Intervju Investeraren
”Vi är mitt på dansgolvet”
Du har en lång bakgrund inom finansbranschen i USA. Som amerikansk medborgare, vad tänkte du när du såg hårresande bilder från när Trumpanhängare stormade kongressbyggnaden Kapitolium?
“Det var fruktansvärt. Det var ett angrepp på den amerikanska demokratin. Men kontentan är att demokratin vann. Trumps agerande har paradoxalt nog visat att institutionerna fungerade. Han ifrågasatte valutgången, och hans påståenden om fusk prövades i många domstolar där han förlorade. Sedan försökte hans anhängare att fysiskt stoppa presidentskiftet, vilket eldades på av Trump. Men det misslyckades också och omröstningen är nu klar. Joe Biden blir ny president. Även om detta har skadat USA:s anseende i världen, så har det samtidigt visat att den amerikanska demokratin är fortsatt stark.”
Förvaltare: Sean George
Förvaltar: Hamiltonian GCO på Struktur Invest.
Förvaltat kapital: Cirka 100 miljoner dollar.
Utveckling i fjol: 4,78 %
Det är ganska jämt i senaten mellan republikaner och demokrater, vad innebär det för marknaden?
“Det är den bästa tänkbara utgången. Man får inte hela den där vänstergrejen där staten betalar ut massa pengar, utan en mer centrisk agenda och det gillar marknaden. När jag röstar så röstar jag alltid på båda partierna, exempelvis ger en republikan i Vita huset en demokrat i Senaten. Man får också komma ihåg att 74 miljoner människor har röstat på Trump. Och de älskar honom verkligen. Han kommer fortfarande ha makt inom republikanerna, även om hans agerande har splittrat partiet.”
Sedan maj 2018 förvaltar du en liten kredithedgefond, Hamiltonian GCO. Men du började inom finansbranschen på Wall Street 1996 och har bland annat arbetat på UBS, Bank of America och Deutsche bank. Varför fastnade du för kreditmarknaden?
“Under ett traineeprogram på min första arbetsplats, Cantor Fitzgerald, blev vi exponerade för alla produkter. Då valde jag företagsobligationsgruppen. Jag kände några där sedan tidigare, och sedan har jag bara stannat där. Det finns fler dimensioner inom kreditmarknaden eftersom man måste ha koll på bolag, räntor och makro.”
Er hedgefond är verksamma utanför Sverige, inte minst eftersom man inte får blanka svenska företagsobligationer. Hur gör ni för att veta vilka obligationer ni ska vara korta och långa i?
“Vi utgår från en makroanalys. I slutet av 2019 trodde vi exempelvis att en lågkonjunktur väntade och byggde en portfölj utifrån det. Inför 2020 var vi kort tillväxt och lång centralbankerna. Det innebar att vi blankade high yield-obligationer. Samtidigt var vi långa investment grade-obligationer. Sedan kom corona och i samband med att vaccinerna kommer så är vår strategi den motsatta mot fjolåret. Inför 2021 tror vi på tillväxt. Vi tror att marknaden kommer tillbaka och att BNP stärks på många håll. Nu blankar vi investment grade-bolag och är långa tillväxtbolag. Vi äger därmed mer riskfyllda företagsobligationer, high yield, som finns på tillväxtsidan. Flera av bolagen har jag handlat i 25 år. Vi går ofta in och ut ur samma obligationer, så jag kan bolagen som ger ut obligationer ganska bra. När de exempelvis gör nyemissioner hoppar vi in i samtalet. Vi följer ju både bolag som vi gillar och inte gillar.”
Ni har alltså riggat en återhämtningsportfölj. Betyder det att ni är långa företagsobligationer inom hotell och flygbolag?
“Ja, precis. Vi har bland annat en Hiltonobligation i dollar och är även långa Marriott. I huvudsak har vi en portfölj med bolag som gynnas av att folk börjar resa igen (och som behöver refinansiera sig, reds anm).”
Det är en ganska positiv syn. Det har ju kommit rapporter om muterade virus och så vidare.
“Jamen, jag är jättepositiv! Dessutom verkar vaccinerna vara anpassningsbara. Den sydafrikanska mutationen gjorde mig nervös först. Nu är jag inte så orolig länge. Men visst, risken med vår positionering är någon form av virusmutation som vaccinerna inte rår på. Det skulle vara förödande för oss, men framförallt för hela världen.”
Så i år blankar ni läkemedelsbolag?
“Ja, vi är exempelvis korta Baxter. Men det beror också på att det har förekommit en rad oklarheter runt deras bokföring. Den senaste kortningen var europeiska bankindexet Itraxx SNRFIN.”
På hur lång sikt har ni era positioner?
“Antingen tills något spektakulärt händer eller tills det att positionen har gjort sitt i portföljen. Den första obligationen vi ägde var en från banken RBS. Den tjänade vi absolut mest pengar på i fjol men obligationen köptes nyligen tillbaka av RBS. Vi kan ju också korta och långa index men i princip behåller våra positioner till ett event.”
Era brev till marknaden är inte så byråkratiska, en mening från årsbrevet är exempelvis: Det vi ser är inget annat än socialism på finansmarknaderna och vi tror det blir väldigt svårt att vända detta på ett ordnat sätt. Citatet hänger ihop med centralbankerna, kan du kort förklara vad ni menar med socialism på finansmarknaderna?
“Jag tycker att bolag ska tillåtas att gå under, för att rensa marknaden från dåliga skulder och affärsidéer. Dåliga affärsbeslut borde bestraffas med konkurs, marknaden borde lära oss att inte ta för stora risker. Så är det inte nu. Idag råder socialism eftersom staten, genom centralbankerna, finansierar dåliga företag som medför att de kan leva vidare. Det blir skulder, på flera plan, som nästa generation ärver. Att centralbankerna fortsätter med detta under 2021 är dock ett fundamentalt antagande vi gör i fonden.”
Ni har ett avkastningsmål på 5 – 6 %. Under fondens första år, 2018, backade ni nästan 6 %. Sedan gick ni upp 6,61 % år 2019 och 2020 var ni upp 4,78 %. Vad hände första året? Och är du nöjd med fjolåret?
“Det var förfärligt första året, men sedan ändrade vi strategin till en mer hedgefondliknandestruktur, mer long – short. Vi hade i princip inga blankningar 2018. Strategin var att vi skulle blanka marknaden när det började hända saker. Det ändrade vi, vilket visade sig vara bra. Jag är nöjd med fjolåret. Det är ungefär där vi ska ligga. Föra året var nominerade till årets hedgefond av Eurohedge vilket vi är väldigt stolta över.”
När man jobbar som hedgefondförvaltare antar jag att man blir bra på att se risker. Är du en riskbenägen person?
“Ja, jag är rätt stor risktagare. Jag har alltid varit lite äventyrslysten. Sedan min dotter föddes har jag blivit lite lugnare. Men jag har flugit stridsflygplan, gjort nattdyk med vitt hajar, hoppat fallskärm från 10 000 meters höjd. Jag är inte rädd för att ta personliga risker.”
Du har alltid varit så?
“Ja, jag älskar utmaningar.”
Har det någon gång blivit för mycket?
“Mina föräldrar tyckte det. Men jag är inte rädd för risktagande. Så länge man förstår riskerna, pluggar, eller läser på. Men man måste vara disciplinerad och där har min erfarenhet från kampsporter varit min största styrka. För det är inte roligt när det går dåligt.”
Du medverkade i en uppmärksammad Bloomberg-artikel där du talade om bristen på mångfald inom den svenska finansvärlden. När du återvände till Sverige fick du inte komma på intervju trots att du presenterade ett starkt CV, vilket ledde till att du startade egen fond. Vad har du fått för respons från den svenska finansbranschen?
“Väldigt positiv respons. De flesta i branschen vet att det inte är särskilt bred rekryteringsbas. Det är svårt för folk utan nätverk att komma in. En enkel lösning vore att varje rekrytering började med anonymiserat CV till HR-avdelningarna, där språk, namn, kön, etcetera skalas bort. Ur dessa blinda CV:n gör man senare ett urval. Sverige är en stor exportör av ESG. Och då vore det snyggt om de själva efterlevde S:et, alltså Social i förkortningen ESG. Nu börjar amerikanska storägare ställa frågor om etnisk mångfald i svenska finansbolag, och det är inte helt lätt för dem att svara på det.”
Vad tror du om Stockholmsbörsen, går den upp?
“Ja, jag är ju positiv. Jag kan tycka att priserna är upptrissade, men det sker så positiva grejer, inte minst runt vaccin, så jag är väldigt positiv. Jag tror det kommer något bakslag här och där men inget stort.”
Du sade i somras att vi dansar nära utgången – är vi ännu närmare utgången nu?
“Nej. Vi är mitt på dansgolvet!”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du fler intervjuer