Corona & Bank: Eurosmitta oroar

Att äga bankaktier är inget för de som ogillar överraskningar. Man tror man köper en tråkaktie med hög utdelning. Men vaknar upp till att vara delägare i ett bolag som är i orkanens mitt. Nästan oavsett vilken orkan vi pratar om, så länge vi pratar om ekonomiska stormar.

Coronaraset har mycket riktigt dragit med sig bankerna. Svenska regeringen med stödtrupperna Riksbanken och Finansinspektionen har till och med byggt ett narrativ som går ut på att det är bankernas ansvar att lösa den ekonomiska krisen. Vi har en annan bild av världen.

• Fungerande kreditgivning alltid är oerhört viktigt, inte minst i kriser. Men denna kris handlar primärt inte om en hotande brist på rörelsekapital i företag eller disponibel inkomst hos hushållen.
• Coronakrisens essentiella natur är en chock som både knäcker efterfrågan och utbudet. Utbudet pressas av sjukfrånvaro och stoppade transporter som skapar generella störningar i varukedjor. Efterfrågan är på vissa områden rätt oförändrad men inom många sektorer kolossalt mycket lägre.
• Drabbade bolag kanske har problem med kassaflödet men det djupt sittande problemet är plötsliga och stora förluster när kunderna stannar hemma.
• Det är inte rimligt för vare sig banker eller låntagare att finansiera förluster med banklån. Den rimliga åtgärden för företagare är att drastiskt kapa kostnaderna, inte att gå till banken och låna.

Vad är de viktigaste frågorna för en bank? Allra viktigast är kreditförluster och den tar vi sist men nedan följer andra viktiga saker och hur de påverkas av corona.

1. Likviditet. Flödar miljarderna in och ut i lämplig mängd? När banker kollapsar är det oftast likviditeten som är problemet och så var det också 2008. Vi är inte särskilt oroliga för de nordiska bankerna. Det är en av deras starka grenar och myndigheterna är på tårna för att ösa in miljarder i systemet.
2. Solvens. Är eget kapital tillräckligt stort för att bära låneboken? Soliditeten är alltid låg i banker jämfört med andra branscher men i ett historiskt perspektiv är nordiska banker superstarka jämfört med riskvägda tillgångar. Det ska alltså till brutalt stora kreditförluster och/eller en nattsvart omvärld för att det ska bli aktuellt med nyemission i någon av dem.
3. Kostnader. Bankernas långsiktiga sorgebarn. Dock inget som är akut att hantera i coronakrisen och det är i relativa termer återigen en stark gren för de nordiska bankerna.
4. Konkurrensbild. Uppstickarna lär inte bli starkare i coronatider. Tvärtom brukar konkurrenstrycket minska i och efter dåliga tider.
5. Marginaler. Följer till stor del av kostnader och konkurrensbild. Även här är det grönt ljus för nordiska storbanker.
6. Regelverk. Ett kapitel för sig som varit jobbigt för bankerna under lång tid. Om något så bör regelpressen dock bli lindrigare i kristider. Även om man inte ska underskatta regelmakarnas destruktionskraft. Exempelvis säger den halvnya redovisningsregeln IFRS 9 att bankerna i dåliga tider ska ta höjd för kreditförluster i förväg. När banken märker att konjunkturen vänder ska de alltså enligt IFRS ta kreditförlusterna “i förskott”. Effekten blir procyklisk, alltså tvärtemot hur man vill att kreditgivning ska funka.

Så här långt ser det alltså sammantaget okej ut för storbankerna. Men hur var det nu med kreditförlusterna? Det är hopplöst att sia om det så klart men vi har gjort ett slags stresstest med följande antaganden.

1. För varje nordisk storbank har vi summerat kreditförlusterna för 2008 och 2009 och beräknat dem som andel av hela låneboken.
2. Summan av dessa kreditförluster (inte snittet) har vi sedan räknat upp med en faktor på i typfallet 1,5.
3. Dessa maxade finanskrisförluster med extra uppräkning har vi sedan ställt mot aktuell lånebok för att få ett stressat scenarios kreditförluster i miljarder kronor.
4. Detta har vi sedan jämfört med bankens kärnprimärkapital. Det vi kan konstatera är att ingen bank verkar löpa tydlig risk för nyemission för att täcka kreditförluster.

Så här långt ser bankerna alltså rätt tilltalande ut. Kruxet är att de inte finns i ett vakuum. Ute i Europa vimlar det av superbilliga banker. Dessa må vara sämre än sina nordiska konkurrenter men det är inte väsensskilda arter vi pratar om. Känns det rimligt att köpa svenska storbanker runt 1,0 gånger eget kapital när banker i Holland och Frankrike kostar hälften eller mindre?

Vi är också osäkra på uppsidan. Det närmaste året är det väldigt osannolikt att banker kommer värderas upp dramatiskt. Med det sagt är vår grundhållning ändå att bankerna kommer överleva och nu handlas på värderingar som indikerar en god långsiktig fundamental avkastning. Det kortsiktiga är en helt annan sak. En ny EMU-kris skulle exempelvis störta hela sektorn mot nya bottennivåer.

Idag gör vi uppdateringar på de bankaktier vi skrivit om i relativ närtid:

• SEB, läs här
• Nordea, läs här
• Swedbank, läs här

Vi gör också en omdisponering i vår portfölj genom att sälja posten i Nordea.

En länk till Börsplus portfölj finns här!