Investor: Borde vi analysera investmentbolag mer?

Börsplus gillar att räkna på bolag där det går att både hitta ett fundamentalt värde och följa värdeskapandet över tid. Och gärna där det sker förändringar som vi kanske kan bidra till att förklara och tolka.

Investmentbolag är bra på många sätt. Med tillräckligt hög substansrabatt är de fundamentalt intressanta aktier som ger riskspridning, visst kursskydd och ibland bra ledningar som skapar extra värden.

Börsplus senaste analys av Investor argumenterade för att Wallenbergsfärens flaggskepp gynnas av tre ”automatiska” fördelar.

1. Via några prestigeinnehav sitter familjen Wallenberg med runt alla maktbord som räknas och det borde ge lite fördelar över tid.
2. Investor har alltid varit duktiga på att sälja till bra pris och ofta till premie mot övriga ägare.
3. Tack vare toppenbra insyn slipper Investor göra många dåliga affärer av typen ”råka köpa innan dåliga nyheter” eller ”råka sälja innan goda nyheter”.

Idag kom Investors Q3-rapport. En gäspning så klart eftersom man dagligen kan följa substansvärdeutvecklingen för två tredjedelar av portföljen. Inte minst via den bra tjänsten IBIndex. Det är också källan till pajdiagrammet nedan över hur Investors substansvärde fördelar sig på samtliga innehav från cirka 5 procent och uppåt samt tre ”portföljer” av mindre noterade innehav, onoterade mindre innehav samt fondandelar hos EQT.

Färgerna i pajen anger om det är innehav som Börsplus ser som köpvärda, säljvärda, neutrala eller som vi inte analyserat. Ett par saker framskymtar.

• Riskspridningen är rätt god. Fem största innehaven står för halva substansen.
• Andelen onoterade innehav är ganska stor, runt en tredjedel av substansen.
• Börsplus gillar SEB och Epiroc men det ”kompenseras” av att vi ser Mölnlycke som väldigt dyrt. Så netto är det en portfölj där vi inte har någon åsikt egentligen.

Mölnlycke är Investors största innehav

Investor värderar Mölnlycke till 60 miljarder kronor. Det motsvarar 17,1x Ebitda, alltså rörelseresultat före avskrivningar. Räknat efter materiella avskrivningar motsvarar det 19,3x rörelseresultatet (EV/Ebita) och antagligen uppåt 20x Ebit om man tar hänsyn till alla relevanta former av avskrivningar.

Det är jättedyrt. Och till saken hör att detta är på redan höga marginaler för sårvårdsprodukter som rimligen inte är immuna mot hård konkurrens. Tillväxten är usel. De senaste tre åren har Mölnlycke vuxit med i bästa fall 2 procent.

Se nedan Börsplus förenklade uppställning över Mölnlycke till värderingen 6 miljarder euro för aktierna. Här antar vi generöst att man kan bortse från alla avskrivningar som inte fångas in i det ofta smickrande Ebita-måttet.

Essity, som har en hel del ”plåster” i sortimentet och likartade förutsättningar med stabil efterfrågan och låg tillväxt, värderas nästan lika högt. Men det är inget bra argument för att gilla Mölnlyckes värdering i Investor.

Börsplus köpråd om Investor ligger fast. Rabatten är drygt 25 procent och det är relativt högt historiskt. För väldigt länge sedan var man uppe i 40 procents rabatt men de senaste åren har man aldrig varit över 30 procent och många andra investmentbolag handlas till klart lägre rabatt än Investor. Det ser vi som lite orättvist med tanke på att Wallenbergarna har ett par särskilda trumf på hand.

På ett övergripande plan funderar vi ibland på om inte Börsplus borde skriva mer om investmentbolag. Det är en rätt bra ”tillgångsklass” som många investerare gillar att äga. Men det är ofta tråkigt att analysera och slutsatsen blir sällan så spetsig. I bästa fall kan man säga något om huruvida rabatten är hög eller låg mot historiken. Men det kanske är tillräckligt intressant?

Frågan är vad ni läsare tycker?

Svara gärna på de två frågorna nedan och berätta.