandelar och tillväxt. 5G-portföljen beskrivs som teknisk ledande. Dessutom har produktionsekonomin och installerbarheten förbättrats kraftigt. Att Ericsson trots prispress på marknaden lyckats öka bruttomarginalen från låga 30% upp till 40,3% (2020) ger den här bilden, som annars luktar PR lång väg, en hel del verklighetsförankring.

Förbättringar i just bruttomarginalen har en tendens att gå hand i hand med ökad konkurrenskraft och långsiktigt bättre lönsamhet.

Sedan skadar det förstås inte att Huawei blivit bannlysta i flera Västländer (även om detta kan komma att bita Ericsson i svansen i Kina) och Nokia kört i diket när finnarna tog genvägar i sina teknikval efter Alcatelfusionen. Men det ser ändå inte ut som Ericsson bara skördar frukterna av andras problem. Marknadsandelsvinsterna är bredare än så.

Vågar man investera i aktien i hopp om ännu högre marginaler?

Det ger nog ingen omedelbar utdelning. 2021 beskrivs som ett investeringsår. FoU ska fortsätta öka. En satsning på specialbyggda nät för företag (tex i gruvor) kostar extra. Och så spelar Ericsson rättegångsspel med Samsung på patentsidan vilket innebär att intäkterna från IP tillfälligt fryser inne (1,0-1,5 mdr kr/kvartal). Allt detta gör att marginallyftet nog kommer av sig just 2021.

En tveksamhet finns också för att marginallyftet framöver i högre grad måste komma i Ericssons svaga verksamheter, som Digital Services. Här finns inte riktigt samma hjälp av ökade skalfördelar med marknadsandelsvinster som i huvudaffären Networks.

Man konstaterar dock rätt snabbt att förväntningarna är rätt lågt ställa – om man ser till värderingen. I vår snabbskiss på hur Ericsson kan utvecklas framöver (huvudscenario ovan) når marginalerna inte de nivåer Ekholm & Gardell siktar på. Men även med en multipel på EV/Ebit 11 är uppsidan intressant (se reglage). Man skulle också kunna nämna att Nokia värderas till EV/Ebit 12 på innevarande år.

Kanske ska Ericsson ha rabatt för sin trista historik. Kanske för att de tydligen måste släpa på en enorm och improduktiv kassa (41 mdr kr!). Kanske för att Huawei, Nokia och Samsung kommer ikapp och konkurrerar ned de fina marginalerna. Men kanske är Ericsson ett lite bättre bolag idag än tidigare och kanske ännu lite bättre imorgon?

Afv utfärdar inget direkt köpråd på basis av dessa reflektioner men erkänner att aktien lockar en del.