ISS: Klarar städjobbet

Efter ett dåligt 2018 av vanligtvis så stabila ISS tar ledningen krafttag för att renodla affären. Börsen verkar luta åt att försämringen är bestående. Det ger aktien hyggliga odds.
ISS: Klarar städjobbet - 5ff75f6c-fcfa-45f8-9dba-6d002bedc817fitcroph450q80upscaletruew800s6c7d6f68a3189e42384fd1ecbd1b13735da7a668

Danska ISS (186 danska kronor) är ett av världens största bolag inom så kallad Facility Management eller fastighetsskötsel. Cirka 490 000 anställda sköter städning, receptioner, matsalar, bevakning och andra tjänster åt kunder världen över.

Ofta levereras tjänsterna inom ramen för långa kontrakt som medger stabil men inte överdrivet hög lönsamhet.

ISS (DKK) DKK
Börskurs: 186,00
Antal aktier (miljoner): 185,7
Börsvärde: 34 540 miljoner VD Jeff Gravenhorst
Nettoskuld: 15 145 miljoner Styrelseordförande Lord Allen of Kensington
SvD Börsplus huvudscenario
2017 2018E 2019E 2020E
Omsättning 79 912 77 500 72 075 75 679
– Tillväxt 1,0% -3,0% -7,0% 5,0%
Rörelseresultat 3 357 4 185 3 928 4 162
– Rörelsemarginal 5,7%* 5,4%* 5,5%** 5,5%**
Resultat efter skatt 2 002 2 719 2 596 2 803
Vinst per aktie 10,78 14,60 14,00 15,10
Utdelning per aktie 7,70 7,70 7,70 7,70
Direktavkastning 4,1% 4,1% 4,1% 4,1%
Avkastning på eget kapital 14% 20% 19% 18%
Operativt kapital/omsättning 0% 1% -1% 0%
Nettoskuld/EBIT 3,8 3,1 2,7 2,4
P/E 17,2 12,7 13,3 12,3
EV/EBIT 14,8 11,9 12,6 11,9
EV/Sales 0,6 0,6 0,7 0,7
* Rörelsemarginal före övriga poster
**Rörelsemarginal före övriga poster inklusive omstruktueringskostnader

Prognoser på ISS

För 2019 har vi antagit att ISS sålt de verksamheter man vill (eller rapporterar dem som varande till salu) och ökat kassan med köpeskillingarna med avdrag för de återinvesteringar på 7–800 Mkr som planeras.

Börsplus tog en titt på aktien i mitten av 2017 och fann då en sparaktie som erbjöd okej utdelning och lite kursmässig uppsida i ett positivt scenario. Men överlag var intrycket att värderingen speglade förutsättningarna och ISS stabila vinstförmåga rätt väl. Rådet blev neutral.

Idag är läget ett annat. Lite grovt har tre viktiga saker hänt:

  • Marginal i fel riktning. Nuvarande vinstnivå, runt 5,3 procents marginal, är klart under ISS normalnivå efter ett svagt 2018. Förväntningar på högre marginal tack vare effektivisering och ökad andel extra lönsam storkundsförsäljning har svikits.
  • Aktie på fall. Som ett brev på posten föll ISS-aktien 25 procent i fjol. Dagskursen kring 185 kronor är inte mycket över 2014 års IPO-nivå på 160 kronor, även om det ska sägas att ISS gett 31,70 kr i utdelningar under resans gång.

ISS resultat

ISS lyfter gärna fram bolagets stabila rörelsemarginal som en attraktiv egenskap. Den har pendlat kring 5,7 procent under de senaste åren.

Bolaget gör dock en hel del justeringar för att prestera dessa jämna siffror. Det resultat som ledningen talar om, och som styr incitamenten i bolaget, kallas ”Operating profit before other items”. Det övriga (”other”) som man talar om är:

  • Av- och nedskrivningar på goodwill och förvärvsrelaterade tillgångar
  • Omstruktureringskostnader
  • Vinster och förluster från försäljningar av dotterbolag
  • Förvärvskostnader
  • Avskrivningar på kundkontrakt

Argumentet för justeringen är att dessa poster är engångsartade och stör bilden av vinstförmågan.

Vi har tyckt att justeringarna i stort sett varit justa när vi tidigare tittat på ISS. Det som kan diskuteras är omstruktureringskostnader som tenderat växa i storlek och motsvarar kring 0,2 procentenheter i marginal.

I samband med uppdateringen av strategin i december 2018 meddelar dock bolaget att man från 2019 ska inkludera omstruktureringskostnader i ”Operating profit before other items”. Det är ett plus.

Tyvärr avser bolaget också dra ned på den finansiella rapporteringen till halvårsrapport och bokslut. Det ger investerare färre avstämningspunkter för att hålla koll på om ISS utvecklas i rätt riktning. Ett minus.

Ledningen anser att 2018 års försvagade lönsamhet mest beror på tillfälligheter som kontaktsrotation och problem i icke-strategiska enheter. Det låter betryggande men vi köper inte den bilden fullt ut, av ett par skäl:

  • ISS har under längre tid sålt icke-strategiska rörelser med, typiskt sett sämre marginaler, och bedrivit ett stort effektivitetsprogram (”GREAT”) som medfört ovanligt stora omstruktureringskostnader. Detta borde lyfta marginalerna – men det vi ser i siffrorna är alltså helt motsatt tendens.
  • De nya mål ISS satt upp är också anmärkningsvärda. Marginalerna ska nämligen, heter det, ligga på 10-årssnittet. Detta trots att intäktsmixen framöver till högre andel kommer från storkunder. Dessa kontrakt har ISS alltid hävdat vara extra marginalstarka.

Detta ger intrycket att ISS har vissa problem att kompensera för den prispress som hela tiden finns i marknaden och som ytterst är det värdeskapande de bidrar med, alltså att sänka kundens kostnader.

Detta bör man hålla nog koll på. Samtidigt ska även sägas att det löneökningstryck som börjat infinna sig i Europa (och särskilt England) rimligen har viss effekt på ISS, särskilt på kort sikt. Ledningen hävdar dock att man på sikt alltså kompenserar sig för detta.

Planen att fokusera företaget på storkundsavtal då? Det är egentligen ingen ny prioritering för ISS utan handlar mer om att man driver upp tempot och forcerar avyttringen av delar som inte stöder storkundsaffären.

Stora kunder = stora vinster eller stora problem?

För närvarande står storkunder eller Key Accounts som ISS säger för 56 procent av bolagets intäkter. Den andelen lär öka ytterligare enligt den nya strategi som ledningen lanserat.

Är detta en bra affär? Här beskriver vi något om den hittills största storkundsaffären som ISS fått, från tyska Deutsche Telekom.

  • Det var hösten 2017 som ISS tecknade avtalet. Leverans startar i mitten av 2019 och antas vara i full drift nästa år. Det handlar om att sköta kontor och tekniska anläggningar under 10,5 år framöver. ISS uppskattar att det kräver heltidsjobb av cirka 6 000 ISS-anställda årligen.
  • Kontraktet omfattar städning, teknisk fastighetsservice, receptionstjänster och liknande. Så vitt vi förstår ingår dock inte bevakning/säkerhet eller catering. När kontrakten är i fullt spel 2020 tror ISS att det svarar för 4 procent av koncernens intäkter eller uppskattningsvis cirka 3,5 miljarder kronor.
  • Ersättningsmodellen bygger till stor del på utfallsbaserade parametrar men det finns också ett garanterat maximalt fast pris för kunden.

På ytan finns det både attraktiva och avskräckande inslag i en sådan affär. Den bild ISS målar upp är förstås renodlat positiv. Storkunder är mindre prisfixerade än kunder som bara handlar upp en tjänst (tex städning). Därför har ISS alltid gjort gällande att marginalen är bättre i försäljning till storkunder, Key Accounts, än mindre kunder.

ISS-ledningen hävdar också att bolaget vinner en högre andel av upphandlingarna på storkunder, har en högre förnyelsegrad av dessa avtal och att intäkterna från storkunder växer mer än intäkterna från andra kundsegment. Allt är fördelar som talar för att strategin med storkundsfokus är vettig.

Det låter inte orimligt. ISS bör ha vissa konkurrensfördelar i dessa upphandlingar. Bara en handfull storbolag kan vara med och bjuda med trovärdighet.

Nackdelen med stora kontrakt är förstås att konsekvenserna av dålig leverans blir väldigt stora. I Deutsche Telekom-fallet finns till exempel ett fast pris i botten av avtalet. Troligen finns också väl avtalade krav på servicegrad. Samtidigt har ISS rörliga kostnader för främst personal. Den mixen kan ge stora förluster om man räknar fel. Det finns gott om exempel på stora engångskostnader för ”dåliga kontrakt” i branschen.

Storkunder kan också ställa tuffa villkor i kraft av de volymer de erbjuder. Det kan röra sig om att kräva startavgifter från leverantören, generösa betalvillkor eller anpassningar som kräver betydande investeringar från leverantörens sida. ISS har exempelvis tagit utgifter på 200 Mkr för att anpassa sina tjänster och sin organisation till Deutsche Telekom-avtalet. Detta kapitaliseras för övrigt och skrivs av över avtalstiden (totalt har ISS 400 Mkr i balansräkningen avseende sådana kontraktsrelaterade aktiveringar).

Sammantaget lutar vi ändå åt att de höga andelen storkundsaffärer är ett plus i ISS jämfört med exempelvis bevakningsbolagen Securitas/G4S som typiskt sett jobbar med mindre avtal.

Totalt tänker man sälja enheter för 2-2,5 miljarder vilket motsvarar 6 gånger den vinsten de sålda enheterna genererar. En stor del av detta ska återinvesteras i ISS genom förvärv som kompletterar bolaget kompetensmässigt och geografiskt.

En fjärdedel ska gå till aktieägarna i form av extrautdelning eller återköp. ISS guidar för att ägarna får 20 kronor per aktie över de närmaste två åren om man inkluderar ordinarie utdelning – alltså mer än 10 procent direktavkastning.

Rent strategiskt är det en vettig manöver men man kan förstås ha synpunkter på utförandet. Att sälja rörelser för 6 gånger vinsten och köpa mer än dubbelt så dyra egna aktier skapar inga värden.

Börsplus slutsats

Givet att man kan stabilisera lönsamheten på nuvarande nivåer och bjuder på den utdelning som ISS flaggat för så tror vi att aktien kan värderas upp till vad som är en normal värdering kring EV/Ebit 12,5 för stora ”kontraktsbolag” (se tabell längst ned). Då finns skaplig avkastning på radarn.

Fortsätter rörelsemarginalen att trenda söderut och/eller avyttringsprocessen går fel så finns nedsida i aktien. Men inte så väldigt stor, tror vi. Inte med mindre än att ISS tvingas gå ut med att man tar större kontaktsförluster – det skulle ifrågasätta hela strategin. Hittills syns inga sådana tecken.

Det är lockande att tänka sig att börsens syn på ISS svänger mycket häftigare än bolagets verksamhet. Just nu är synen ovanligt negativ. Rådet på aktien blir köp.

Bolag Avkastning 1 år % EV / Sales 2019E Ebit-marginal 2019E % EV / Ebit 2019E P/E 2019E Direktavkastning % Årlig omsättningstillväxt 2018-2020 % EV / Ebitda 2020E
ISS -18,7 0,6 5,2 10,9 13,0 4,1 1,6 8,2
Nordiska peers
Coor 11,2 0,8 4,2 18,8 15,1 2,5 5,8 11,4
Green Landscaping 0,6 4,9 11,4 11,2 35,4 5,8
Bravida Holding 20,9 0,7 6,4 11,0 14,0 2,3 3,8 9,9
Nobina AB 8,8 0,9 6,2 14,3 13,2 5,5 4,7 6,5
Eltel AB -50,5 0,3 1,8 17,4 30,8 0,0 0,6 7,4
Ambea AB 11,9 0,9 5,5 16,4 13,0 1,2 33,1 8,4
Medel: 0,5 0,7 4,8 14,9 16,2 2,3 13,9 8,2
Internationella peers Avkastning 1 år % EV / Sales 2019E Ebit-marginal 2019E % EV / Ebit 2019E P/E 2019E Direktavkastning % Årlig omsättningstillväxt 2018-2020 % EV / Ebitda 2020E
Sodexo SA -11,5 0,7 5,6 12,8 18,1 2,9 3,8 9,3
Compass Group 8,9 1,2 7,5 15,4 19,1 2,3 5,9 11,1
Aramark -28,6 0,9 7,0 12,4 13,0 1,4 3,2 7,6
Securitas AB 0,3 0,6 5,1 11,1 13,8 2,8 5,0 7,7
G4S -25,3 0,6 6,3 9,9 11,2 4,8 4,1 7,1
Medel: -11,2 0,8 6,3 12,3 15,1 2,8 4,4 8,6
Källa: SvD Börsplus / Factset
Definition Aktiens avkastning 12 månader, inklusive utdelning EV = Börsvärde + Nettoskuld. Sales = förväntad omsättning 2019E Förväntad rörelsemarginal 2019E EV = Börsvärde + Nettoskuld. EBIT = förväntat rörelseresultat 2019E Börskurs delat på förväntad vinst per aktie för 2019E Senaste utdelning delat med dagens börskurs Förväntad årlig tillväxt 2018-2020 EV = Börsvärde + Nettoskuld. EBIT = förväntat rörelseresultat före av- och nedskrivningar 2020E

Vad är vinsterna värda?

Tabellen visar hur olika bolag med liknande egenskaper som ISS värderas i Norden och internationellt. De är alla mer personalintensiva än kapitalintensiva (Nobina undantaget) och tjänar sina pengar till stor del på basis av långa kundkontrakt.

De nordiska bolagen värderas till knappt 15 gånger rörelsevinsten, enligt Factset. Vi noterar att de generellt sett växer klart bättre än ISS och skulle inte hoppas på en så hög värdering för danskarna.

De internationella storbolagen har en snittvärdering på 12,3 gånger rörelsevinsten. Då drar bevakningsbolagen ned snittet medan de övriga, som är inom fastighetsservice och catering, drar upp siffran. Vi ser inte att ISS långsiktigt förtjänar att värderas med rabatt mot denna grupp utan använder EV/Ebit 12,5 som multipel i vårt huvudscenario.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.
Annons från ABG Sundal Collier
Annons från Mangold