”Vegetariantrend är inget hot”

Corona slog under våren mot er ­försäljning inom foodservice (restaurang och ­storhushåll) medan dagligvaruhandeln snarare lyfte. Hur ser det ut nu?

”Foodservice är på väg tillbaka i takt med att restriktionerna blir mindre och mindre. I juli och augusti ligger vi på index drygt 90 (med fjolårets försäljning som 100) att ­jämföra med mars och april då vi var nere i 60-70. Och det vi har förlorat i foodservice har vi tagit igen i dagligvaror, corona har för oss varit neutralt”.

Skiljer det sig åt på olika marknader hur långt återhämtningen har kommit inom foodservice?

”Först ska man komma ihåg att det kan bli volatilt de närmaste månaderna, beroende på hur restriktioner förändras. Danmark är annars den av våra marknader som har drabbats hårdast, beroende på en stor andel foodservice och export till Tyskland, där restauranger påverkats mer än i Norden. Men Tyskland är också på väg tillbaka.”

Tror du att corona ­kommer ge några mer ­bestående effekter i ­konsumentbeteendet?

”Vi ser i våra undersökningar tydligt att folk är ännu mer kvalitetsfokuserade och litar mer på det lokalproducerade nu. Vi får också mer och mer frågor kring ­antibiotika och resistenta bakterier. Där ligger vi väldigt bra till, vi använder, till skillnad från importerad kyckling, prakiskt taget inte antibiotika över huvud taget i de nordiska länderna”.

Ni drog ned på investeringarna som följd av corona. Vilka konsekvenser får det och när återgår ni till normalläge?

”Vi har avskrivningar på runt 220 miljoner per år så vår ursprungliga ­investeringsplan på 420 miljoner var väldigt ambitiös. Att gå ned till 300 miljoner kronor var en ­säkerhetsåtgärd och vi kan fortfarande ­genomföra många bra projekt. Men vi förväntar oss att vi kan göra en ny utvärdering av investeringsläget i slutet av året”.

Skillnaden mot rött kött ökar

Ett av era främsta försäljningsargument är att kyckling är bättre för klimat och hälsa än rött kött. Hur viktig är den frågan?

”Väldigt viktigt. För några år sedan var ­detta något som konsumenterna sade var viktigt, men när de stod vid butikshyllan valde de kanske inte så klimatsmart. Nu väljer folk också klimatsmart, det säger inte bara att det är viktigt. Den trenden kommer fortsätta. Skillnaden mellan vitt och rött kött i klimatpåverkan är redan mycket stor och kommer bli ännu större, omvandlingen av foder till kycklingkött effektiviseras hela tiden.”

Är klimatrenden speciellt stark på vissa marknader eller gäller det generellt?

”Det gäller generellt. På Irland är hälsa ett starkare argument än klimat, i Norden är faktorerna lika starka. Vi ser också att ­försäljningen på Irland, där man konsumerar 50% mer kyckling än i Norden, fortsätter att öka. Det säger något om kycklingens ­tillväxtpotential.”

En annan trend är att ­konsumtionen av vegetarisk mat ökar, hur ser du på det hotet?

”Vi ser det faktiskt inte det som ett hot. För det första är det många som väljer ­vegetariskt av ­klimatskäl och när man ­börjar ­fokusera på den frågan så letar man också ­andra ­alternativ. Faktajämförelser mellan ­växtbaserade alternativ och kyckling ­visar att de, i klimatpåverkan, är ­ungefär lika bra. Det är en ganska liten del som väljer ­vegetariskt utifrån att det är fel att äta djur. Vi också fler som flexar mellan ­v­egetariskt och kött, då väljer man kyckling och fisk, inte nöt. Men vi håller också på att utveckla ­växtbaserade alternativ till ­kyckling, där de nu börjar bli volym på marknaden främst inom kyckling-nuggets.”

Det finns ju också mer hardcore-­veganer. ­Påverkar det er på något sätt, badwill och produktionsstörningar, eller är det en icke-fråga?

”Det är en icke-fråga. Vi har under flera år haft en bra dialog med djurrättsorganisationer. De handlar ju ofta om att djuren ska må bättre, och våra kycklingar gör det. Att vi inte behandlar med antibiotika är ett bra exempel på det. Det är förstås inte samma sak som att det inte kan bli ännu bättre.”

Färdiglagad kyckling mot 50%

Vilka andra stora konsumenttrender ser ni?

”Färdiglagade produkter med hög kvalitet är en klart växande trend. Nu är det 20% av vår försäljning. Går du till liknande aktörer på mer utvecklade marknader som USA är motsvarande andel 50%. Här finns mycket mer att göra. Annars ser vi trenderna ”mer kylt mindre fryst” och ”mer utan ben än med ben”.  Andelen smaksatt och marinerat ökar också. En annan viktig trend är, som jag var inne på, ett ännu starkare intresse för det lokalproducerade.”

Under de senaste fem åren har ni haft en årlig organisk tillväxt på mer än 8%, vilket överstiger marknadstillväxten. Hur ­mycket mer än marknaden är det och hur har ni lyckats?

”Dagligvarumarknaden här växt med runt 4%. En förklaring till vi ökat det dubbla är att färdiglagat, som vi driver och har skalfördelar i, är ett segment som ökar snabbare. Dessutom har foodservice, där vi är överexponerat, haft en snabbare tillväxt än dagligvarumarknaden. Vår försäljning ökar också mer än volymen kycklingkött. Mer färdiglagat och kylt än fryst driver upp priset per kilo.”

Er justerade rörelsemarginal var 5% ­senaste kvartalet, vilket var femårshögsta. Vad förklarar det?

”Vi hade en större försäljning på ­dagligvaror och kylt där vi har större ­marginaler.”

I samma rapport ser det ut som ni tog ­kostnader förknippade med covid-19 om 17 Mkr som jämförelsestörande. Men de statliga stöd om 10-15 Mkr som mottagits var inte jämförelsestörande. Varför?

”Om det varit så hade det varit ­inkonsekvent. Men det är ett missförstånd, här borde vi varit tydligare. De statliga ­stöden har reducerat vår covid-effekt som var brutto cirka 30 Mkr, kvar blev 17 Mkr. Kostnaden beror till stor del på en ­anläggning i Danmark som gör endast food service-produkter och som vi fick stänga i tre månader, vilket är extraordinärt”.

Vinstmålet aldrig uppnått

Ebidta-marginalen ligger nu på 8%. Målet är 10%, en nivå ni aldrig legat på. Går den att nå eller är det föremål för ständig ­besvikelse?

”Det målet satte vi när vi börsnoterades. En förklaring till att vi ännu inte nått dit är att vi byggt färdiglagatsegmentet mer eller mindre från scratch med stora ­investeringar. Vi tror att vi nå 10%. Ett bra exempel är att vi lyft Irlandverksamheten med 2,5% upp till 10% sedan förvärvet 2017 genom best practice i främst produktionen.”

Går marginalen 10% att nå på alla ­marknader?

”I Danmark som är mer inriktad mot fryst kyckling på export är det svårare. På övriga marknader är det ett realistiskt mål.”

Och när kan marginalmålet nås, tar det två år?

”Jag vågar inte ge ett datum på det.”

Hur ser konkurrensen ut på era marknader?

”Generellt är det ganska koncentrerat på marknaderna. På Irland och i Sverige är det tre aktörer och vi har ungefär hälften av marknaden. I Norge och Finland är det ­också tre aktörer och där har vi 35 ­respektive 15% av marknaden. I Danmark är det två aktörer och vi har 65%. Det är ­ingen konkurrent som är på fler än två marknader. I övriga Europa är det i stort samma bild, det finns två till fem betydande aktörer i ­varje land och det oavsett marknadens storlek. Det är också många familjeföretag.”

Ni har aviserat fler köp efter Irland, vilken typ av förvärv handlar det om?

”Det irländska förvärvet är ett bra ­exempel. Det handlar inte om att lägga ned ­anläggningar eller att flytta varor över gränserna. Strategin är istället att utnyttja best practice från vår övriga verksamhet när vi gör förvärv. Därför är det heller inte avgörande om marknaden ­ligger lite längre bort från Norden eller nära. Det avgörande är marknadsposition att det finns en bra ledning. Det ska vara en ­ledning som kan ta till sig best practice ­själva utan att vänta på att någon ska säga till vad de ska göra.”

Och vad är vitsen med att köpa fler bolag?

”En del är att med best practice få upp vinstmarginalerna. En annan del är att vi får en större riskspridning genom att vara i fler länder. Det blir också mer intressant på aktiemarknaden om vi är ett större ­bolag, idag är vi för små för vissa investerare. Det finns inte så många alternativ, vi är det enda noterade kycklingföretaget i Europa.”

Kan du säga när ett förvärv kan bli aktuellt?

”Vi jobbar aktivt med detta, vi har en ­pågående dialog på några ställen även om corona har försvårat en del. Casen i Norge och Irland har gått bra så när vi ska prata med våra investerare om fler förvärv så tror jag de kommer att vara positiva och lyssna. Men det ska inte stressas fram, det ska vara bra för aktieägarna. Och här sitter styrelse och ledning i samma båt som aktieägarna eftersom vi också har ett stort aktieinnehav.”