Vindkraftschefen räds inte förlusterna i branschen: ”Lärt sig läxan”

Affärsvärldens genomgång av vindkraftsbolagens årsredovisningar för 2023 visar att branschen har stora ekonomiska problem.

Totalt gjorde vindkraftsbolagen en förlust om 4,6 miljarder 2023 och marginalen landade på minus 38%.

Till exempel redovisade Europas största vindkraftsanläggning Markbygden Ett en förlust på 1,8 miljarder 2023. Kartläggningen visar också att bolagens skulder växer snabbt. 2023 uppgick skulderna till totalt 82,4 miljarder kronor.

“Absolut billigast”

Årsredovisningarna talar sitt tydliga språk. Bilden av vindkraftsbranschen som en problemsektor delas dock inte Henrik Valent som är VD för Tekniska Verken i Linköping vindkraftsbolag.

”Jag kan inte se att det är produktionsslaget vindkraft som är problemet här för dessa bolag. Vindkraften genererar den kilowattimmen som är absolut billigast att producera“, säger han.

Enligt årsredovisningarna för Tekniska Verkens vindkraftssatsning är det en bra affär. För 2023 gör bolaget ett resultat efter finansiella poster på 66 miljoner kronor.

Henrik Valent menar att en förklaring till att Tekniska Verkens vindkraftssatsning går bra är att deras vindkraftsparker är lokaliserade i elområde 3.

Där är genomsnittspriset på el högre och vindkraften inte lika utbyggd vilket betyder att den inte ”kannibaliserar” på sig själv i lika hög utsträckning, konstaterar han.

Den stora andelen vindkraft är lokaliserad i de mellersta och norra delarna av Sverige.

Barnsjukdomar

Henrik Valent påpekar att flera av de stora vindkraftsparker som har ekonomiska problem hör till den kategori som har tecknat ofördelaktiga elprisavtal.

Ett färskt exempel i den kategorin är vindkraftsparken Aldermyrberget som ägs av en tysk investeringsfond. Parken har förbundit sig att leverera en viss mängd el till ett fast pris till gruvjätten Boliden.

Det avtalet har dränerat bolaget på pengar och nu befinner sig Aldermyrberget i rekonstruktion och har sagt upp avtalet med Boliden som svarat svarat med att kräva 675 miljoner kronor i skadestånd.

Detta är dock att betrakta som barnsjukdomar, anser Henrik Valent.

”Ett antal utlandsägda vindkraftsparker har blivit brända på de här avtalen där de måste köpa upp dyr el på marknaden för att hålla sin del av avtalen. Men nu har man lärt sig läxan och tecknar endast avtal på volymer man faktiskt kan leverera.”

“Allt över är vinst”

För honom är kalkylen självklar, i alla fall i elområde 3. För att gå runt måste vindkraftsparkerna generera ett pris på omkring 30 öre per kilowattimme räknat på en avskrivningstid på cirka 30 år.

”Ligger priset under 30 öre blir det förlust och allt över är vinst. Så ser i alla fall kalkylen ut för oss.”

Det som driver utvecklingen är de lagbindande krav som EU ställer på att minska utsläppen av koldioxid, vilket Affärsvärlden har rapporterat om.

Dessa betyder i sin tur att tunga industri- och energisektorer som idag är beroende av fossil energi måste elektrifiera verksamheten och det kräver stora mängder el.

“Kommer fortsätta byggas ut”

Branschorganisationen Energiföretagen uppskattar att Sveriges elbehov kan öka från dagens 140 terawattimmar per år till 330 ÅR 2045.

”Det går inte att ta ett steg tillbaka som jag ser det och eftersom vindkraften är det billigaste kraftslaget att bygga så kommer den att fortsätta att byggas ut. Det är jag övertygad om”, säger Henrik Valent.

Den senaste tiden har elpriserna sjunkit kraftigt och Sverige har rekord i timmar med negativa elpriser. Något som så klart slår mot kalkylerna. Hur ser du på det?

”Branschen kommer att hitta en väg runt de negativa elpriserna. Ingen vill betala för att producera. Det handlar om att förändra hur buden läggs på elmarknaden. Sedan kommer det så klar alltid att finnas timmer med låga elpriser. Men som sagt, fördelen med el från ny vindkraften är att den är så billig att producera.”

Läs mer: Unik kartläggning: Förlustrekord för vindkraften

Läs mer: Vinnare och förlorare i vindkraftens blåsväder

Läs mer: Inga investeringsbeslut i vindkraftsbranschen under Q3