”Vi har över 90 procent fällande domar”

Monica Rodrigo är en återvändare. När hon lämnade Ekobrottsmyndigheten 2010 bar hon titeln chefsjurist. Åtta år senare kom hon tillbaka som generaldirektör. Då hade mycket förändrats, både på EBM och i Sverige.

År 2010 fanns EBM bara i de tre största städerna. Numera finns de över hela landet. Det kan behövas i en tid då yrkeskriminella har vässat sina kunskaper kring svenska myndigheter och ekobrotten blir allt mer komplexa.

I Stockholm har Ekobrottsmyndigheten flyttat ihop. Monica Rodrigo sitter numera i samma byggnad som den operationella verksamheten. Hon har dessutom fått eget rum. Som enda sällskap finns hennes Tintinsamling. Favoriten är Kapten Haddock.

”Han är burdus, han svär och super. Själv dricker jag ingenting. Men jag gillar Kapten Haddock för att han är min raka motsats”, säger Monica Rodrigo.

Ekobrottsmyndighetens uppdrag är att upptäcka, avbryta, utreda och lagföra ekonomiska brott. De ska även aktivt verka för att återföra vinsterna av brott. Arbetet ska genomsyras av ett brottsförebyggande perspektiv. Och brottsbekämpningen förutsätter samverkan med andra myndigheter, såväl inom som utanför Sveriges gränser.

Är du nöjd över hur ni når era mål?

”Ja. Hos EBM börjar ett ärende ofta med anmälan från någon myndighet, eller från en konkursförvaltare. Vi har också möjlighet att bedriva egen underrättelseverksamhet för att upptäcka brott. Där upptäcker vi en hel del som vi sedan lagför också. Om man tittar på resultatet för fjolåret så har nästan 18 000 brottsmisstankar lagförts, vilket jag tycker är bra”, säger Monica Rodrigo och fortsätter:

”Vad gäller uppdraget att begränsa vinsterna av brott och brottslig verksamhet så framställdes yrkanden om förverkande, företagsbot och skadestånd om totalt 170 miljoner kronor i fjol vilket är det högsta någonsin”.

Det är samtidigt färre personer som lagfördes i fjol jämfört med föregående år. Och ni har fortfarande svårt att lagföra personer som misstänks för insiderbrott. Varför då?

”Tidigare år fick vi in flera tusen anmälningar om försenade årsredovisningar. Det är enkla ärenden där företagare har missat att lämna in sin årsredovisning i tid. De flesta av dessa ärenden är nu avslutade och därför ser det ut som att lagföringen har minskat. Vad gäller insiderbrott så är lagföringen låg rent allmänt, Det är svårt att bevisa den typen av brott”.

Varför är de fortfarande så svåra att bevisa?

”Svårigheten är att bevisa vilken information en person har haft vid ett visst tillfälle”.

En stor utmaning för polis och åklagare i insidermål har handlat om att modern kommunikation som sms, mejl eller chattar mellan närstående inte får användas som bevisning. Detta har länge varit ett hinder för åklagarsidan men ett nytt lagförslag är på gång.

”Frågan bereds på Regeringskansliet och vi får signaler om att det kommer en lagändring snart. Det behövs eftersom bestämmelsen i rättegångsbalken är från 1940-talet. Vi hoppas att det går att skynda på eftersom detta är ett riktigt problem i våra insiderärenden”.

Lagrådsremissen ska granskas av Lagrådet innan regeringens proposition vandrar vidare för beslut i riksdagen. Ett beslut som, om Rodrigo får som hon vill, kan innebära att åklagare får lov att använda sig av sms-kontakt som bevisning i framtida insidermål.

Gör ni några uppskattningar kring hur många insiderbrott som skulle kunna leda till fällande dom vid lagändring?

”Nej, vi har inte gjort sådana beräkningar men i många av de ogillade domarna har det funnits bevisning som vi inte har kunnat använda då den träffas av närståendeförbudet”.

Det kvarstår dock andra problem med insidermål: uppgifter som lämnats i tidiga förhör tas regelmässigt tillbaka vid huvudförhandling. Frågan om en nyhet är att betrakta som insiderinformation är också fortsatt svår och slutar inte sällan i en hypotetisk slutsats från domstolens sida.

Företag som brottsverktyg

EBM:s chefsåklagare Stefan Lundberg har påpekat att regeringens näringspolitik bidrar till en ökad ekonomisk brottslighet. Han menar att minskad reglering för företag gör det för enkelt att använda sig av just bolag i brottsliga sammanhang. Exempel på förenklingar är sänkt aktiekapitalkrav, möjligheten att upprätta bokföring senare samt slopad revisionsplikt för mindre bolag. Monica Rodrigo delar den bilden.

”De flesta av ekobrotten begås inom ramen för företag, så genom att förenkla för företagande ger det också kriminella ökade möjligheter att begå ekonomisk brottslighet”, säger hon.

Inom kriminologin pratar man om ”kapabla väktare”, exempelvis en revisor. Borde Sverige återinföra revisionsplikt för mindre bolag?

”Ja, jag tror absolut att det skulle underlätta upptäckten och anmälningarna av ekonomisk brottslighet till oss”.

Ni samarbetar med myndigheter som Pensionsmyndigheten i exempelvis Allrafallet. Ni har i uppdrag att samarbeta än mer för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Hur går det?

”Vi ingår i det myndighetsgemensamma samarbetet mot grov organiserad brottslighet som omfattar tolv myndigheter. Vi arbetar intensivt med den typen av brott som kommer från samarbetet och deltar i ungefär 40 % av alla insatser som görs inom ramen för det Operativa rådet. Vi är den tredje myndighet som ställer mest resurser till förfogande, trots att vi är små jämfört med Polisen och Skatteverket, de två myndigheter som ligger före oss. Men samverkan är en framkomlig väg”.

Coronakrisen ger nya brott

Vad gäller rättsväsendet under coronatider har domstolarna fått ställa in förhandlingar på grund av smittorisk. Ett problem är även att 30 procent av Sveriges 8000 nämndemän som tjänstgör vid Sveriges Domstolar är 70 år eller äldre och därmed klassificeras som riskgrupp. Ekobrottmålen har också påverkats med inställda förhandlingar och förhör som följd.

”Men det är bättre nu. Vi har lyckats ta igen det som vi låg efter med. Vi har också lyckats få fler huvudförhandlingar och förhör på distans. Krisen har inneburit att den digitala utvecklingen har gått mycket snabbare än vi hade tänkt oss”, säger Monica Rodrigo.

Vilka risker finns när rättsväsendet digitaliseras så fort?

”Man måste hela tiden se till rättssäkerheten. Det måste finnas system för att kontrollera identiteten på folk på distans. En effekt är att vi kan sköta mer på distans än vad vi tidigare trodde var möjligt. För oss har det blivit lättare att flytta ärenden mellan verksamhetsorter”.

Krisen har också lett till en rad räddningspaket från statens sida. Och när det betalas ut statliga medel kopplas Ekobrottsmyndigheten in bakvägen. EBM räknar med att ta emot cirka 200 fall som rör misstänkt fusk med omställningsstöd, alltså det stöd företag får som drabbades hårt av pandemin. Det kommer mera. Regeringen aviserade nyligen att stödet ska förlängas: från att tidigare bara omfatta mars och april ska även maj, juni, juli räknas in. Drygt 20 000 ansökningar har hittills beviljats, cirka 2,55 miljarder kronor har betalats ut och Skatteverket har informerat EBM att ett par hundra misstänkta fall behöver granskas.

Tänkte du direkt att ni skulle få mer att göra när regeringen aviserade dessa stödpaket?

”Ja, det var min första reaktion. Men stödåtgärderna är nödvändiga ur ett samhällsperspektiv. Samtidigt ska de utbetalande myndigheterna handlägga de här ansökningarna skyndsamt. Vi har fått in uppåt 50 anmälningar som avser Skatteverkets förkontroller. Nu har de precis börjat med efterkontroller av redan utbetalda stöd. Där räknar vi med att det kommer in ytterligare ett hundratal ärenden”.

Vad innebär arbetet med stödpaket för er?

”Det här är en helt ny brottstyp för oss. Just nu koncentrerar vi omställningsstöden till Göteborg. När de blir fler får vi sprida ut dem. Åklagarna som har tittat på det har hållit utbildningar för Skatteverket och andra medarbetare på EBM. Det är viktigt att utveckla metoder som gör att vi kan hantera ärendena rättssäkert och effektivt när man får in en ny typ av brottslighet”.

Väntar ni fler ärenden från andra krispaket?

”Ja, även när det gäller utbetalningar från Tillväxtverket, i form av korttidspermitteringsstöd ser jag framför mig att det kommer anmälningar om skattebrott och bokföringsbrott som vi kommer att få hantera”.

Borde ni kopplas in tidigare när myndigheter ska betala ut pengar?

”Vi kopplas ofta in tidigt genom att vi får ha synpunkter på lagstiftningen och analysera lagförslag utifrån ett brottsförebyggande perspektiv. Vi blir ofta kontaktade av utbetalande myndigheter och informerar om hur man kan jobba för att undvika brott. Vi kan även skicka våra medarbetare till andra myndigheter för att hjälpa dem att identifiera ärenden som kan innehålla brott ”.

Välfärdsbrott

Felaktiga utbetalningar från svenska myndigheter uppskattas vara cirka 5,5 procent av de totala utgifterna (exklusive ålderspensionssystemet). Det motsvarar årligen runt 18 miljarder kronor.

Sedan 2005 har uppskattningsvis 300 miljarder kronor betalats ut felaktigt.

”Jag tror att fokus har varit mycket på att bidrag och stöd ska betalas ut så fort som möjligt och då har man i vissa fall missat att dessa kan användas av kriminella”, säger Monica Rodrigo.

Vad gäller så kallade välfärdsbrott, är det en utveckling som du ser öka eller minska?

”Vi får in allt mer komplicerade och komplexa ärenden. De kriminella är snabba med att vända kappan efter vinden. Från att ha ägnat sig åt mer traditionella brott, som rån, har man sett att det finns mer pengar att hämta om man utnyttjar våra system, inte minst genom skattebrott”.

Antalet underrättelseuppslag hos EBM ökar kraftigt. I fjol uppgick de till drygt 8 200 stycken, en ökning med 90 procent jämfört med 2018 och cirka 150 procent mot 2017. Ökningen beror bland annat ett ökat informationsutbyte med andra myndigheter och internationella organisationer.

Hur går ni tillväga i ert underrättelsearbete?

”Det kan vara uppslag vi får genom tips eller så jobbar vi medvetet mot vissa företeelser. Vi har prioriterade områden som penningtvätt, momsbedrägerier och punktskattebrott. Där jobbar vi aktivt på underrättelsesidan med att upptäcka den typen av brottslighet. Även finansmarknadsbrotten är prioriterade”.

Och av finansmarknadsbrotten är insiderbrott svårast?

”Ja. Vi har fått ett minskat antal anmälningar om marknadsmissbruk då mycket av det hanteras genom sanktioner från Finansinspektionen som vi har ett nära samarbete med”..

Du påpekar ofta att de ärenden ni får in blir allt mer komplexa, vad innebär det?

”Det kan vara ärenden med hemliga tvångsmedel i. Man har telefonavlyssning eller frihetsberövanden, men även ärenden med internationella förgreningar och många misstänkta vilket gör dem komplexa att utreda. Ju fler stenar man vänder på, desto mer brottslighet upptäcker man”.

EBM har inte alla typer av brott som rör ekonomisk brottslighet. Eftersom de inte hanterar mutbrott är det exempelvis Åklagarmyndigheten som driver målet mot de före detta Teliacheferna. Men några aktuella komplexa mål som EBM har på sitt bord är Falcon Funds, där det blev en fällande dom i tingsrätten och nyligen även i hovrätten (medan del två av Falcon Funds-härvan fortgår i Stockholms tingsrätt). EBM hanterar även det uppmärksammade fallet om fusket med högskoleprovet och ett omfattande assistansbedrägeri mot Försäkringskassan i Malmö. Ett annat exempel är Östersunds fotbollsklubb vars tidigare ordförande har åtalats och dömts för grovt bokföringsbrott i tingsrätten. Målet ska prövas i hovrätten i vår.

En kritik från försvarssidan i komplexa mål är att allt som den åtalade står anklagad för inte finns med i förundersökningen eller i åtalet. Att det trillar in nya saker efter hand. De menar att när nya saker kommer sent i processen så tummar det på rättssäkerheten. Monica Rodrigo delar inte den bilden.

”Jag tycker snarare att det ofta är tvärtom. Från försvararhåll kommer det ibland in bevisning i ett sent skede. Det har hänt att man har fått ställa in huvudförhandlingar, för att ny bevisning åberopats sent från försvarets sida”.

Rent visuellt kan det se ut som att den åtalade har en hel armé med försvarsadvokater och experter. Och på andra sidan står en ensam åklagare. Så är det förstås inte eftersom åklagaren har en hel myndighet i ryggen. Men är resurserna ojämnt fördelade?

”Det är precis den bilden som du målar upp, som det ser ut i rätten. Det är till stor del en resursfråga. Men i de stora ärendena försöker vi numera alltid dubblera åklagarna. I Falcon Funds hade vi tre åklagare som jobbade tillsammans, i vissa delar var de fyra. Sedan är det också så att man åberopar experter från försvarets sida. Och det behöver vi också göra ibland, eftersom vi inte kan ha all aktuell kunskap hos oss över tid”.

Vad gäller komplexa mål som ni har förlorat, exempelvis Trustor, Saab, HQ och så vidare, vad har ni lärt er av dem?

”Efter varje ärende sitter man i utredningsgruppen och gör utvärderingar: vad har gått bra och vad man kan ta med sig till nästa utredning. Vi jobbar systematiskt med att förbättra oss. Vi kan till exempel komma fram till att det kan behövas fler utredare i ett visst skede av utredningen, eller att vi behöver förstärka med en utomstående expert”.

Du var chefsjurist på Ekobrottsmyndigheten, men försvann och kom tillbaka, vad hände?

”Jag hade varit på EBM i sju år när jag blev uppringd av den dåvarande rikspolischefen som frågade om jag ville komma till Rikspolisstyrelsen. Jag tackade ja och jobbade som chefsjurist där. Sedan blev jag headhuntad till arbetsmarknadsdepartementet där jag jobbade som expeditions- och rättschef i 4,5 år. Men jag längtade tillbaka till rättsväsendet och sökte därför tjänsten som generaldirektör för Rättsmedicinalverket och var där i tre år”.

Vad tog du med dig från Rättsmedicinalverket när du blev chef för EBM?

”Där finns en tradition av att olika yrkeskategorier, såsom forskare, psykologer och läkare, jobbar tillsammans och samarbetar för att nå målet med verksamheten. Det tog jag med mig till EBM eftersom det även här finns olika yrkeskategorier som åklagare, poliser, ekorevisorer, analytiker och administratörer som jobbar i team för att utreda brott”.

Vad hade förändrats när du kom tillbaka?

”Först fanns Ekobrottsmyndigheten bara i storstadsregionerna; i Stockholm, Göteborg och Malmö. När jag kom tillbaka hade EBM tagit över hela landet. Men man hade också intensifierat satsningen mot den grova, organiserade brottsligheten. EBM var en liten aktör när jag lämnade 2010. Nu är vi en viktig aktör eftersom det ofta är genom utredningar om ekonomisk brottslighet som man kan komma åt yrkeskriminella”.

Så har det även varit historiskt, varför?

”Bokföringsbrott och skattebrott är ibland enklare att utreda än annan typ av brottslighet. Den grova våldsbrottsligheten måste finansiera sin kriminalitet på något sätt och det gör man genom att begå ekobrott”.

Ni dras med ett rykte: EBM fäller inga stora fiskar, det är bara småfiskar som fastnar i ert nät. Vad säger du om det?

”Det är en myt. Förra veckan kom en rapport från Överåklagarens kansli som går igenom alla fällande domar och ogillade åtal. Det visar sig att vi har över 90 procent fällande domar. Och det är framförallt de enklare målen, såsom försenade årsredovisningar, som tillsammans med insideråtalen utgör en stor del av de ogillade åtalen”.

Du anser att vi har en otidsenlig lagstiftning på flera områden. Om vi bortser från närståendeförbudet i insidermål, vad syftar du på?

”Det finns exempelvis omedelbarhetsprincipen som innebär att en domstol bara ska grunda sitt avgörande på vad som framkommer i själva rättegången och att exempelvis inspelade polisförhör normalt inte tillåts som bevisning. Men här finns också ett nytt lagförslag som har varit ute på remiss och som också ligger för beredning på Regeringskansliet”.

Ekobrottsmyndighetens verksamhetskostnader uppgick till 695 miljoner kronor i fjol. De ökade med nästan 18 miljoner kronor mot föregående år. Kostnaderna stiger ytterligare i år samtidigt som anslagen inte höjs.

I coronakrisen får ni mer att göra men mindre pengar att röra er med. Ni fick inte så mycket pengar som ni ville i statsbudgeten, vad får det för konsekvenser för konsekvenser?

”Vi fick samma anslag som i fjol. Även utan corona har våra kostnader ökat eftersom vi har poliser som arbetar hos oss vars löner har ökat. Vi äskade ytterligare 74 miljoner kronor. Och vi för just nu en dialog direkt med Justitiedepartementet om detta”.

Och om ni inte får pengarna?

”Skulle vi inte få det så får vi dra ner på verksamheten. De största kostnaderna som en åklagarmyndighet har är personalkostnaderna, vilket skulle innebära att vi skulle behöva dra ner på personal. Men jag är positiv till de diskussioner som vi för med departementet”.